onsdag 21 september 2016

Framtidens vård 2020

Sjukvården håller på att förändras bort från den mekaniska löpande band sjukvården var på 1900-talet. Det skapar ett krav på flexibilitet för sjukvården för att kunna fungera, snarare än att upprätthålla jämlikhet och hålla miniminivåer.

De privata vårdgivarnas andel av de europeiska sjukvårdssystem är fortfarande relativt låg. Omkring 15 procent av all vård ges av privata vårdgivare i länder som Sverige och Tyskland, mot en fjärdedel i Frankrike. Storbritannien har fortfarande kvar sin planekonomiska koloss NHS. Ofta är marknaden begränsad till dem med försäkring eller som betalar själva.

Ersättningssystemen för läkemedel går definitivt mot att vara “performance based”, läkemedelsföretagen får betalt efter resultat. Det är att föredra framför de private-public partnerships som etablerats för antibiotikautveckling, vilka ofta leder till regulatory capture.

Produktiviteten står allt mer i fokus, med både aspekter av volym och kvalitet i tjänsteleveransen. Det måste bli lättare att kunna överföra best practice mellan olika sjukvårdssystem. Trenden anas i att Frankrike och Tyskland går det från ersättningar per diem till diagnosrelaterade grupper, vårdval i Sverige och Frankrike tar bort minimitiden “borne basse” för att en sjukvårdgivare ska få ersättning för patienten.

Många hoppas mycket på monopsoni, att en köpare på marknaden ska driva ned kostnaderna för läkemedel och personal, men som vi ser från USA så driver inte det ned kostnaderna. Det är därför som USA inte kan få någon kostnadsminskning av någon slags federal sjukvård, kostnadsökningen i USA kom för 30-40 år sedan genom att bygga in olika val i vården. I dag följer USAs kostnadsökningar OECD-ländernas. Det är ungefär samma missriktade förhoppningar som driver tanken på att slå ihop landsting till storregioner. Det är inte lösningen den svenska sjukvårdens problem.

Det gäller att få ut patienterna från sjukhusen. Det är dyr vård, som innebär risker för patienter med sjukhussjukan, och får man lika bra vård hemma är mycket vunnet. Kirurgi förs redan ut till specialistklinker så att man får rätt vård på rätt nivå. Så egentligen är det bra att läkare och sjuksköterskor har kortare tid med patienterna, det gäller bara det sker av rätt skäl.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 19 september 2016

Stora Nolia, Norrlands mötesplats

Jag skriver om mässan Stora Nolia och dess expansion till nya mässor och mötesplatser i Fokus Framtidsregioner i Dagens Nyheter den 19 september 2016. Hur kan mässor och konferenser bidrag strategiskt till att utveckla en region?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 16 september 2016

Terri Wills från WorldGBC i Fokus Bygg

Jag intervjuar Terri Wills, VD för World Green Building Council, i Fokus Bygg för Dagens Industri.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 13 september 2016

Göteborg och världen, öppet för studier

Livsvetenskap på Göteborgs universitet eller High school i USA? Läs mer i Fokus Studera den 13 september i Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

måndag 12 september 2016

Sopsug och järnvägssäkerhet, infrastrukturinvesteringar

Jag skriver om fasta system för sopsug, om järnvägssäkerhet och om timmerbankar och tågvagnsinvesteringar i Fokus Infrastruktur som går i Svenska Dagbladet den 12 september 2016. Ladda ner här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 11 september 2016

Det nyckelfria samhället

Jag skriver om det nyckelfria samhället i Fokus Bostadsrätt i Svenska Dagbladet den 11 september 2016. Tidningen finns att ladda ner i PDF-format på den här länken. Uppkopplade fastigheter är inte längre en framtidsvision utan en del av fastighetsskötseln, det även före tillämpningen av ett internet-of-things.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 9 september 2016

Composable infrastructure och slutet för servern

Nu börjar vi se vi slutet för den traditionella servern. Den ersätts av skräddarsydda samlingar av beräkningskraft och lagring. Komponenter inuti ett chassi har en app som låter arbetsbelastningen själv montera ihop den server som behövs för jobbet.

