söndag 10 september 2017

Universalism mot brutalism


Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora statens återkomst fram, men den känns för behändig då den ska återkoppla till gamla strider. Året är inte längre 1983. Framförallt är det tydligt att även det som tidigare kallats konservatism, liberalism, libertarianism, socialliberalism etc. har splittrats. Värst gick det för konservatismen. Den är som egen politisk riktning illa ute, om inte t.o.m. borta. Även libertarianismen är illa ute, där bristen på idéer lett till en tom antisocialism.

Jeffrey A. Tucker beskriver i Against Libertarian Brutalism grundproblemet, att GAL-TAN skalan verkligen skär igenom alla idériktningar. De som Tucker kallar för humanitärer och brutalister passar till beskrivningarna.

Brutalismen är en liknelse Tucker använder från arkitekturbegreppet med samma namn, att använda skellettet av en teori utan sammanhang och överför det till politiken. Det blir då ett slutet system. Försiktigt har det kallats för tårtlibertarianism, men det begreppet kommer inte till kärnan som Tucker visar i An Aesthetic of Liberty. Nämligen att friheten bör syfta till en blomstrande samhälle. Det är därför som inte offentliga platser inte bör styras som privat egendom. Det ger snarare staten en oinskränkt makt då det släpper tanken på att skilja på stat och samhälle och styre under allmänna lagar.

Bristen på visioner inför framtiden har spelat en viktig roll och de fem punkterna Tucker föreslår i en ljus syn på människans utveckling, sluta tro att fiendens fiende är en vän, arbeta för fred och mindre våld, stå emot masshysteri och kämpa för emancipation är en bra början. Frågan är dock om ett sådant politiskt projekt på 2000-talet leder till ett förnyelse bortom 1900-talets liberalism? Framtidens idéer behöver utvecklas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 27 augusti 2017

Georgia’s winding road to reform

The high level geopolitical 14th Batumi International Conference gathered hundreds of politicians, business representatives, academics and civil society representatives under the title of “Georgia’s European Way — Ensuring Regional Stability”. I write about the current geopolitical situation in the EU's Eastern Partnership on Medium Georgia’s winding road to reform on 27 August.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 26 augusti 2017

Framtiden efter Lektor Caligula och Farbror Barbro


Stora förändringar står inför dörren i samhället, men det beror inte på något partis politiska agenda. Folkhemmet lämnade plats åt Nile City Sverige redan för tjugotalet år sedan. Nu försvinner även den samhället. De stora företagen och institutionerna som tycktes bortom påverkan är på tillbakagång. Stora, men knappast starka.

Det beror inte att på någon sida i politiken skulle ha vunnit. Kampen mellan Lektor Caligula och Farbror Barbro  är fortfarande en boxningsmatch som drar publik, då den verkar erbjuda relativt enkla alternativ. Sanningen är dock att dessa två sidor i kulturkampen är sig rätt lika i backspegeln.

Överhuvudtaget är politiken en eftersläpande indikator om vart samhället är på väg och i många fall redan anlänt till. Kännetecknet är inte populismens påverkan på politiken utan att den idag är en depå för idéer, attityder och tankar från de årtionden som formade den. Fast det finns inget i verktygslådan därifrån som kan tilltala framtiden.

Konsumtionen av varor och idéer sker redan nu allt mer i sidled, snarare än uppifrån och ned. Delningsekonomin, nya tillverkningsmetoder och global kommunikation betyder att företag växer, blomstrar, anpassar sig och dör inom ramen för Schumpeters kreativa förstörelse. Det är också tydligt att frågor om etnicitet, kultur, livsstilsval och kroppslig frihet har tagit steg framåt mot en tolerans och mångfald som var otänkbar bara på 1990-talet. Det är skälet till varför konflikten kring dem trappats upp. Förändringarna är inte längre bara ytliga utanpåverk, som på Nile City Sveriges tid.

