onsdag 29 juni 2011

Vad är ett måttligt datoranvändande?

Johannes Åman pläderar för måttligt datoranvändande på ett sätt som påminner om Nick Carr och boken The Shallows. Frågan är om verkligen vår samtids datoranvändning är så stor? Den kanske borde vara större? Vi kan inte riktigt jämföra med hur tidsåtgången såg ut för en 10-15 år sedan. Det är också ett problem att beroende av internet tillåts att täcka för viktigare, men inte lika glamorösa problem i samhällsdebatten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag 27 juni 2011

Mobiltelefoner och cancer på Second Opinion

Mitt gästinlägg på Mary X. Jensens blogg Mina Moderata Karameller om WHO:s bedömningar kring mobiltelefonernas risker har nu tagits in av Second Opinion.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Cities on the Edge, intervju om framtiden

Missa inte Speltidningen Fenix nummer 3, 2011. Där intervjuas jag om boken Cities on the Edge och hur det gick till att skriva om städer på 2100-talet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

onsdag 22 juni 2011

PR-beroendet går långt

Många tidningar skriver om regeringens inköp av PR-tjänster. Varför behöver Finansdepartementet ta råd för att förklara budgeten? Är det inte det som politikerna ska göra? De har ju fattat besluten? Det dels om uppfattningar om vad PR kan åstadkomma, att PR-firmorna är en del av partiernas miljö då partiledningar i sig själva är PR-maskiner.

Det är kanske där som skälet ska sökas till den naiva pr-ismen; anklagelserna om spin, yta-över-innehåll, PR missar poängen. Det är en del av att politiken saknar innehåll och stora idéer. När bedömningen handlar om utförandet av politiken och inte dess innehåll förstärks bristen på idéer. Det är att jämföra att folk är nöjda med statsförvaltningen, fast det är väl värt att se över hur statistik används.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Nordkoreas främsta vapen är fruktan, osäkerhet och tvivel

Svenska Dagbladet skriver att Nordkorea rustar upp en armé av hackers. Så har storyn från The Economist tagit ett varv till, utan att se över vilka möjligheter Nordkorea egentligen har. Läs mer om vad jag hörde på hackerkonferensen SEC-T i Netopia.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag 20 juni 2011

Cities on the Edge - recensioner

Cities on the Edge, boken om framtidens städer, blir recenserad av Åsa Roos i Speltidningen Fenix nummer 3, 2011. En riktigt trevlig recension.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

torsdag 16 juni 2011

Net neutrality, if you ask a libertarian

I asked Nick Gillespie and Matt Welch over at Reason magazine on the libertarian opinion regarding net neutrality. Nick and Matt answered me on YouTube.


OK, I agree with this, but I do find that this opinion is not as wide-spread among libertarians as one might think. Especially here in Europe net neutrality is more in fashion, perhaps since cyberlibertarianism did not take off and was absorbed by the various Pirate parties. Check out my interview in Café Babel with MEP Christian Engström.

The connection is through the stance on copyrights, and a fear of monitoring of file sharing. But the copyright issues is another subject that net neutrality, to quote Matt Welch "it is a solution in search of a problem". It is no reason to turn the internet over to the freaking FCC


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Nätneutralitet för vem?

Internet sägs vara neutralt, eller ha varit det. Är det så idag? Jag skriver Nätneutralitet för vem? på Netopia den 16 juni 2011.

Läget har blivit mer komplext och nyanserat de senaste åren. Nätet, molnet, den app-baserade ekonomin, internet of things har utvecklats. Det ser vi sällan som användare, om vi ens bryr oss om alla optimeringsalgoritmer för nätverk, nätverk för leverans av content, paketprioriteringar grundade på medium, virusfilter, cachar, spegelsajter, privata nätverk, dynamiska IP-adresser etcetera. De är alla till för att höja hastigheten på leveransen av bandbreddsintensivt innehåll, men bryter egentligen mot tanken på nätneutralitet.

Läs mer i universitetet och garaget om bakgrunden.