Tekniken kallas för composable infrastructure och jag beskriver den och dess möjligheter i TechWorlds artikel Här är tekniken som innebär slutet för servern den 9 september.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 7 september 2016

Jag vill bo i en uppkopplad Zvamp

Internet of Funghi - IoF?

Ända sedan Elias Fries grundade studiet av svampar på 1800-talet har vetenskapen kunnat finna nya svar på denna gåtfulla organisms frågor. Gentekniken har gett forskarna framgångar när släktskap som tidigare antogs på svamparters yttre likheter har bekräftats eller avslagits.

Än mer fascinerande är att svamparna, detta "naturens matsmältningssystem", även diskuteras som ett slags "internet". Världens största organism är en omkring 8.650 år gammal svamp i Oregon som format sig som ett nätverk. 

Svampar måste kunna bilda väldigt många olika enzym för att bryta ned sin varierade kost. Enzymen skickas ut ur svampen för att bryta ned organiskt material i närheten. De är så anpassningsbara att den sydamerikanska svampen Pestalotiopsis microspora kan leva på att äta polyuretan.

Svamparnas mycel som växer under jorden är ett mycket starkt material som forskare framställt tegelstenar av.

Forskningen kan inte ännu framställa ett resilient svamparnas internet för att sända information i ett resilient nätverk eller framställa nya kemikalier eller material från svamparna, men det finns många spännande och fantasieggande idéer i Paul Stamets bok Mycelium Running

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

måndag 5 september 2016

Tesla från lyx till vardag?

Elon Musk har lyckats med det östtyska Trabant aldrig klarade. Ställa hundratusentals människor i väntekö för en ny bil, och få dem att älska det.

Är Tesla bilindustrins Apple? Jämförelsen kommer ofta upp då bägge företagen tillverkar högteknologisk, snyggt designade produkter för ett dyrare marknadssegment och båda har geniförklarade ledare som ikoner: Elon Musk och den framlidne Steve Jobs.

Musk är en duktig entreprenör (tyvärr också en mycket skicklig bidragsentreprenör) som visat framfötterna i många branscher, men bilindustrin är något annorlunda mot konsumentelektronik.

Apples storhet ligger i användarvänlighet, design och apparaternas ekosystem - samt en skicklig användning av underleverantörer. Apple utformar på sin höjd produkterna i Cupertino, mest så styr de upp hur legotillverkarna ska anpassa sina varor så att de fungerar med Apple. Tillverkningen av konsumentelektronik är högvolymsproduktion, där själva tillverkningsprocessen inte spelar lika stor roll som de värden Apple lägger in i produkten.

Bilar är mycket mer komplicerade än konsumentelektronik, kraven som tillverkare ställer är därför mycket högre. Det förklarar att bilindustrin med Toyota i spetsen började många av tankarna kring tillverkning enligt lean, med ständig kvalitetsförbättring som mål. Sportbilar à la Ferrari Testarossa och Lamborghini Countach fångar fantasin, fiffiga features är ibland säljargument men ofta vill folk bara köpa en sossecontainer som går från punkt A till B. Teslas modeller går mer in i sportbilsklassen, än T-Fordsklassen, vilket märks på priset.

Det är därför som så många kunder har varit okej med Teslabilarnas kvalitets- och pålitlighetsproblem. De vet att de får en lynnig bil, som sportbilar brukar vara. Teslabilarna brukar ha en hög andel av dem som reserverar en bil, ställer sig i kö, som sedan inte lägger en order när de kommer fram. De vill ha en felfri bil, inte måndagsexemplaren i början av produktionen. Vissa siffror pekar på att så mycket som en tredjedel av dem som reserverat gör så.

Det är inget fel på sportbilar. De har sin användning. En del tillverkare går med bra vinst, till viss del genom reparationer och reservdelar för sina dyra bilar.

Tesla har en historik av att missa leveransdatum och sina egna prisuppskattningar. Det händer för uppskattningarna är svåra att göra, de Tesla du ser på Musks häftiga lanseringar är handbyggda prototyper.

För om en tillverkare ska bygga en vardagsbil, där de flesta kunderna finns, så minskar toleransen för lynnighet och excentricitet hos bilen. Den ska fungera i vardagen. Kunden måste med regelbundenhet kunna veta vad hon byter till för bilmodell, till vilket pris och vad andrahandsvärdet kan vara.

