onsdag 20 juni 2012

Pingviner, Antarktis och evolutionen

Museo Nacional de Ciencias Naturales pampiga entré ligger vid Madrids hektiska huvudgata Castellana. Ett museum av den klassiska sorten, med pelare och breda trappor, väl representerat av den ståtliga uppstoppade afrikanska elefanten som älskas av så många spanska skolbarn. Muséet har ett flertal spännande utställningar om djur och natur, och bedriver också sin egen forskning.

Här arbetar Juan Moreno Klemming, en forskare som vunnit rykte både genom sina studier av pingviner och andra fåglar och för sitt arbete med evolutionen. Juan har svenska rötter, och gick i Tyska skolan i Stockholm. Efter sin biologiexamen doktorerade han för professor Staffan Ulfstrand vid Uppsala universitet om hur djur hushåller med sina krafter när de skaffar mat.

Egentligen skulle Pradomuseet ha huserat Madrids naturvetenskapliga museum efter dess grundande på 1700-talet. Planerna gick i stöpet och det dröjde ända till 1900-talet tills museet fick sitt nuvarande säte. När diktatorn Franco styrde underställdes forskningen det konservativa katolska sällskapet Opus Dei. Idag sker forskningen i universiteten och under rådet CSIC som både finansierar och utför forskning. Mycket har förbättrats sedan inträdet i EU, men det är svårt att delta i europeiska projekt, "det är för mycket administration, du slutar forska".

Det lilla kontoret är fyllt av kartor på öar i Antarktis, och planscher på exotiska djur och fåglar. Den tidiga vårsolen spelar mellan persiennerna. Just den sortens arbetsplats som äventyrliga expeditioner brukar börja på.


Han visar upp en karta över Deception Island, den karga ö han besökte med den spanska polarexpeditionen för att studera de mer än 100 000 ringpingviner som lever där. Det är en av de stora pingvinkolonierna, men antalet fåglar kan vara missledande. De har drabbats hårt av att krillen de äter har minskat de senaste åren på grund av minskande havsis under vintern. Naturdokumentärerna på tv visar stora kolonier av pingviner. Så bra är inte läget, kolonierna innehåller många fåglar, men det finns färre kolonier kvar. De största som finns, besöks av filmteamen.

Namnet pingvin kom ursprungligen från en annan fågel, den stora garfågeln, som levde i Arktis och inte heller kunde flyga. När pingvinerna upptäcktes trodde man att fåglarna var släkt, men det var fråga om konvergent evolution, att liknande miljöer ger upphov till livsformer som liknar varandra. Ingen av de två fågelgrupper hade så stora behov av att flyga, då landrovdjuren var få där de häckade. Pingviner är snarare släkt med albatrosser. Garfågeln utrotades i början av 1900-talet, och sedan var pingvinerna på södra halvklotet ensamma om namnet.

Pingvinerna har förändrats mycket jämfört med sina flygande förfäder. Den största pingvinarten i forntiden kunde bli 1,60 meter hög och väga 80 kilo. Dagens största art, kejsarpingvinen, kan bli knappt över 1 meter och väga 35 kilo. Om någonting fungerar för att anpassa livsformen till sin miljö, så kan inte livsformen göra något helt nytt. Den tar vad den har, och använder t.ex. vingarna för att flyga i vattnet. För att stå emot kylan och fukten har pingvinerna en mycket tät fjäderdräkt. De gånger värmen kommer till Antarktis blir de överhettade. Då lägger de sig på magen och låter värmen stråla ut från fötterna.


"Pingviner är asociala djur. De lever ihop av nödtvång!", livet i kolonin är som att leva ensam i grupp. När ungarna är tillräckligt starka, går båda föräldrarna till havs för att hämta mat, och ungarna samlas. Det beteendet råkar skydda de svagare, men människans tanke att pingviner skulle ha "dagis" för ungarna är fel.

Hur står det till med klimatet på Antarktis? Det är svårbedömt, mer is har bildats vid sydpolen, medan islossning sker vid kusterna.

Klimatfrågan är viktig, men den är mer komplicerad än bara temperaturen. Många miljöfrågor försvinner in i klimatfrågan. Ett exempel är att väderfenomenet El Niño kommer att leda till att Galapagospingvinen snart kommer att utrotas, då dess mat försvinner.

"Säg oss vad som kommer att hända, säger folk till oss forskare, men vi vet för litet ännu. Det finns alltid flera orsaker till att något förändras i naturen, där är klimatet bara en faktor". Det kan ta tiotusentals år för arter att dö ut. Dinosaurierna dog ut när ett nedslag av en stor meteorit sammanföll med klimatförändringar och andra orsaker till att skapa en särskilt ogästvänlig miljö, men processen var utdragen. "Massutdöendet brukar liknas vid ett dragspel, där vi inte ser den utdragna processen".

"Människan spelar stor roll, nu är vi toppkonsumenten. Dominanta arter kan vara skadliga för andra arter, de tar upp alla resurser i miljön. Intelligens är något nytt för livet på den här planeten, så vi vet inte hur det kommer att gå".

År 2010 är det internationella biodiversitetsåret. "Biodiversitet är ett mänskligt koncept", även objektivt sett. Antalet arter är inte fixerat, utan deras uppkomst är en process. "Vi ser artrikedom som att det finns många olika evolutionära processer, men det är människornas värdering att vi vill ha en rik miljö".

Många ser inte människan som en del av naturen, inte minst många i miljörörelsen. "Det finns ingen långvarig jämvikt i naturen. Jämvikt för vem, är en mer intressant fråga? Tänk på att det funnits tidsperioder i Jordens historia som bakterier dominerat livet. Vissa bakterier ändrade genom sin syreproduktion på miljön och utplånade de bakterier som inte tålde syre. Så, jämvikt för vem?"

I samband med Darwinåret ifjol gjorde Juan mycket för att sprida kunskap om evolutionen. "Vi är som vi är på grund av selektion i forntiden. Vad som leder till effektiv fortplantning idag är en produkt av forntiden. Vi ärver våra egenskaper från våra föräldrar, men vår miljö är inte alltid densamma som deras". Ett exempel är hur vi människor äter för mycket socker och fett, som ju inte är vanligt i naturen utan teknologi.


Vi tar en titt genom våningarna i museet. I trapphusen och korridorerna står rader av konstfärdigt uppstoppade djur i montrar. Museet har ansträngt sig för att skapa upp moderna utställningar, och visa informationen i sitt sammanhang,"ändå frågar många besökare i allafall efter de uppstoppade djuren".

Det är viktigt att kunna ge större sammanhang, "det finns ett stort behov av muséer. Så många barn älskar naturvetenskap upp till fjortonårsåldern, men i den åldern kommer ett starkt grupptryck av att ungdomar inte får tycka om det längre. Utan ett livskraftigt intresse för naturvetenskapen kommer vi inte kunna lösa många av framtidens problem eller ta vara på möjligheterna". Där gäller det att kunna se spänningen också, "problemet med om allt fokus i forskningen läggs på klimatförändringarna är att forskningen då inte talar till vår generella nyfikenhet om världen".

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...