Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från juli, 2012

Är OS-idrottare verkligen människor?

Olympiska spelen har börjat i London. Ska spelen leva upp till sitt motto Citius, altius, fortius (snabbare, högre, starkare)? Idrotten har förändrats mycket de senaste åren. I samband med fotbolls-VM i Sydafrika 2010 spelade jag in den här radioessän, som du kan lyssna på här

Inför OS har diskussionen om dopingväckts igen genom det "War on doping" Arne Ljungqvist startade genom antidopningsbyrån WADA. Debatten har pågått länge om "fair play" å ena sidan mot "harm reduction" på den andra.

Hittills har nolltoleransen mot doping dominerat. Mörkertalen är stora om hur spritt det är, eller hur väl preparaten kan upptäckas eller varför vissa preparat är förbjudna medan andra inte är det. Legitimiteten i systemet ligger i att många i allmänheten inte riktigt uppfattar hur skild elitidrotten är från motionsidrotten. Träningen är hälsovådlig, kosthållningen minutiöst hållen och vardagsrutinen övervakad i detalj.

En elitidrottare är, som George Dvorsky beskriver,…

Djurens pridefestival

Pridefestivalen invigs idag i Stockholm. Numer är det en relativtokontroversiell händelse, acceptansen i samhället för HBT-personer har blivit långt större.

I slutet av 1970-talet började homosexualitet att presenteras som ett oföränderligt medfött drag, som verkar påverkas av biokemi (mushonor som saknar ett enzym kan uppvisa ett manligt sexuellt beteende, exempelvis).

Enligt Charles Darwin så handlar sexualiteten hos djur om att få avkomma, alltså borde djur vara heterosexuella. Så är inte fallet, snarast verkar homosexuella djur vara vanligare än först anat. Homosexuella beteenden har observerats hos schimpanser, giraffer, koalor, hjortar, bläckfiskar och får, för att ta några exempel.



Så varför investera i ett beteende som inte ger fortplantning och för vidare generna? Hur har det beteendet överlevt? Edward O. Wilson förde för fyrtiotalet år sedan fram teorin att homosexualitet finns för att homosexuella medlemmar av flocken hjälper till med att uppfostra andras barn utan att s…

60-talet var överflödets tidsålder

Martin Gelin recenserar True Believers av Kurt Andersen i DN. Andersens bok verkar intressant men är skriven som en roman, där 60-talet ses genom en fiktiv karaktärs ögon. En bok som ger ett annat perspektiv på samma synvinkel är Brink Lindseys The Age of Abundance, recenserad i UNT. Lindsey lägger ihop de två flödena i True Believers för att ge en bild av vår samtid.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

Richard Mullers konvertioner

DN skriver om att skeptikern Richard Muller har bytt åsikt. Det har Muller gjort sedan 2008. Via Reason Magazines vetenskapskorrespondent Ronald Bailey läser jag mer om Berkeley Earth Surface Temeperature (BEST) som Muller står bakom. Det som han skrivit i New York Times är en debattartikel och att BEST:s resultat inte publicerats i en tidskrift med peer review ännu. En av recensenterna, Ross McKitrick, var mycket kritisk mot att Muller gärna publicerar "via debattartikel".

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Framtidens bil är en tjänst

Bilen förändrade vårt sätt att leva, samtidigt så byggs det för många bilar. Kostnaderna gick ned för biltillverkning. Det gällde att få kunderna att byta bil oftare. Industrin började att sälja på features och design. Bilen blev alltmer av black box, där hårdvara och mjukvara är anpassade till varandra och det är för komplicerat för föraren att förstå det slutna systemet. Det går inte längre att mecka med bilen själv. Bilmekanikern har blivit alltmer av en datavetare för att kunna få bilen att fungera.

