måndag 30 maj 2011

Polisen cui bono?

Kommunalisering av polisen är en framkomlig väg, med vissa funktioner på nationell nivå. Det behövs tydlighet i funktionerna som kriminaltekniken med SKL, se även Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag 29 maj 2011

Runt, runt i GMO-karusellen

Professor Torbjörn Fagerström skriver om genmodifierade växter på DN Debatt. Fagerström har tidigare skrivit liknande artiklar.

Det Fagerström skriver har framkommit tidigare i debatten, det intressanta är att forskarna fortfarande verkar så oförstående inför motståndet mot GMO. Europeiska kommissionen har bollat tillbaka frågan till medlemsländerna.

I boken Som egenmäktiga gudar skildras den första stora debatten kring gentekniken under 80-talet, då stora förhoppningar sattes på tekniken. Den stora matkrisen har inte ruckat på synen på gentekniken i jordbruket, trots intressanta nya infallsvinklar som den från forskaren Pamela Ronald och jordbrukaren Raoul Adamchak att kombinera GMO med ekologisk odling.

Märkning av GMO-varor i butiken gör troligen mindre nytta.

Fagerströms artikel känns väldigt tidslös, det är säkert årtionden som GMO har diskuterats på det här sättet i EU. Och visst, biotekniken utvecklas i resten av världen och Craig Venter har utvecklat syntetiskt liv. Det har skett framsteg inom genmodifieringen av djur.

Fast det finns två utvecklingar att också ta fasta på: dels att kunskapen om generna har svårt att gå vidare. Dels att kärnan i debatten rör vilken syn samhället bör ha på människans förhållande till naturen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

torsdag 26 maj 2011

A world without oil at EuroCon 2011


What is Peak Oil and what could it mean to our society? EuroCon 2011 features a debate on peak oil and the future, opened by a short introduction by Jonathan Cowie.

The discussion will be held between Waldemar Ingdahl, Daniel Pargman, Jonathan Cowie, CD Skogsberg, Helena Kiel, Kurt Baty, Vincent Doherty. I will discuss the topic from the point of view of the book Cities on the Edge.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

onsdag 25 maj 2011

Cities on the Edge at EuroCon2011


Metropolis, Trantor, Blade Runner's Los Angeles, Chiba city, Coruscant... science fiction often describes the theme and mood through the images of the futuristic city.

Did the futuristic cities of the past forsee something of the present? What can we see in current trends from transhumanist science fiction? Waldemar Ingdahl, science writer and co-author of the book Cities on the Edge discusses the city in science fiction at EuroCon 2011 in Stockholm. What makes the towns of tomorrow vibrant? How do police, health services, disaster management, transports, urban culture and trade in the cities of the future work? Is the purpose of the future's city to enable unexpected meetings?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag 19 maj 2011

Skydda internet från internets vänner


Nätpolitiken rymmer många paradoxer. Skyddet av privatlivet ställs mot effektiviteten. Ett smidigt internet mot ett experimenterande internet. Fritt val av information mot att kunna vidga sitt perspektiv.

I artikeln Liberala paradoxer - att skydda internet från internets vänner på Netopia den 19 maj 2011 undersöker jag några av dessa dilemman och pekar ut problemet med att internet ofta ses som något fixt och färdigt.

”Varför är det så få liberaler som intresserar sig för internet och äganderätt?”. Den frågan har jag ofta fått från folk inom näringslivet. Frågan har varit irriterande. Självfallet bryr sig liberaler om äganderätten.

Fast en tid efteråt så är svaret mindre tydligt. Äganderätt är viktigt, men det finns en viss blockering att diskutera den. Frågan om skattenivån var långt viktigare i ett land där kravet på ”hälften kvar” var radikalt. Därför lämnas frågan om upphovsrättens betydelse hängande i luften.

Nätpolitik, innovation och framtidsfrågor är inte status i partipolitiken, där frågorna ofta hamnar i oerfarna ledamöters händer. Svensk politik handlar om hur fördelning ska förvaltas. På ledarsidor och i politiska magasin föredras mer kittlande politikerjournalistik än policydebatt. Nätpolitik och upphovsrätt blev piratfrågor, ungefär som Miljöpartiet äger miljöfrågan. Många av de liberaler som intresserade sig för frågorna överhuvudtaget hamnade i piratrörelsen.

När piratrörelsen försvann ur den offentliga debatten tog den dessa viktiga frågor med sig. Internt blev den ett bra exempel på institutioners betydelse. Troll dominerar i svaga institutioner, och uppstår till följd av en osäker miljö.

Debatten stannade i en polarisering mellan två rätt bakåtblickande ståndpunkter av absolut öppenhet eller strikt kontroll. De lösningar, som vi ser tas fram på nätpolitiska frågor, är inte politiska, utan förhandlingar mellan tjänstemän från myndigheterna och särintressen. Det ger en oklarhet om vem som verkligen stiftar lagarna och ger en oförutsägbar tillämpning. Då får vi vare sig tanken om internet som ett öppet bibliotek eller en upphovsrätt som går att upprätthålla och överblicka.

Nätpolitiken rymmer många paradoxer för liberaler. Skyddet av privatlivet ställs mot effektiviteten. Ett smidigt internet mot ett experimenterande internet. Fritt val av information mot att kunna vidga sitt perspektiv.