För det behövs en kedja bakåt, i både försäljning och tillverkning för att hålla en enhetlig produkt. Tesla måste se upp för att kunderna inte blir besvikna. Bilbranschen är hård i det här segmentet, så tillverkarna behöver också ha en styrka till att kunna klara att en lansering inte går bra. En styrka tillverkare ofta får genom att sälja miljoner bilar på marknader som i många fall är ganska mättade och dras med överproduktion. Det skulle behövas ett steg bortom dagens bilar för att ändra på det.

Så Tesla kan titta på hur Apple gör affärer, men det är inte riktigt på det sätt som många tror.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 2 september 2016

Sverige behöver globalodlad mat

Det är trevligt att gå på Bondens marknad och prata lite om mat med försäljarna. Grönsakerna och den andra maten brukar också hålla en hög kvalitet. Men är det bra att äta närodlat? Allt oftare kommer krav att kommuner och myndigheter ska upphandla närodlad mat. Efter att ha läst En Hipsters dilemma så är jag orolig över hur klok en sådan policy är.

Att äta lokalt producerade livsmedel sägs minska miljöpåverkan och klimatavtrycket, men produktivitetsskillnader spelar roll. Alla platser i världen är inte lika bra för livsmedelsproduktion. Brasiliens och Argentinas jordbruksmarker skulle kunna exportera mat till en befolkning på 800 respektive 400 miljoner människor, så fenomenalt produktiva är de.

Matmilen, de utsläpp av växthusgaser som behövs att få maten från ax till limpa, är inte alls hög jämfört med livsmedelsproduktionens plantering, bevattning, skörd, uppvärmda växthus, gödsel och bekämpningsmedel. Det spelar en betydligt större roll och det är där som man bör titta på förbättringar, oftast är de mycket lättare att genomföra på andra platser än i Västeuropa och Sverige.

Livsmedelssäkerheten behöver globalodlat. Ett dåligt år kan alltid inträffa och finns en global kedja kan handlarna vara säkrare på en mer stabil och prisvärd leverans. Det ger också en allmän kvalitetsförbättring, för vill odlare och bönder i t.ex. Brasilien och Argentina sälja till Europa måste de hålla vissa produktionskrav och uppfylla hög kvalitetsvillkor - och ändå vara jämförelsevis billiga. På Bondens marknad behöver det inte alltid vara fallet.

För när jag handlar på den lokala marknaden mitt i Stockholms stad så köper jag grönsaker, honung och korv som är lyxprodukter och det är lika mycket showbusiness som mathandel. Ofta varor med hög kvalitet, men de lämnar ett stort avtryck i min plånbok. Det är pengar som jag inte kan använda på andra viktiga varor och tjänster. Ibland köper jag lyxprodukter men om jag tvingas att alltid köpa till en standard jag inte har råd med så kommer jag att bli fattigare.

De gröna argumenten om klimat och miljö har blivit svagare, istället uppbackas det lokala med beredskapsskäl. Mat måste odlas i Sverige för att kvaliteten är så hög och landet måste kunna ha beredskap om det blir kris. Första skälet med kvalitet handlar om att man inte tänker på komparativa fördelar och förmåner från handel och pressar in konsumenten i en dyr konsumtion. Det andra skälet har vi sett tidigare, det är det svenska totalförsvaret. Ett ineffektivt system som ledde till att människor i Sverige slösade bort sitt välstånd på dyr och dålig mat. Det är som att du skulle en alltför dyr försäkring, som du inte behöver. Tyvärr är det vanligt, många är överförsäkrade.

Du hade kunnat vara mycket rikare om inte politikerna gjort detta historiska misstag. Det enda som kan konkurrera med totalförsvarets självhushållning i galenskap är EUs gemensamma jordbrukspolitik CAP.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Twingly Rank

Twingly BlogRank

NetworkedBlogs

Bloggintresserade

Knuff

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Map

Topblogarea

Vetenskap bloggar

BlogPing

bloggping

Bloggar

Bloggar - Topplista

BloggRegistret

BloggRegistret.se

Bloggfavoriter

Commo

Blogg

Svenska sajter

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen

Ping Frisim

Pinga Frisim

Creeper

Creeper

MediaCreeper

MediaCreeper