Daniel Albert berättar om hur koreanska budgetmärket Hyundai slog sig fram, och utvecklingen öppnar upp för mer konkurrens från Kina. Indiska Tata Nano säljer kanske inte i Europa för den klarar inte säkerhetskraven. På Asiens marknader lär Nano fungera. Det är också där tillväxten kommer att finnas, dels för att fler får råd att skaffa bil, dels för att särskilt Kina håller på att bygga en bilberoende infrastruktur.

Blir vi kvitt bensindriften? Är elbilen ett alternativ? De tekniska …

Rösta över internet

E-demokrati har ofta kritiserats, men har också hjälpt till att skapa fungerande demokrati.

När Estland blev självständigt 1991 behövde man bygga upp sina demokratiska institutioner från grunden, och man antog tidigt en strategi för att öka medborgarnas insyn och delaktighet i den unga demokratin och för att öka medborgarnas kunskaper om IT. Öppenhet var en signal för demokrati. Mellan 1994 och 2004 investerade Estland 1 procent av landets BNP i IT-infrastruktur, och kopplade detta till en e-legitimation för medborgarna. Idag har 90 procent av alla estländare en e-legitimation.

Sedan 2005 går det att rösta elektroniskt i kommunalvalen och sedan 2007 går det också att rösta via internet i parlamentsvalet. I fortsättningen ska estländarna även få rösta mobilt med godkänt SIM-kort där väljaren har fastställd identitet och får tillgång till det elektroniska röstsystemet. Systemet är lätt använt ur väljarnas synvinkel, alla datorer som kan läsa e-legitimationen kan användas med PIN-kod på…

Styr politikerna tobakspolitiken?

DN tar ställning mot ett moralistiskt förbud av cigarettrökning utomhus. Det finns ett problem i DN:s framställning, nämligen tanken att den tobakspolitik som förts i Sverige varit framgångsrik. Det var snarare att politikerna lade fram förbud och begränsningar efter att folk börjat att sluta röka på egen hand. När skatteminister Thomas Östros försökte höja skatten 1997 fick han slå till reträtt.

Dagens tobakspolitik kan inte fortsätta med gårdagens lösningar, förutsättningarna är helt förändrade. Lyckligtvis så finns det en väg framåt, beroende på om vi vill straffa syndare eller hjälpa människor?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Räkna ut valet

Val och grundlagar är till för att blockera och sprida makten i demokratier. Det gäller också hur valsystemet är utformat rent matematiskt. Hur röstandet sker ger ofta en del subtila matematiska problem. Risken finns att valresultatet mer speglar systemet än vad väljarna egentligen röstat på.

Anthony Gottlieb skriver en intressant artikel om vinna eller försvinna i The New Yorker med avstamp ur en bok av George Szpiro Numbers Rule: The Vexing Mathematics of Democracy, from Plato to the Present. Gottlieb är mycket kritisk mot majoritetsvalssystemet som finns i England och USA. Vinnaren tar allt, den som fått flest röster tar hem mandatet i valkretsen. Det spelar ingen roll hur många röster de andra kandidaterna får.

Gottlieb är kanske lite för generös mot det proportionella valsystem vi använder i resten av Europa. Kritiken mot en proportionell fördelning av mandaten gäller ofta att det tenderar att ge anonyma politiker och starka partier, och att det är svårare att bilda regering. Me…

Bortom krönet på oljan

En av de mest politiserade resursfrågorna i vår tid är om oljan håller på att ta slut, eller snarare om det kommer att vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt rationellt att fortsätta att använda oljan efter peak oil.

Brister uppkommer alltid när många vill använda samma råvara. I dag finns det allvarliga brister för råvaror som litium, neodym och fosfor. Om litium tar slut kommer vi inte att få nya starkare batterier, neodym används i datorer, vindkraftturbiner och bilar, och fosfor används för konstgödsel så tar den slut får vi alla svälta.

Dessa mer okända råvaror visar att världsproduktionens brister har förändrats och kan ligga i råvaror som sällan når allmänhetens öron.