Underliga är nätpolitikens vägar. I december fattade den amerikanska kontrollmyndigheten FCC beslut om nya regler att hindra operatörerna från att blockera vissa webbsidor och om en utökning av ansvaret för operatörerna att detaljerat delge FCC hur de sköter sina nätverk.

Reglerna har väckt en politisk motreaktion. En resolution i representanthuset går emot FCC:s regler. Resolutioner betyder att kongressen vidtar åtgärder för att stoppa nya regler som en myndighet utfärdat.

Riktigt vad de nya reglerna om nätverksneutralitet innebär vet man ännu inte. FCC:s ordförande Julius Genachowski säger att det kan ta fram till oktober innan reglerna har registrerats. FCC säger att ärendet är komplicerat, vilket delvis stämmer, men det är också troligt att FCC nu försöker att tala ihop sig med operatörerna. När regleringar inte är tydliga så finns risken för ”regulatory capture” att reglerade företag tar över de reglerade myndigheterna för att vrida regelsystemet i företagens riktning.

Frågan om nätneutraliteten har inte blivit lättare genom att den blivit alltmer abstrakt och värdeladdad. Både Tea Party-rörelsen och diverse vänstergrupper har engagerat sig för eller emot nätneutralitet.

Nu går frågan vidare till senaten, där visserligen demokraterna har majoritet, men det behövs inte många demokrater som röstar för resolutionen för att den ska gå igenom. Skulle det stoppa reglerna? Nej, nätneutralitet är ett av president Barack Obamas vallöften och han tillsatte Genachowski med just detta syfte. Frågan kan mycket väl avgöras med ett presidentveto mot resolutionen, detaljerna kring reglerna av en mängd rättsfall.

Europa är annorlunda. Europeiska kommissionen förordade i april, i linje med en nyutkommen rapport, att undvika olämpliga, oproportionerliga och förhastade åtgärder. Inga nya krav på nätneutralitet, utan istället ska samordningsmyndigheten BEREC observera hur tekniken och marknaden utvecklar sig.

En del tolkar end-to-end principen som internets hörnsten, och hävdar att nätneutralitet utan prioriteringar krävs för att upprätthålla dess funktion. Det är en rätt extrem tolkning, principen användes för att återspegla de avvägningar som behövdes tidigare. Prioriteringar har alltid varit en del av internetprotokollet, även om de från början inte kunde fullt specificeras.

Jämförelser med fysisk infrastruktur haltar. Vilken del av internet ska vara neutral? Är det accessen, tjänsterna och för vem? För ISP:n, operatören, tjänsteleverantören eller slutkunden? Posten är fri, men förbjudet innehåll kan medföra att man bryter brevhemligheten, som vid narkotikasmuggling. Nätet är fritt, men lagreglerat innehåll kan stoppas. Vad som är förbjudet att använda nätet till är en annan fråga än nätneutraliteten.

Post och Telestyrelsen (PTS) har kommit med en utredning som tittar på detta med internetaccess. Behövs det en definition av vad internetaccess är, så att användarna kan jämföra olika tjänster? En sådan definition riskerar att bli frånsprungen av tekniken.

Internet sägs vara neutralt, eller ha varit det. Är det så idag? Läget har blivit mer komplext och nyanserat de senaste åren. Nätet, molnet, den app-baserade ekonomin, internet of things har utvecklats. Det ser vi sällan som användare, om vi ens bryr oss om alla optimeringsalgoritmer för nätverk, nätverk för leverans av content, paketprioriteringar grundade på medium, virusfilter, cachar, spegelsajter, privata nätverk, dynamiska IP-adresser etcetera. De är alla till för att höja hastigheten på leveransen av bandbreddsintensivt innehåll.

Utvecklingen har gjorts av entreprenörer som arbetat i samklang med Internet Engineerings Task Forces, IETF, frivilliga protokoll och tekniska kommittéer. Samtidigt bryter dessa innovationer mot nätneutralitetsprincipen. De handlar om att vissa datapaket, beroende på storlek, egenskaper eller betydelse för mottagaren kräver en speciell behandling när de förs över från värd till klient genom ett okänt antal förmedlande datorer.

