Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Transhumanism, ethics and human rights

The new possibilities and threats from AI, surveillance, and new technology put us in a situation where we must deal with new kinds of ethical and political issues as well as a reorientation of human rights.

On 11 May 2017, Stockholm School of Theology (THS) organizes the conference Human-robot interaction: transhumanism, ethics and human rights. Click on this link for further details and registration.

I am invited as a speaker to give the perspective of the transhumanist philosophy What does transhumanism say about future possibilities and threats?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant
Nya inlägg

Postmodernism och nätverksteori

Postmodernismen var aldrig någon sammanhållen och programmatisk rörelse. John Swedenmark beskriver det i inledningen av en essä om Giorgio Morandi och "il pensiero debole". Samtiden är marinerad i postmodernismens olika strömningar, strömningar som gått vidare, och det har till och med funnits tillfälle att skriva retrospektiv över postmodernismen.

Ändå lever en "cartesiansk ångest" kvar över postmodernismen, där väl ofta kränktheten blir en pose. Ofta därför att postmodernismen först gjorde sig märkbar i en serie kritiker av moderniteten. Då sammanblandades den ofta med dekonstruktion av det modernistiska paradigmet, nämligen att det går att observera en övergång från kunskap från uppenbarelser i förmodern tid till modernitetens empiri över till postmodernismens epistemologiska pluralism.


Nu betyder ju inte epistemologisk pluralism att alla sätt att söka efter kunskap är lika varandra. Snarare understryker det vikten av att titta på flera olika metoder att nå kun…

Teknik, makt och mänsklighetens framtid

Waldemar Ingdahl ger föreläsningen Transhumanism och den möjliga människan för kursen Teknik, makt och mänsklighetens framtid den 9 mars klockan 17:15 i sal 12:129 i Blåsenhus, Uppsala. Kursen ges av The Centre for Environment and Development Studies, CEMUS.

Föreläsningen handlar om utvecklingen inom informationstekniken, biotekniken, nanotekniken och kognitionsvetenskapen och hur dessa går mot en teknikkonvergens. Hur utvecklades den transhumanistiska filosofin och vilka effekter har den haft för synen på människans förhållande till tekniken?

Läs även andra bloggares åsikter om 

Intressant

Transhumanismen, en rörelse av förändring

Orden börjar att dyka upp allt oftare. Singularitet, teknikoptimism, biohackare, livsförlängning, posthumanism och även transhumanism. Bland startups, på Reddit, bland forskare, bland politiska kommentatorer med en bredare överblick än till nästa val och även bland helt vanliga “svenssons”. Fram tills helt nyligen var de främst omtalade i mindre grupper av framtidsforskare (de som ser längre än hur pensionssystemet utvecklar sig till år 2030), teknikbloggare, en mindre andel forskare som just börjat nå seniora position och ett litet fåtal skribenter.

Det var i mitten av 00-talet som t.ex. innovatören och teknikdebattören Ray Kurzweil publicerade boken “The Singularity is near”, Aubrey de Grey började att nå ut i bredare kretsar med sina tankar om att forska en bot för åldrandet och vid Oxfords universitet grundades Future of Humanity Institute med sin långsiktiga framtidsforskning och katapulterade Nick Bostrom ut på den globala scenen. Självfallet gjordes mycket arbete av tidiga tän…

Herbert Söderströms hämnd på internets postkontor

För några dagar sedan började ett klipp med gamle skjutjärnsjournalisten Herbert Söderström att gå i de sociala medierna. I ett klipp från programmet Dokument Utifrån så säger Herbert Söderström mitt upp i den första hypen om hemdatorerna att de inte är en rimlig investering för de flesta människor, om de inte spelar datorspel. Samma år satt jag framför min ZX Spectrum och älskade Sir Clive Sinclair för hans dator på 48K.

Nu hör det till saken att Herbert Söderström var en av de första journalisten som skrev om hemdatoer. År 1983 hade han kommit ut med boken Min väg till datorn : En bok för dig som vill lära mer om datorer och det skulle visa sig att Herbert Söderström fick både rätt och fel, som bloggen Spelpappan visar. De två datortillämpningar som visade upp en spännande potential i början av 1980-talet var franska Minitel och den datorkraft som japanska företag byggde in föremål (Nintendo Game and Watch).

Ledarskribenter använder alltså av en svensk IT-journalistiks urfäder som …

När facket blir en app, decentraliserade autonoma hjälpkassor

År 2017 präglas av en underlig stämning i politiken. Lena Melin tar upp glåmigheten bland de politiska partierna i Sverige, men den är inte så mycket en del av decemberöverenskommelsens strypta politiska landskap, som en internationell trend av idébrist från de politiska tänkare och institutioner som tankesmedjor, institut och seminarier som skapar upp de idéer partierna gör till program.

Det finns ett stort reformbehov av samhället och i styrmodellerna, men för att reformera behöver man en målbild som inte är alltför praktiskt genomförbar i sin samtid (då händer inget). Tester och prototyper som sedan skalas upp är ett normalt förfarande idag, förutom i politiken. Det gör politiken mycket teoretisk, långsam och att gissningar vägleder värderingarna snarare än kunskap.

Systemet för socialförsäkringar är ett sådant system. I Aftonbladet tog jag upp tanken på basinkomst. Det finns många problem med samtidens modell och basinkomst ges lite för ofta som en universallösning, då robotarna …

Transhumanism i det lilla är oundvikligt

En av 2016 års mest intressanta böcker är Beyond Human, skriven av Eve Herold på Genetics Policy Institute och tidigare ordförande för American Psychiatric Association. Herold beskriver utvecklingen av transhumanism “med litet t” och hur den håller på att omvandla mänskligheten.

Beyond Human tar upp att det finns två sorters transhumanism. Transhumanism “med stort T” är transhumanismen som idérörelse, när den lägger sin tyngdpunkt på att vara en ism. Den är omtalad, men har hittills inte blivit vitt omfattad. Transhumanismen “med litet t” handlar om användningen av radikalt omvälvande teknik och det har blivit en del många människors vardag.

Eve Herold inleder boken med en fiktiv berättelse om en 250-årig man, med en 30-årings kropp, som ser tillbaka på hur han i början av 2000-talet var ganska så negativt inställd till livsförlängning, genterapi och kroppsmodifikation. Bara genom att leva i sin samtid och ta del av dess allmänt tillgängliga teknik har han utvecklats till en postmäns…