Fast återvinning och innovation kan lösa upp knutarna och göra användningen mer effektiv, eller få fram något bättre att använda. Bara för fosforbristen kan de smarta urinseparerande toaletterna som uppfanns i Sverige för tjugo år sedan lösa problemet, genom att mängden fosfor i en persons urin räcker att odla m…

Apoteksmässan 2011, ett riskabelt vägskäl

Pulsen i hallarna på Kistamässan känns lägre än under premiäråret av Apoteksmässan (reportage från 2010). Mer kosmetika utställt, mer osäkerhet. Osäkerheten beror på ovisshet om apoteken och läkemedelsutvecklingen. Är marknaden överetablerad, konsoliderar sig kedjorna? Sverige har färre apotek per invånare än resten av Europa. Öppnar det för fler på marknaden? Det finns en brist på farmaceuter, blir den löst av att apotek läggs ned eller med dataprogram och robotar? Fler kliniska apotekare kommer behövas ute på sjukhusen.

Förtroendet hos allmänheten för apoteken har sjunkit efter omregleringen, t.ex. får många vänta mer än en dag på sin medicin. Johan Wallér på Apoteksföreningen menar att väntetiden beror på systemet att läkemedel ska bytas ut mot den billigaste kopian, enligt de listor som sätts av TLV. Då tar medicinen slut hos leverantören. Enligt en rapport från företaget Opticom har prispressen inte kommit igång, och många aktörer är missnöjda med att Apoteket AB fortfarande dom…

Apoteksmässan 2010 och friskhetens framtid

Apoteksmässan öppnade för första gången i Kista den 8-9 september 2010, invigd av socialminister Göran Hägglund. Första gången därför att det tidigare fanns ett statligt monopol på återförsäljning av läkemedel och för landstingen på att förse patienter med medicinteknik. Hälsa och sjukvård är några av de mest spännande och kostsamma sätten att använda teknik och vetenskap på.

Vilka är årets trender?

Effektivitetsforskning kommer att prägla utvecklingen inom farmaci (ej att blanda ihop med farmakologi). Det blir särskilt viktigt med alltfler äldre patienter med många olika sjukdomar samtidigt. Många av de gamla som hamnar på akuten gör det för sina mediciners skull. Hur samverkar de tio mediciner du tar på en och samma gång? Det är kostnader i lidande för 30 miljarder kronor om året som kan undvikas med att hålla ordning på läkemedelslistorna. Farmakogenetik, studiet av hur människor reagerar på medicin beroende på vilka gener de har, började visserligen utvecklas tidigt. Nya möjlighete…

Tällberg och konsten att äta en elefant

Den 29 augusti 2010 ordnade Tällberg Foundation En dag för framtiden på Skeppsholmen i Stockholm, med sextio seminarier och debatter.

Bo Ekman, styrelseordförande i Tällberg Foundation, har kritiserat den samtida samhällsdebatten för att bli för närsynt svensk. Politik blir till ”ett riktigt stort kommunalval”. Var finns debatten om miljön, om klimatfrågan, om teknikens omvandling av samhället, om Europa och globaliseringen? Tällberg Foundation och partners lyckas att anordna en festival som upp dessa komplexa och livsviktiga frågor. En dag för framtiden visade också varför det globala anslaget är så svårt och flyttas till begränsade nischer i samhällsdebatten.

Hur äter man en elefant? Frågan tynger sinnet under seminariernas gång. Arrangemanget var lika brett till anslaget som det låter. Här fanns seminarier om ungdomsfrågor, resurshantering, stadsplanering, Kinas ekonomi och framtida utveckling, globala demografiska trender, grön IT, Peak Oil scenarier, elektronisk förvaltning och …

Cirkeldiagrammets hemlighet

William Playfair ritade år 1801 det första cirkeldiagrammet för att visa hur relativt stora de afrikanska, asiatiska och europeiska delarna var av det Osmanska rikets helhet. Playfair använde också cirkeldiagrammet för att visa hur relativt stora de amerikanska delstaterna var.