Vi vet vilken typ av operativsystem för samhället som har förbättrat våra kommersiella, kulturella och personliga liv: de som handlar om att maximera alternativen för individen. Det kräver inte förhandsgodkännanden eller tvångsbekräftelser. Det kräver konsensus endast när det är absolut nödvändigt. Nile City Sverige skapade i vart fall ett antal parallella spår på disken, nu gäller det att skapa en plattform där fler program kan lanseras utan att krascha hela nätverket.

Det är ovant. Politiska, sociala och kulturella konflikter handlade inte om den här sortens vägval tidigare. Visst finns det problem, men de är av en annan art än tidigare, då de är mer övergripande och komplicerade som de globala katastrofala riskerna. Politik och kultur handlar inte om att vinna och förlora, de handlar om att förbättra de till bud stående möjligheterna att utvecklas. Den berättelsen om entreprenörsskap, populärkultur, teknikutveckling och samhällelig experimentlust är den stora berättelsen som hittills inte berättats. Det är en berättelse om förändring, en förändring som nu en skrikig samtid ställer på sin spets.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 15 augusti 2017

Make the future come sooner på Arholma GAL-festival!


Den 3 september anordnas Arholma GAL-festival – en mötesplats och forum för gröna, alternativa och libertära aktörer. Festivalen återspeglar den senaste politiska utvecklingen där politiska skiljelinjer inte längre bara vilar på vänster-mitten-höger skalan utan där debatter ofta står mellan öppenhet mot slutenhet, optimism mot pessimism, reformanda mot konservatism. Vilka är de nya positionerna i politiken.

Cyberliberalism, morfologisk frihet, transhumanism, posthumanism, bioliberalism, Hoppers lag, delningsekonomi, kryptokrati, framtidsoptimism, öppen teknikpolicy. På seminariet “Make the future come sooner!” talar Waldemar Ingdahl om de politikområden där GAL-perspektivet först bröt igenom höger-vänsterskalan.

Boka festivalbiljett via e-mail info(at)arholmanord.se, på festivalens webbplats och se festivalens sida på Facebook för fler talare och aktiviteter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

fredag 11 augusti 2017

Den stora statens återkomst?


Ser vi en återkomst för den stora staten?  Det sägs att de första årtiondena på 2000-talet brutit mot liberalisering och demokratisering, där friheter minskar och mänskliga rättigheter naggats i kanten.

Kostnaderna från kriget mot terrorismen har varit höga. Klimatpolitik, miljöpolitik, medelinkomstfällorna och satsningen på nationalstaten har påverkat världspolitikens riktning. Utlåningen har bekostats av den politik som skapat den stora recessionen med att lösa ut banker och företag som egentligen skulle gått i konkurs. Ekonomin vilar idag på att centralbanker trycker mycket nya pengar, och författaren konstaterar att problemen med hög skuldsättning kommer att fortsätta länge till. Den ”Pax Americana” som byggdes upp efter Kalla krigets slut underminerades genom att västmakterna så ofta bröt mot sina egna principer.

Dagens utveckling har en grund i den politik som fördes för 10-15 år sedan. George W. Bush var ett större problem än den Donald Trump hans politik många år senare skulle leda till. Men samtidigt är det en alltför enkel läsning av samtiden.

Mycket av samtidens snarstuckna och högröstade debatter om migration, populärkulturella symboler och allmän hårdaretagism bottnar i att de är så mycket lättare att ägna tid och energi åt än frågor om ekonomi, automatisering och globala katastrofala risker. Ofta är den förda politiken en reträttposition, snarare än en fråga om att nya idéer förs fram. Osthyveln har gått över verksamheter snarare än prioriteringar. Globala och regionala institutioner får stå tillbaka för nationalstater som inte kan lösa samtidens problem. Staten kanske är stor, men den är inte stark, och är inte den enskilt viktigaste aktören längre.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Intressant

Universalism mot brutalism

Det görs mycket sökande efter mening i dessa dagar då liberalkonservatismen spelat ut sin roll. Ibland så förs tanken om den stora state...