Tjänsten är inte bara att leverera, kvalitet handlar även om hur det levereras, till exempel att innehållet ska komma fram i tid och vara helt. Det en stor skillnad i Quality of Experience om min vän i Flen får sitt paket på Posten för sent eller DVD:n i paket går sönder på vägen.

Bild och ljud kan bestå av mycket stora filer, och datapaketen måste komma fram med relativt små förseningar för att en hög kvalitet ska bibehållas. Värdtjänster, som patientövervakning i vården, använder delvis samma infrastruktur som det offentliga internet men får inte drabbas av laggar eller förlorad kontakt.

Kärnan ligger i en konflikt mellan en nätnostalgisk syn och den snabbt utvecklade tekniska infrastrukturen. Nätet är inte öppet på samma sätt som det kanske var, men det är så mycket bättre. Ibland är den virtuella infrastrukturen lite för smidig för sitt eget bästa. Den fungerar även när den förändras och behöver aldrig sätta upp en ”ursäkta röran, vi bygger om” skylt. Då ser inte användare eller politiker att de numer färdas på en flerfilig motorväg snarare än 90-talets gamla grusväg.

EU:s väg är att föredra, med vad vi vet idag. Hastigheten, effektiviteten och användbarheten kommer att förbättras. För oss som gillar internets frihet finns det gott hopp om att teknikutvecklingen löser frågan före lagstiftningen kommer igång.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

måndag 13 juni 2011

Cities on the Edge - interesting links

Some new reactions on Cities on the Edge in the blogospehere.

Justin Pickard blogged about the book, seems as he liked it.

Phil Masters has a new post regarding Cities on the Edge on his blog, and some interesting thoughts about xoxing with connections to the book on his homepage.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Ekologiskt och ehec? Nuke, baby, nuke!

Ekologiskt odlat klarar sig inte undan sjukdomar, för bakterierna bryr sig inte om dess stämpel av moralisk godhet. Det är omskakande för jordbruks-Sverige, och för politikerna. Matnationalismen, tanken att det egna landets mat är på något sätt lite godare skakas också om.

Kommer debatten om ehec, de spanska mördargurkorna och böngroddarna att ändra på något? Nej, bönderna har sedan länge förstått att i mycket Europa och Sverige så kan vi inte längre konkurrera med USA, Brasilien och Kina. Därför den ekologiska odlingen och matlandet Sverige.

Vad vi behöver är realistiska uppfattningar om vad lantbruk innebär, och att bestråla maten. Nuke, baby, nuke!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

lördag 11 juni 2011

torsdag 9 juni 2011

Svenska hackare, ett säkerhetshot?


Jag recenserar boken Svenska hackare av Linus Larsson och Daniel Goldberg hos Netopia den 7 juni 2011.

En sidofråga i recensionen rör användningen i reportage av dokufiktion. Hur dramatiseras ett skeende bäst?

Det finns en mystik kring den unga generationen som vänder upp och ned på samhället med sin kunskap om tekniken. Hackern är en blandning av ungdomlig naivitet, idealism och konstfärdighet i en miljö som är svår att få inblick i.

Daniel Goldberg och Linus Larsson ger en inblick i sin bok Svenska hackare, en berättelse från nätets skuggsida. Goldberg och Larsson är två namnkunniga teknikjournalister på IT24 respektive Computer Sweden. Reportageboken tar upp några av de i media mest uppmärksammade hacken på senare tid, och försöker locka läsaren med att dramatisera händelseförloppen i thrillerns anda. Det lyckas för det mesta väl, vissa delar är riktiga nagelbitare att läsa.

En hackare ska besitta en stor kunskap om både hårdvara och mjukvara, och är också en galjonsfigur för den världsbild som präglat den digitala världen sedan dess början på små privata nätverk. Det är en anarkistisk, meritokratisk miljö där det inte spelar någon roll vem du är, utan vad du visar att du kan åstadkomma. Information ses som fri till sin natur och att nätet bygger på delning. Hackaren avskyr informationsbrist vare sig det rör sig om ett slutet datasystem, innehållet på en CD-skiva eller hur någon teknik fungerar.