Det första mottagandet av visualiseringen var lite avvaktande, men cirkeldiagrammet gav en bild som siffror har svårt att förmedla. I dag är cirkeldiagram enormt populära för att göra data lätta att förstå.

Nackdelen är att att alla sorters data inte är lämpliga att visualisera med cirkeldiagram. Syftet är att visa delmängder av en helhet i ett litet dataset, det passar inte för stora mängder data.

Forskningen producerar enorma mängder data, och i kombination med internets tillgänglighet har datavisualiseringen blommat upp, med alla strykor och svagheter som diagrammen alltid haft.

Människor är duktiga på jämföra linjära avstånd på en skala, däremot så underskattar vi ofta spetsiga vinklar och överskattar trub…

Scenarioplanering: framtiden är inte huggen i sten

Wada, Tata och data – hållbara idéer för en urban medelklass, en utställning på Kulturhust om hållbarhet, miljö och stadsplanering i den indiska miljonstaden Pune. Frågan utställningen tar upp är om Indiens medelklass kommer att kunna uppnå samma standard av "villa, Volvo, vovve" som den svenska medelklassen? Den indiska medelklassdrömmen kommer att se annorlunda ut, till det bättre eller till det sämre?

I samband med utställningen hålls en serie diskussioner, och den första handlade om scenarioplaneringens plats inom vetenskapen. Det är en sak att göra prognoser, en annan att se över att framtiden innebär många olika utfall. Moderatorn Pernilla Glaser satte fingret på att scenarier fördjupar framtidsdebatter från de honnörsord de annars kan fastna i.

Jonas Torsvall presenterade projekt UrbaVista. UrbaVista är en maskin för att visualisera framtidsscenarier. Åskådaren kan ställa in några förutsättningar för hur Sergels torg kan utvecklas och ser resultaten på skärmen. Torsva…

Kampen om generna

Vem har rätten att bestämma över dina gener? Den frågan stod på spel i riksdagens första kammare på seminariet Genetiska analyser 2.0 som anordnades av Gentekniknämnden, RIFO och Vetenskapsrådet.

Gentester har varit på tapeten en längre tid, och har sakta kommit in i sjukvårdens praktik. Senast har amerikanska FDA börjat att kräva att få förhandsgranska testerna. Det hotar inte bara en växande marknad utan också din kontroll över din genetiska information och hälsa. I dag kontrolleras genetiska tester inom svensk sjukvård genom att man inte får låta testa sig om inte en läkare bedömt att man klarar ett negativt besked.

Magnus Nordenskjöld professor på Karolinska berättade om sjukdomar som beror på en gen (monogena sjukdomar), eller på flera gener som samverkar (multifaktoriella sjukdomar) och kromosomavvikelser. Enskilda genetiska sjukdomar är ovanliga, men sammanlagt är det många som insjuknar. Antalet fall har också ökat, en åttadubbling sedan 1966.

Nu har mer än 10 procent av alla…

Varför erbjuda manlig omskärelse?

Fem landsting erbjuder inte manlig omskärelse. Det finns vård som landstingen beslutar att inte erbjuda, fast det vore bra om de var mer öppna i informationen med tydliga listor på vård som inte erbjuds. Olika pris på patientavgifterna är inte heller så konstigt, även om argumentet tagits upp att det är ojämlik vård. Argument för att erbjuda omskärelse i landstinget, kanske skadereduktion.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Antibiotika behöver frihet under ansvar

Det blev debatt kring min artikel om hur problemet med antibiotikaresistens bemöts på Svenska Dagbladet Brännpunkt. Professor Otto Cars, en av de viktigaste initiativtagarna till nätverken Strama och ReAct svarade på min artikel och tyvärr var reaktionen negativ.