Höga krav på integritet för användare försvårar den personanpassning av nätet som företag som Facebook och Google behöver för att kunna bli mer träffsäkra när de samkör data. Hur värderar vi då priset för gratis? Svaret är inte givet eller allomfattande.

Den största paradoxen är troligen att behöva skydda internet från internets uttalade vänner. Dessa syns i böcker som Lawrence Lessigs Code and Other Laws of Cyberspace, över Jonathan Zittrains The Future of the Internet – And How to Stop it och den nyligen utkomna The Master Switch av Tim Wu.

Fruktan driver den här världssynen, inte nätets nyfikenhet. Storföretagen kommer att vrida om huvudströmbrytaren och låsa inne all innovation och frihet. Internet måste anpassas till ett svårfångat kollektivs vilja, och bevaras till sitt ursprungliga av tekniken avgjorda syfte. Om Sverige följer den amerikanska debatten med några års fördröjning kommer vi att se ökade krav på statliga ingripanden för vissa tekniska standarder och hur innehåll får distribueras, med just motivationen att hålla internet fritt.

Snarare är det en strävan att behålla internet på ett visst sätt; universitetets modell mot garagets. Det är en modell som fungerat, under vissa förutsättningar, idag är den konservativ. I alla system har skaparen gjort de viktigaste valen åt dig, och begränsat din valfrihet, men det är inget fel med att vilja ha enkelhet, trygghet och säkerhet. Alla vill inte sitta och skriva sin egen kod, programmera sin smartphone eller hacka sin konsol. Snarast öppnar enkelheten för fler att kunna delta.

Virginia Postrel varnade i boken Framtiden och dess fiender för att nedvärdera verklighetens avvägningar och kompromisser och istället förutse framtiden efter dagens förväntningar, snarare än morgondagens okända upptäckter.

”Marknadsmisslyckande” är bara ett annat ord för ”öppet för innovation”. Det gäller särskilt för datatekniken. Knappt något framför mig på skrivbordet liknar den hårdvara och mjukvara som fanns i mitten av 90-talet. Befarade låsningar till standarder som Internet Explorer och Time Warner AOL har brutits genom innovation.

Stor osäkerhet och förändring lär oss tålamod och ödmjukhet. Krav på att radikala förändringar eller på att en viss utveckling av nätet måste äga rum, oavsett kostnad eller användarnas önskemål, är misstänkta. Den dynamiska utveckling, med många olika metoder, som Postrel skrev om behöver en chans. Lösningen på paradoxerna är väl fungerande lagar, regler och sedvänjor som även skyddar frivilliga överenskommelser från internets alltför kvävande vänner.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag 15 maj 2011

Vad är vetenskapsjournalistik i framtiden?

Vetenskapsfestivalen i Göteborg innehöll ett intressant seminarium om vetenskapsjournalistiken och dess framtid. Riktigt bra initiativ, och synd att inte kunna vara där på Bio Roy. Det är lite svårt att följa en debatt från Twitterläktaren, så jag tittade runt på några som varit där.

Arrangören Jan-Olov Johansson skriver Vetenskapsjournalistiken mår bra? Inlägget på Vetenskap och känsla beskriver att de stora forskningspolitiska institutionerna och medierna gillar läget. Är läget så positivt, frågar han?

Ett skäl till att man gillar läget kan vara att institutionerna inte riktigt vet vad de ska göra för att nå ut till allmänheten, fast det gör att kommunikationen ses som riskabel och att man vill ha kontroll över den.

Åsa Larsson från Ting och Tankar talade om grunderna i forskarbloggande. Alla reaktioner på talet har varit positiva, så det har nog varit till hjälp. Frågan är hur väl utvecklat forskarnas bloggande är idag?

Arrangören Henrik Brändén ger en översikt över spänningsfälten och anser att spaningen bör skötas av en statlig aktör. Frågan är om det är något staten verkligen ska göra och har staten verkligen resurserna?

Tomas Lindblad ger i På gränsen en alternativ bild av läget. Lindblad har också en post om PR och journalistik. Den kritiken har funnits tidigare, främst då det varit allmänreportrar som skrivit vetenskapsbevakning. Lindblads påpekande om Nature och dess inställning är dock nytt och tankeväckande.

Så, kan jag hjälpa med något? Efter att ha följt debatten skriver jag om berättandets betydelse och att det kanske inte handlar om ett problem för främst vetenskapsjournalistiken och om vikten av att våga vara nördig.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

tisdag 10 maj 2011

Liberala paradoxer i nätdebatten


Liberalismen är kluven i nätpolitiken. Frågor om integritet, upphovsrätt och rättssäkerhet har inte tagits upp ordentligt. Den 13 maj är ett bra tillfälle att ta itu med den liberala nätdebatten då jag debatterar med Martin Borgs hos Netopia. Läs mer om debattkvällen här.

Dessutom presenteras International Property Rights Index 2011. Hur kommer det sig att Sverige är det land som toppar listan på bäst skydd av äganderätten?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag 2 maj 2011

Cities on the Edge i Lund

Onsdagen den 11 maj föreläser jag om boken Cities on the Edge i Lund. Föreläsningen äger rum kl. 19.00 i sal B på Fysicum, läs mer här.

Sammandrag politik och teknik GAL-TAN Arholma

Av Moralist - Eget arbete, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4269104 Nedan följer en kort sammanfattning ...