Boken beskriver internets historia över MIT:s studentföreningar, Silicon valley- pionjärerna i Homebrew Computer Club och hur Gunnar Tidner skapade Monitorn – den första svenska BBS-en. Ett kraftfullt internet byggdes upp i Sverige på 90-talet och svenska hackare gjorde sig ett namn som när Swedish Hackers Association SHA hackade CIA:s webbsajt.

Vi möter gymnasieeleven Philip ”Stakkato” Pettersson som tyckte skolan var trist och mest intresserade sig för datorer, och som tog sig in på USA:s största superdatorsystem och hackade flera svenska universitet.

Vi får följa den sympatiske och lite bohemiske IT-konsulten Dan Egerstad som hittade topphemliga lösenord till ambassader över hela världen på det världsomspännande anonymitetsnätverket Tor. Egerstad skickade ut lösenordsinformationen på nätet för att uppmärksamma att den fanns där.

Mer gåtfullt och obehagligt blir det i avsnitten med den subversiva och retsamma gruppen Vuxna Förbannade Hackare, som blev ökända för sina uppseendeväckande intrång på TV3, Aftonbladet och Dataföreningen. Händelserna skakade om IT- Sverige och ledde till den nuvarande diskussionen om säkerhet.

Det har länge funnits en politisk dimension, några av de första dataintrången gjordes för att protestera mot kärnvapnen. Nu har scenen politiserats än mer av en remixkultur och anonymitetskultur som lett till en strid mot övervakning och mot dagens upphovsrätt. Fildelningssajten The Pirate Bay, den informationsanarkistiska tankesmedjan Piratbyrån och den politiska grenen Piratpartiet beskrivs ha sprungit direkt fram ur hackermiljön.

Svenska hackare väjer inte för de mörkare sidorna av hackarnas agerande, men det finns något av ett rebellpatos i berättelserna. Det känns lätt att sympatisera med en tonåring som stått upp mot stora företag, mäktiga säkerhetstjänster och gammalmedierna. Eventuella skador har inte skett med illasinnade syften, mest för att visa att det gick eller ta ned någon på jorden.

Vem var ”Stakkato”? Var det Petterssons alias, eller stämde det att andra hackers låg bakom, och han var ovetande om intrången?

Anonymitetsnätverket Tor kan erbjuda en möjlighet för dissidenter i diktaturer att kommunicera, men det finns också en baksida av anonymisering av kriminell verksamhet. Vem hade egentligen samlat in all den hemliga information som Egerstad hittade, och till vilket syfte?

Den starka politiska miljö som boken beskriver finns inte kvar. Intervjuerna med de tidigare talespersonerna Peter Sunde och Rasmus Fleischer ger intrycket att de lämnat aktivismen bakom sig för nya projekt och doktorandstudier. Piratpartiet skakas av medlemsfall och interna konflikter. Aktivistnätverken har tomt i aktivitetsfältet. Vad hände?

I kapitlet om IT-konsulten ”Adam” handlar motivet inte så mycket om ryktbarhet som reda pengar. Kapitlet är ett av de kortare, vilket tyvärr inte ger utrymme åt intressanta utvecklingar.

Antalet kriminella grupper som bedriver digitalt industrispionage har ökat. Stöld, utpressning och bedrägerier utförs av ligor med kopplingar utanför nätet, så kallade Real World Gangs. Det finns en etablerad världsmarknad för stulen information, där grupper specialiserar sig på till exempel. forskningsresultat eller bankinformation. Säkerhetstjänster är också intresserade av både spionage som att sprida fruktan, osäkerhet och tvivel.

Är inte många av dessa hackare snarare erfarna och förslagna civilingenjörer i medelåldern än tonåringar som vill visa upp sig för grabbarna på forumet? Genom att använda skript och program som utvecklats av andra kan så kallade scriptkiddies åstadkomma skador på system utan att riktigt besitta den högsta kompetensen. Social manipulation för att få tillgång till system har länge använts av hackare, men fler hack är nu insiderjobb av tidigare anställda.