Den 20 juli satte jag streck i debatten på SvD Brännpunkt med Mindre antibiotika bör inte vara ett självändamål. Diskussionen om läkemedel och effektivitet för godkännande hade varit intressant att utveckla vidare. Tyvärr fanns inte utrymmet. Det är en diskussion från Scannnel et al. (2012) ur rapporten Världens väntan på antibiotika.

Vi behöver antibiotika och lösningen är inte att bromsa, för vi är för nära ravinen där antibiotikan tar slut. För att kunna hoppa över ravinen behöver vi sätta full fart och lösa några svårare frågor kring globalisering, forskning och framtiden för sjukvården.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Låt tekniken fixa midjemåttet

Fetma ökar risken för hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes, flera typer av cancer, stroke, leversjukdomar, artros, kroniska njursjukdomar, sömnapnea, astma och kan ge fortplantningsproblem. De senaste åren har fetma diskuterats som en epidemi.

Kan lösningen ligga i att förbättra livsmedlen? I kombination med att ändra kosten, mer fysisk aktivitet, mer regelbundet ätande och kunskap så kan livsmedelstekniken ge konsumenterna en än större mångfald av läckra, tilltalande livsmedel som har lägre energiinnehåll och mindre portionsstorlekar.

Användningen av livsmedelsteknik för att lösa folkhälsoproblem har en lång och imponerande historia. Tre viktiga exempel är pastörisering av mjölk, berikning av livsmedel för att förebygga näringsbrist, och användningen av bestrålning för att förbättra den mikrobiologiska säkerheten och döda skadedjur.

Förbättringarna inom livsmedelstekniken har bidragit till den ökade tillgången på riklig och god mat, vilket gör det lättare att äta och därmed bli…

Den lyckliga stenåldern

Stenåldern är på modet. Lasse Berg har skrivit boken Skymningssång i Kalahari, hur människan bytte tillvaro och Jean M. Auel avslutar serien om Grottbjörnens folk med De målade grottornas land.

Lasse Berg tar med oss till mänsklighetens vagga: Afrika. Berg kommer fram till att sociobiologin visar att vi i grunden är födda solidariska. Urmänniskan är altruistisk, springer inte i ekorrhjulet för brödfödan och är fredlig. Med dessa grundvärden i ekvationen, hur har människan fallit så långt från Edens lustgård? Det är jordbruket, ägandet, som är ormen i paradiset. Jordbruket gör att människan börjar göra skillnad på ditt och mitt.

Jean M. Auel kallas tantsnusk, och visst känns böckerna ibland som Tälttantens folk med starka hippiekvinnor som ska få ihop livspusslet mellan sexscenerna. Grottkvinnan Ayla uppfinner släpet, tämjer vargar och hästar och gör andra upptäckter som historiskt tog tusentals år. Bokens höjdpunkt är att Ayla efter en droghallucination berättar att barn inte kommer …

Genteknik och bakteriofager

Trots en allt försiktigare utskrivning av antibiotika ökar antalet resistenta bakterier. Därför är det så viktigt att framtagandet av ny antibiotika blir enklare och mindre kostsamt skriver jag i Svårt bekämpa resistens i Upsala Nya Tidning den 18 juli 2012.

Vilka möjligheter finns för att använda genteknik och bakteriofager för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier? Läs mer i rapporten Världens väntan på antibiotika.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

Stål och betong i människans tjänst, razionalismo

Arkitektur ger samhället form. Den är vetenskapen kring att bygga ett hus, och hur staden runt omkring det skall se ut. Stadsbyggnad och byggnadskonst i samspel. Det är vetenskap som griper in i samhället, och är därför starkt omdebatterad.

I början av 1900-talet introduceras många nya tekniker i stor skala. Järn, stål, armerad betong blev tillgängliga. Dessa nya material, kom i samspel med nya idéer hos unga arkitekteter. Den viktigaste av dessa idéer skulle bli det som i Sverige kallas funkis, funktionalismen. Funkisen skulle ta sig olika former, det är stor skillnad mellan svensk funkis, Le Corbusier i Frankrike, Bauhaus i Tyskland och den italienska rationalismen.


