söndag 15 januari 2017

Reproducerbarhetskrisen, p-hackarna i vetenskapen


Hur korrekt är den forskning som görs vid universitet och institut? Kan vi lita på att resultaten är betydelsefulla? Under ett antal år har reproducerbarhetskrisen diskuterats i den internationella forskarvärlden. Det började med psykologin, men bl.a. Nature pekar på att krisen även gäller andra forskningsfält.

Krisen handlar om att forskare som försöker att återskapa en annan forskares resultat genom att göra om dennes experiment med samma metod inte lyckas få samma resultat som i den tidigare studien. Ofta rör det sig om mindre metodfel när experimentet skulle upprepas, som ändå spelat roll (exempel "ni skakade blandningen istället för att röra den") men de höga siffrorna som anges i undersökningarna är oroväckande inte minst då många experiment ändå är så begränsade.

P-värden och statistisk signifikans spelar en viktig roll. Publiceringsbias handlar om att forskare föredrar positiva resultat, att studien visar att antagandet stämmer. Det kan locka forskare att bara publicera de studier som visar att deras antaganden stämmer. P-värdeshackare försöker att öka sannolikheten för att deras forskningsresultat ska vara positiva. Tyvärr kan testet för p-värdet användas tvärtemot sin avsikt. Forskaren söker då istället först ett statistiskt signifikant resultat, tänker sedan ut en förklaring till det resultatet och drar en trend genom en serie mätningar för att visa på en underliggande orsak. Det går att börja misstänka p-hackare när resultaten som ligger precis under p-värdet 0,05 är överrepresenterade.

Problemet med p-hackare brukar diskuteras när det gäller enskilda forskare eller forskningsgrupper, men vetenskapliga tidskrifter behöver också se över vad de publicerar. För även resultat som inte är signifikanta, de studier som visar att något antagande är fel eller inte tillräckligt rätt för att vara betydelsefullt, har en roll att spela i forskningen genom att visa vad som inte stämmer. Ett skäl till att reproducerbarhetskrisen inte diskuteras mer är att ganska få forskare tar det som sin uppgift att kontrollera kollegornas resultat, bortom peer review- processen.

Det har lagts förslag om att sänka gränsen för p-värdet eller att tidskrifter borde kräva fler replicerade result men för att motverka än mer av publiceringsbias skulle det behövas registrering av studierna, en bättre acceptans av enskilda studiers värde för forskningen överlag och att den använda metoden framhålls mer jämfört med resultatens signifikans.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 14 januari 2017

Framtidens politik avgörs av den som ser framåt


Det är alltid svårt att tala om vart samhället är på väg genom att titta på valresultat. Exakt vem som vinner eller förlorar beror på många omständigheter som är svåra att förutse; från att ett parti hittat en enskild fråga i rättan tid, till ett kommunikativt självmål i sista stund. Det får stora konsekvenser därför att den största gruppen i väljarkåren numer är den partipolitisk ointresserade, som säger “vet ej” eller som tar partiet som är hett för stunden. Parlamentarism är ju också ett nollsummespel, det finns bara x antal mandat i den politiska församlingen. Då kan ett parti se ut att vara smart, välorganiserat och drivet bara därför att motståndarna inte är det.

Det är också alltid lätt att tala om politiken i form av övergripande trender, där populism är samtidens modeord. Alberto Mingardi påpekar att det finns rätt lite som förenar de politiker som kallas populister och att utrymmet för politiska omvälvningar skapas av stagnerande samhällen och ekonomi. Torbjörn Sjöström berättar om ett klimat av rädsla och oro och hur det stött vissa politiska strömningar. Mingardis förklaring pekar dock bara ut att utrymmet för omvälvningar finns, inte riktigt varför vissa sorters idéer ses som rimliga lösningar. Sjöströms förklaring tar inte med att ett sådant klimat måste skapas genom ett långt och målmedvetet arbete.

För långsiktig opinionsbildning avgör vilka positioner som är relevanta i värderingsklimatet och på den politiska kartan till att börja med. Strömningarna i samtidens politik avgörs ofta något tiotal år före sin tid. När den grundläggande investeringen är gjord, är det bara fråga om tid innan politiken slår igenom. Troligen mer så i ett samhälle där människor inte föds, lever och dör inom en politisk identitet. En titt på ideologier som socialism, liberalism, konservatism, den gröna ideologin, feminismen eller olika identitära ideologiska ställningstaganden pekar på att försvaret för de olika idéerna är svagt då företrädarna inte riktigt finner det rimligt att omvandla samhället i den egna riktningen. Socialister strävar inte efter ett socialistiskt samhälle, liberaler finner alltid undantag för friheten, konservativa försvarar gårdagens radikalism bara för att den är gårdagens, de gröna strävar inte längre efter ett småskaligt och lågintensivt samhälle, feminismen och de identitära ideologierna är beroende för sin existens av just de makthierarkier de kritiserar.

