torsdag 9 augusti 2012

Djurförsök här för att stanna?

Vi människor har mycket att tacka den hårt avlade vita labbråttan för. Om man tänker efter på hur många liv djurförsöken har räddat, finns det fog att kalla råttan för människans bästa vän.

I slutet av 90-talet trodde många forskare, och Scientific American, att djurförsök snart skulle tillhöra det förflutna. Datormodeller skulle användas istället. Nu på 10-talet har den vita labbråttan gjort comeback, eller snarare en ny sorts genmodifierad råtta.

Den gamla sortens försöksdjur avlades för att försöka likna den mänskliga biologin. Sekvensieringen av genomet gav mer kunskap om råttans genuppsättning och på den nivån är råttor mer lika människor. Råttorna avlades för att få cancer och diabetes. Fast råttors ämnesomsättning liknar inte människans, det finns en risk med att dra för många slutsatser från experimenten. Ett exempel på när forskarna drog för stora slutsatser från råttförsök var skandalen med Neurosedyn.

Eugeniken, att främja fortplantningen av individer med påstått önskvärda ärftliga egenskaper, har försvunnit ur forskningens sätt att tänka sedan länge. Allmänheten resonerar ännu ofta om genetik i närmast eugeniska termer. Tänk på hur media brukar rapportera! Rubrikerna kan ropa ut att forskarna har funnit genen som styr anlaget för cancer eller genen för intelligens, men anlaget är bara en del av de interaktioner som styr hur egenskaper uppkommer, vilket inte minst epigenetiken visar. Cancer, fetma eller mutationer kan se likadana ut i sitt uttryck hos individen, men kan ha uppstått på olika sätt genom ett samspel mellan arv och miljö.

Dagens labbråttor har mänskliga egenskaper, de har immunsystem med samma genetiska kod som människan för att undersöka immunbristsjukdomar, de har nervsystem som liknar de mänskliga eller så odlas mänsklig vävnad i dem. Det går inte att simulera med en dator, så djurförsöken verkar bli kvar en tid till.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant
Skicka en kommentar

Oansenlig statuskonsumtion

Millennieskiftet var varumärkets storhetstid. Stora företagsloggor signalerade att bäraren av ett plagg hade vissa värderingar och även ...