Bostadshuset Novocomum, detalj av fasaden

Den italienska staden Como blev ett experimentlaboratorium för den funktionalistiska arkitekturen. Här fick unga arkitekter använda hela sin fantasi. Arkitekter som Giuseppe Terragni, Pietro Lingeri, Gianni Mantero och Cesare Cattaneo var påverkade av 1800-talets Art Nouveau (i I…

Konstgjort liv på väg, iGEM

Tävlingen iGEM har pågått i flera år nu. Studiet av den syntetiska biologin luckrar alltmer upp mänsklighetens syn på vad som är levande och vad som är tillverkat. Det låter som en revolution. Liv som skapas utan en förlaga, från intet. Inte riktigt, läs mer i min gästblogg hos Mary X. Jensen Konstgjort liv på väg, vad gör politiken? på Mina Moderata Karameller.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Kvinnors lust ökar med tiden

Naturen är ibland orättvis. Män kan få barn långt upp i åldrarna, och behålla sin lust, även om kvaliteten på sperman försämras. Kvinnor går i klimakteriet, vilket även påverkar förmåga att känna lust. Kanske håller den stigande medelåldern på att jämna ut spelplanen?

David Buss är en psykolog vid University of Texas som grundat sin karriär på att forska om kvinnans sexualitet. Ämnet drar uppmärksamhet till sig, och det finns en hel del nytt att säga kring hur samhällsförändringar påverkar vår psykologi och fysiologi.

I en artikel tar han upp att kvinnor i medelåldern är mer sexuellt aktiva än yngre kvinnor, både i sina fantasier och i verkliga livet. Hur går det ihop med minskade halter av östrogen hos åldrande kvinnor?

Buss teori är att den höga barnadödligheten tidigare fick kvinnor att vilja ha så många barn som möjligt. Då hade något av barnen chansen att överleva och bli vuxet. Kvinnor äldre än 30 år får det allt svårare att bli med barn, så då är det bara till att försöka mer …

Svininfluensan och rädslan för pandemier

Svininfluensan skrämde en hel värld när några fall upptäcktes i Mexico år 2009. Skulle H1N1, den nya influensan, bli den världsomspännande pandemi som oroat så många experter? Många länder valde att så snabbt som möjligt erbjuda vaccinering mot svininfluensan. Snabbt framtagna vaccin innebär en högre risk för skador. Vi borde kanske oroa oss mer för den vanliga influensan?

När den nya influensan fick stora rubriker i nyheterna spelade jag in den här radioessän om pandemier, som du kan lyssna på här. Hur det gick sedan med svininfluensan och kontroverserna kring influensavaccinet Pandemrix, kan du läsa om här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

Hur bra spår SMHI vädret?

Visst vore det kul om vi kunde styra vädret? Nu kan vi inte det så det blir väderlekstjänsten och vädersajter som vi får anpassa oss till. Borde slumpen styra oss om väderprognosen är så dålig? Vi kan lika gärna kasta pil på en tavla, tänker vi, fast det är samma misstag som med bläckfisken Paul och apan Ola.

Naturvetenskap handlar om att förstå naturen för att kunna förutse vad som kommer att ske i den. Då tänker många på vädret, fast där finns mycket att önska av förbättringar.


Det har länge blåst styv kuling kring SMHI, främst därför att de och andra väderleksobservatörer försöker sig på att göra prognoser över allt längre tidsperioder. Väderförutsägelserna har blivit bättre de senaste åren, men fortfarande så får meteorologerna en hel del kritik.

Dåvarande miljöminister Andreas Carlgren krävde 2011 mycket bättre träffsäkerhet i prognoserna från SMHI. Det uppsatta målet på en träffsäkerhet på 85 procent uppfylls inte. Enbart 69,3 procent av alla femdygnsprognoser och 82,5 procent…