Det är ett svårt idéklimat att påverka då många springer på mycket korta bollar, begränsade av vad som uppfattas som praktiskt i den omedelbara samtidsdebatten. Det är onekligen lättare att peka ut motståndarens idéer som dåliga, snarare än de egna som bra, men det lönar sig inte i längden. Att försvara samtidens framgångar tenderar att försvara även samtidens sämre delar, om man inte berättar vad samtidens framgångar syftar till.

Samtidigt var det just denna, ofta mycket personliga osäkerhet i en miljö i snabb förändring, som kunde vinna intellektuella för en viss sorts idéer. Politiska etiketter hänger kvar, inte minst i en tid där många försöker lösa globala problem som om de vore nationella eller uttryck för starka personligheters nycker. Den politiska kartan är minst sagt satt under förändring, frågan är vem som bäst kan formulera en tilltalande framtidssyn.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

lördag 7 januari 2017

Återgång till det normala finansiellt 2017?


Vi lever i en värld där återgången till det normala skulle vara problematisk. Tiden efter den stora finanskrisen på 00-talet har präglats av centralbankerna har tryckt historiskt mycket pengar. Europeiska Centralbanken ECB stödköper varje månad räntebärande papper från stater och företag till värdet av €80 miljarder, japanska riksbanken BOJ köper till och med aktier. För svenska företag spelar egentligen svenska politikers beslut rätt liten roll för deras utveckling på börsen, ECB och Fed långt mer.

Styrräntorna hålls mycket låga och i vissa fall är det även fråga om negativa räntor. Sveriges Riksbank har hållit räntorna negativa i nästan två år! Bengt Dennis ökända 500% varade trots allt bara i tre dagar.

Låga räntor gör att företags vinster ser bättre ut, och samtidigt så köper företagsledningar upp de egna företagets aktier på marknaden till höga kurser. Det ser ut som företaget är än mer attraktivt och aktieägarna blir glad, vilket ger högre bonus till ledningen. I USA än mer så, då det ger möjligheten att sänka de höga företagsskatterna. Allt mindre företag tar sig in på börsen, det även företag som kanske inte behöver kapitaltillflödet som en börsintroduktion (IPO) ger. S&P500, indexet över bolagen med störst handel av sina aktier, visar att de i dag köps och säljs för 17 gånger de intäkter de bedöms göra under år 2017.

Fast återgår inte räntepolitiken nu till det normala? ECB ska stödköpa mindre till från och med april och Fed höjde i december räntan i USA - den andra höjningen på 10-talet. Är vi på väg till det normala?

Det som talar emot det är just löften som Donald Trumps att börja spendera pengar på infrastruktur. Banker och finansinstitut har börjat att förbereda sig i tanken på att det inte kommer nya kvantitativa lättnader från centralbankerna så istället kommer staterna att börja att spendera mycket pengar, främst för att en hög inflation ska lösa deras skulder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 1 januari 2017

AI gör fler jobb möjliga


Det finns två sätt att se på automatiseringen idag, antingen de som talar om en teknologisk Singularitet där inga jobb behövs eller om att robotarna tar alla jobb. Problemet ligger ofta i en falsk motsättning om framtiden: dystopi mot utopi. Verkligheten är snarare en rörig blandning av tjuvstarter, tillfälliga misslyckanden, relativa framgångar och gradvisa framsteg. Vilka som är vinnare eller förlorare är svårt att peka ut. Det är en utveckling som frustrerar den som längtar till en slutpunkt.

För automatiseringen har pågått i årtionden, om inte århundraden och hittills har effekten blivit fler jobb, inte färre. Det lågintensiva jordbruket som försörjde mänskligheten långt in på 1900-talet hade också sina statare, backstugusittare och jordlösa som sysselsattes i produktionen.

Norbert Wiener varnade 1949 att datorerna skulle snart leda till en enormt grym industriell revolution. Gunnar Myrdal varnade 1964 för att automatiseringen skulle leda till obegränsad produktion av maskiner som inte behöva människor längre. Det finns många fler exempel, vi har haft automatiseringsdebatten flera gånger om.