Goldberg och Larsson har rätt i att den ursprungliga hackerkulturen inte har försvunnit. Samtidigt har internet vuxit upp. Internet byggdes upp som en allmän resurs och förutsätter hederliga aktörer i en betrodd omgivning. En enskild användare hade inte så mycket att tjäna på att uppträda själviskt eller bedrägligt, då det från början fanns så lite pengar att hämta. Internetexplosionen öppnade upp nätet som ett kommersiellt massfenomen.

Hackerkoden var anpassad för att fungera i små informella grupper, men nu är fler ute på nätet och många bryr sig inte om någon hackarkod. Kod och information vill ingenting. I slutändan är de dumma ettor och nollor. Det är en delförklaring till varför hackerkulturen inte skapat starkare institutioner. De stora teknikföretagen har inte heller sett behovet att stödja den.

Tekniken blir lättare att använda, även om vi inte bemästrar den. Vi blir mer beroende av nätet i vardagen, och samtidigt börjar ansvaret för säkerheten att knuffas ut på användarna. Lagstiftningen, rättsväsendet och politiken har inte hängt med, vilket boken visar tydligt. Vem har ansvaret för säkerheten?

Svenska hackare är en initierad, spännande och läsvärd skildring av en kultur på internet. De flesta böcker i denna genre är annars för tekniska för många läsare. Det är en bra bok för hängmattan, som också ger en önskan om en ny bok med fler beskrivningar av nuläget bland hackarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

söndag 5 juni 2011

Cancertelefoner och glädjedödare

I dag gästbloggar jag hos Mary X Jensen på bloggen Mina Moderata Karameller med Cancertelefoner och glädjedödare om WHO:s rapport om hjärncancer och mobiltelefoner. Vi har en rätt uppskrämd attityd till små risker i dagens samhälle, med en rätt konstig inställning till industriforskning. Då den offentliga debatten inte riktigt förstår hur forskning formas, så fastnar den i att försöka se vem som står bakom.

Katarina Bjärvalls bok Var är du? Människan och mobilen grep tag i rädslan. Rädslan kan stå oss dyrt, för rädslan behöver inte bära sina kostnader i dagens samhälle.




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

lördag 4 juni 2011

GMO lösningen på matkrisen?


Radio UPF intervjuar mig den 18 maj om GMO, matkrisen och jordbruket, med avstamp från boken Som egenmäktiga gudar. Vilken roll spelar företag som Monsanto? Kan man ta patent på liv? Kan GMO var lösningen på matkrisen? Vilka problem dras ekologisk odling med? Kan genmodifierade växter kombineras med ekologisk odling?

Lyssna på sändningen från hemsidan för Radio UPF.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

fredag 3 juni 2011

Därför inför Estland euro

Estland: Euron som tillhörighet och säkerhet skriver Annika Ström-Melin efter ett möte med Jaan Männik.

Fast, anledningen till att Estland antog euro är ju att alla nya medlemsländer måste såsmåningom anta valutan. Sverige röstade ned medlemsskapet i EMU i folkomröstningen år 2003 och därför ser Sveriges Riksbank till att den svenska kronan alltid ligger lite fel till i växelkurserna så att kronan inte uppfyller konvergenskriterierna. Sverige har inget undantag från att anta euro som sin valuta (Danmark har ett undantag). Europeiska Centralbanken ECB och kommissionen kanske tolererar det här förfarandet från Sverige, men knappast från Estland.

Det är en oroande sida av dagens Europeiska Union, alla medlemsstater är jämlika men somliga är mer jämlika än andra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

E-demokrati stärker samhället

Litar inte dagens ungdomar på demokratin? Vill de istället ha en stark ledare?

Det har att göra med att politik har ersatts av diplomati. En möjlighet att möta detta är e-förvaltning och e-demokrati. Jag talade också med Joakim Jardenberg om dessa reformer av samhället.


Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...