"Den här gången är det annorlunda", har vi också hört vid varje våg. Nu är det ju inte fråga om drängar eller fabriksarbetare utan om ingenjörer, aktiemäklare, akademiker och journalister d.v.s. en helt annan klass av folk. Eller så sägs vissa arbeten på förhand vara skyddade som chef, någon måste bestämma över människor, fast då tänker man inte på utvecklingen efter DAC eller att många ledningsfunktioner också kan automatiseras. Utvecklingen inom artificiell intelligens har gått fort men kanske inte så fort som många tänker.

Det är alltid bekvämt med teknikdeterminism, men om arbetet kunde ställas om från jordbruk till industri och sedan till tjänster samtidigt som kvinnorna kom in på arbetsmarknaden verkar dagens steg vara genomförbara. För tekniken öppnar ju som tröskverket, elverktygen, diskmaskinen eller datorn nya uppgifter som behöver lösas. Rädslan för automatisering tar upp mycket tankekraft som kunde använts till att förstå vad automatiseringen hade kunnat användas till, för att göra en parafras på nationalekonomen Herbert Simon.

För både synsättet med Singulariteten som ett Nirvana eller helvetesvisionen av att "robotarna tar alla jobb" verkar förutsätta ett utslocknande av mänskliga behov, eller rättare sagt att inga nya behov antas tillkomma. Finns det något att vara säker på när det gäller framtiden, så är det att nya behov kommer att tillkomma. Det kommer att finnas arbeten för människor så länge som det finns otillfredsställda behov, och även högteknologiskt avancerade människor kommer att diskutera ekonomiska problem och se på dem med största allvar. Hur kan man leva i en sådan misär att man bara har tillgång till ett enda solsystems beräkningskraft?

Den förlust av medelinkomsarbeten vi har sett i USA och Europa beror snarare på att många relativt välbetalda jobb har beskattats bort och därför flyttats till Kina och andra länder, men det beror på dålig politik för näringslivet, energiområdet, infrastruktur o.s.v.

Det som går att påverka är hur automatiseringen antas och till vilket syfte. Automatiseringen kan införas bara för kortsiktiga kostnadssänkningar, men det missar att automatiseringen öppnar för att återuppfinna arbetsuppgifter och se dem nya ögon.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 26 december 2016

År 2016, South Park läggs ned?

By Source, Fair use, https://en.wikipedia.org/w/index.php?curid=40799853
Jag skriver på Medium om TV-serien South Park av Matt Stone och Trey Parker. Har satiren fortfarande en udd? Läs mer i Oh my god! 2016 killed South Park! You bastard! Tjugo säsonger är en lång tid. Hur många andra serier från 1997 har hängt med till idag?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

fredag 23 december 2016

Framtidens bil kör sig själv på el?

By Grendelkhan - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=47467048
Hur ser framtidens bilflotta ut? Kommer bilarna att köras på fossila bränslen, eller kan eldrift konkurrera? Kommer människan att köra fordon eller blir det fordonen som kör sig själva genom artificiell intelligens? Jag skriver i Fokus Företagsbilen med Dagens Nyheter den 18 december 2016, där du kan läsa dessa artiklar.

Självkörande bilar nu i trafik. Självkörande bilar testas i allmän trafik. Förhoppningarna på den avancerade tekniken är höga.

Elbilen laddar för genombrott. Elbilarna ökar i antal och förutsättningarna finns att slå igenom som förstabil. Prisutvecklingen kommer att avgöra hur framtiden ser ut.

Bilens fulla pris. Bilens egentliga kostnad löper över hela dess livscykel, billigast nu betyder inte att den är det om den måste repareras ofta.

Så kan företags­bilen stärka varumärket. Om dekorens betydelse för företagsbilen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 17 december 2016

FinTech: hype eller boom?


För en tid sedan var det svårt att se vad som skulle kunna förändras i bank- och finansvärlden. Så kom FinTech. Det är en brokig skara företag med olika finansiella lösningar baserade på en internettjänst eller en mobilapp. Det hade funnits sådana företag tidigare, som PayPal, men de hade täckt nischer. Nu kom nya symboler som Klarna och iZettle. Från Afrika kom en våg av nya finansiella lösningar.

Bank- och finans borde vara en lätt marknad att “disrupta”. Kostnads- intäktskvot hos många banker kan vara uppåt 80 procent och om inte bankerna utvecklar nya tjänster som kan ge mycket högre intäkter är det inte troligt att intäktssidan kommer att öka. Hur höga kundvärden kan bankerna kunna leverera? Kundnöjdheten är fortsätt inte så viktig genom de låga inlåningsräntorna. EUs nya bail-in regler och MiFID-direktivet gör marknaden än trögare. Snarare kommer bankerna att sänka sina kostnader, främst för personal och kundbetjäning. Det kan behöva innovativa lösningar, men det ingen revolution av finansväsendet.

Vi lever i en tid av negativ nominell ränta, där långsiktiga placerare i genomsnitt går med förlust på sina investeringar med låg risk. För att göra vinst måste de ta höga risker (det är därför vi har sett börsrace efter Brexit och Trump, höjda risker blir en köpsignal).

Bankerna måste ha kontroll över sin IT, det som outsourcas i andra branscher görs “in house” inom bank- och finans. Det finns också mycket historik, med flera årtionden gamla system.

“Series A crunch” pågår men fortfarande finns det gott om kapital, vilket driver startups till att koncentrera sig på produkten i sig och tekniken bakom, snarare än på hur produkten ska användas av kunden och framgångsrikt marknadsföras. Snarare driver det finansiella startups att fortsätta i tekniska riktningen, för att göra sig mer attraktiva för ett uppköp. Time-to-market på en så hårt reglerad och konservativ marknad är ändå så lång.

Digitala valutor har diskuterats hela 2010-talet. Blockchain är spännande, men är också i hype då den kopplas till lite allt möjligt. Förmågan för Blockchains beror ofta på hur agenter kan samarbeta och konkurrera, så lösningarna ligger i utvecklingen av artificiell intelligens. Därför är Blockchains back-up i dag för bankernas transaktioner, och det behövs några lösningar inom AI innan de riktigt slår igenom.

Så måste kryptovalutorna användas börja användas också till mer än ransomware! Riksbankens e-krona kan mycket väl vara mer fråga om att trycka upp helikopterpengar. Amazon, Uber, AirBnB och andra nätjättar ger inte rabatt till den som betalar i BitCoin snarare än i dollar, euro och kronor. Då kommer förtroendet. Bankerna tycker inte om dem då de är uppbyggda på att skapa pengar från fortsatt kreditexpansion, och kryptovalutor är kopplade till att förse nätverket med processorkraft.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 11 december 2016

Julian Huxley: gammalt vin i nya flaskor

Jag skriver på Medium om Julian Huxley, gammalt vin i nya flaskor. Ofta tas eugeniken upp när genetiken ska diskuteras. Evolutionsbiologen Julian Huxley myntade ordet transhumanism, men hur lika är idéerna som Huxley hade den samtida rörelsen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 5 december 2016

Gruvindustrin, vänder nedgången och priserna?

By http://www.eickhoff-bochum.de/de/ - Published with author's permission, CC BY-SA 3.0, Link
Gruvboomen från början av 10-talet är slut. Just nu inväntar branschen nästa konjunkturcykel och till dess behöver de kunna styra runt hinder som sjunkande efterfrågan, nya krav från lagstiftare och intressenter och möta de möjligheter och utmaningar som industrins digitalisering för med sig.

Jag skriver i Fokus Gruvindustrin för Dagens Industri den 24 november 2016. Läs bland annat:
  • Jan Moström: mer och smartare produktion. Jan Moström, VD för LKAB, växte upp med gruvindustrin och har sett hur branschen har förändrats från ”learning by doing” till att möta den ökade automationen med rätt kompetens. Idag ser han hur gruvbranschen har förändrats och vad som behövs för att möta utvecklingen. Läs profilintervjun för att veta vart gruvindustrins viktigaste företag är på väg.
  • Svensk innovativ gruvindustri har god framtid. Intervjuar med Per Ahl på SveMin och professor Pär Weihed på LTU. Gruvindustrin inväntar högkonjunkturen med effektiviseringar och innovationer.
  • Gruvbolagen satsar på goda arbetsförhållanden och bra livsmiljö. Samhällsnytta handlar om att väga intressen och få till en positiv utvecklingsspiral för gruvan. En jämförelse mellan Skellefteå och Kiruna.
  • Framtidens gruvpersonal. En gruvindustri i förändring efterfrågar arbetskraft med hög kompetens och vilja att lära nytt. Vilka personalbehov finns i framtidens gruva?
  • Träget stål vinner i längden. Slitstål med höga krav.

måndag 28 november 2016

Beyond human på Människa+Maskin

Foto Henrik Ahlén
Mycket spännande att få vara moderator för, från vänster till höger: Christer Sturmark, Sara Modig, Ingmar Persson och James Hughes på den engelskspråkiga panelen Why we have to go beyond human  på festivalen Människa+Maskin på Kulturhuset den 27 november. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Twingly Rank

Twingly BlogRank

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper