Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2012

Robotikens ikon Danica Kragic

Jag intervjuar robotforskaren Danica Kragic vid Kungliga Tekniska Högskolan som Framtidsikon i Icon Magazine nummer 9, 2012 (sidorna 105- 108).

Läs mer om robotikens snabba utveckling, robotarnas nya användningsområden och om en spännande forskarkarriär. Det är en berättelse om framgång, förutseende och en fantastisk framtid.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Ska man säga grattis till västerbottningarna?

Västerbottens läns landsting är att de fyra landsting som varit bäst i Sverige på att sänka antalet recept på antibiotika till patienterna. Det tar landstinget upp som glädjande.

I Västerbottens-Kuriren den 30 oktober 2012 undrar jag vilket pris som måste betalas för att målet ska uppfyllas i Antibiotika dyrköpt seger för patienterna. Hur komplext är problemet kring antibiotikaresistenta bakterier?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Cosa comporta l'uso eccessivo degli antibiotici

RagionPolitica pubblica giovedì 25 ottobre 2012 il mio articolo Cosa comporta l'uso eccessivo degli antibiotici.

I batteri resistenti agli antibiotici sono attualmente una delle più grandi minacce esistenti. Se non ci sono antibiotici efficaci, l'umanità ritornerà indietro nel tempo in cui semplici infezioni erano letali. La mortalità infantile salirebbe e le normali operazioni sarebbero rischiose da eseguire. Il problema è di carattere internazionale.

In Europa la resistenza agli antibiotici uccide ogni anno circa 25.000 persone, secondo il Centro europeo per la prevenzione e il controllo delle malattie (ECDC) con sede a Stoccolma, Svezia. Questa cifra va confrontata con i 48.000 che muoiono ogni anno nel traffico.

In Italia nel 2009 si è vista la campagna ”Antibiotici, usali con cautela” realizzata dall'Agenzia Italiana del Farmaco, l'Istituto Superiore di Sanità e il Ministero della Salute. I dati relativi ad alcuni ceppi batterici sono molto gravi. In Italia fino …

Verklighetens vampyrer

Halloween är här och de vandöda går igen och tigger godis. Numer är vampyrer vardagsmat på bio, TV och i populärkulturen. Varifrån kommer dessa myter om nattliga blodsugare från andra sidan graven? Finns det någon vetenskaplig grund för vampyrlegenden?


Berättelser om vampyrer fanns redan för fyra tusen år sedan hos de forntida babylonierna i vår dagars Irak. Det var den onda gudinnan Lamastu som kunde bryta sig in om natten och döda barn i vaggan eller i mammans livmoder. Lamastu var en enkel förklaring till plötslig spädbarnsdöd och missfall, utan att stigmatisera modern till det döda barnet.

Döden var långt mer påtaglig och svårförklarlig i forna tider. Det var viktigt att skilja de döda från de levande med de rätta begravningsriterna. Mord, konstigt väder och våldtäkter behövde också sina förklaringar. För bysämjans skull kunde en händelse skyllas på vampyren snarare än grannen. Därför finns berättelser om våldsamma gengångare från både Kina, Indien och Medelhavsområdet.

Kristendo…

Epidemiologins fader, Richard Doll, fyller hundra år

År 1954 visade forskaren Richard Doll på ett mycket starkt samband mellan rökning och lungcancer. Hundra år efter Richard Dolls födelse har epidemiologin genomgått en omvälvande utveckling.

Epidemiologin undersöker hur sjukdomar smittar i en befolkning eller analyserar om det finns samband mellan att kroppen utsätts av en yttre påverkan (som tobaksrök, stress eller hormoner) och att en viss sjukdom utvecklas (som cancer, högt blodtryck eller hjärtinfarkt). Fältet används för att hitta och värdera hälsoeffekterna hos alltfler livsstilsfaktorer, kostvanor och miljöfaktorer. Forskningsresultaten uppmärksammas ofta i medierna, då de berör allmänhetens liv på ett mycket direkt sätt med larm om pandemi av svininfluensa, miljögifter i omgivningarna eller vilka hälsoeffekter olika sorters mat kan ge.

Epidemiologins metoder spelar i dag en viktig roll för medicinsk forskning och har haft en avgörande betydelse för de senaste årens framgångar mot cancersjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, allergie…

Inget recept för att lösa problemet med antibiotikaresistens

Myndigheterna behöver se fler lösningar än bara antalet minskade recept för att slippa antibiotikaresistens. Det säger artikeln Färre recept inget recept mot resistens i Dagens Medicin den 26 oktober 2012.

Vad kan göras när det gäller hygienen på svenska sjukhus? Borde patientersättningen för sjukhusen baseras på antalet patienter som måste komma tillbaka efter en sjukhussmitta?

Läs även mer i rapporten Världens väntan på antibiotika.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

Undervattensdykning, ett tekniskt äventyr

Det är spännande att se privata museer som drivs av eldsjälar, och Dyktankshuset på Galärvarvet i Stockholm ger en engagerande inblick i teknikhistorien. Det var inte så länge sedan som dykning var avancerad teknik förbehållen krigsmarinen, nu används den till rekreation på dyksemestern till Thailand.


Dyktankshuset på Djurgården i Stockholm är värt ett besök
Dyka under vatten har människan gjort så länge hon kunnat simma. Det finns avbildningar av dykare från 900-talet före vår tideräkning. En av de första dykarklockorna ritades av universalgeniet Leonardo da Vinci, men det var svårt att stanna nere en längre tid eller att arbeta särskilt smidigt.

Den riktigt stora uppfinningen var den dräkt av segelduk som den tyske verktygsmakaren August Siebe gjorde 1819, med en tung metallhjälm fastskruvad i dräkten. Dykaren kunde se ut genom glaset och en luftpump ovanför vattenytan gav syre. Rörligheten var mycket bättre än med klockan, men tungdräkten behövde tyngas ned av blyvikter i skorna fö…

Bortom The Uncanny valley

Nu är det år 2012, skulle vi inte ha hushållsrobotar som gjorde allt tråkigt städjobb, kroppsarbete och tråkiga rutiner? Så var det ju i science fiction-filmerna och även många seriösa teknikbedömare talade om robotarnas betydelse i framtiden.

Robotiken har tagit stora steg framåt, särskilt inom industrin och tillverkningen. Fortfarande är det ett tekniskt problem att få robotar att efterlikna människans komplexa rörelsemönster. Robotar som Big Dog är fortfarande rätt så klumpiga ännu, och förhållandevis dyra.



Ett annat skäl har att göra med hur väl vi människor accepterar robotarna i vår vardag. Forskaren Masahiro Mori beskrev 1970 något han kallade för The Uncanny Valley. Det går bra med industrirobotar och soptunnor à la R2D2 i Star Wars-filmerna, men får svårt för robotar när vi inte riktigt kan avgöra om det är mänskligt eller inte. Robotar som uppfattas som bara nästan mänskliga känns äckliga, men robotiken är ännu inte så bra att den helt övertygar betraktaren att roboten ocks…

Newsweek gick bort före nedläggningen

Veckotidningen Newsweek kommer inte längre ut på papper efter den 31 december. Det blir istället mer arbete med sajten The Daily Beast som blivit Newsweek digitala utgåva.

Skälet är dels mediernas kommersialisering och dels problematiken kring den krisande affärsmodellen. Fast ännu ett skäl tror jag är att Newsweek tog sin publik för givet. John Podhoretz skrev om det år 2009 när Newsweek skulle gå igenom en av många ödesdigra förändringar.

Det är tyckandet som har tagit över. Förvånansvärt mycket så kallat seriösa medier har gått in på att försöka nå ut till större publik genom att göra sig roligare och försöka få in karaktärer anpassade till ett demografiskt segment. Framför allt har tyckandet spridit ut sig. Det är vanskligt, i alla fall om medierna vill kvar sin publik. Det finns definitivt fler frågor inom politik, kultur, vetenskap etc. som läsaren får intrycket att mediet redan har tagit ställning, som Podhoretz exemplifierar med hur Newsweek omfamnade Obama.

I dag uppfattar l…

Robotarna, ersättare eller partners?

I Teknikdebatt den 23 oktober 2012 frågar jag om robotarna är ersättare eller partners?

Robotikens snabba utveckling ställer oss inför två val när produktionen flyttar tillbaka till Sverige. Ska robotarna slå ut alltfler arbetstillfällen eller leda till en revolutionerande utveckling för många små hackerföretag?

Sverige har en stor tillverkningsindustri, som blir än viktigare när fabriker nu flyttar tillbaka från utlandet. Kunskap blir allt viktigare inom produktionen och färre dyra fabriksarbetare behövs. Utvecklingen av smartare och smidigare robotar betyder redan att en del fabriker redan har robotar som arbetar utan mänsklig översyn i veckor. Mänskliga arbetare kan inte komma upp i robotarnas precision och effektivitet.

Rädsla och missnöje har vänts mot maskinerna ända sedan den industriella revolutionen. Ludditerna gjorde uppror på 1810-talet, uppkallade efter den troligen påhittade vävaren Ned Ludd som slog sönder de maskiner som tagit hans jobb. Luddit har sedan dess kommit at…

Unlocking innovation - exchanging precaution for proaction

On October 22nd 2012, Waldemar Ingdahl spoke at the event TEDxStockholm Redefining innovation.

The issue of innovation is much talked about, but it is seldom given a hard look. Are we really experiencing rapid innovation in our present? Waldemar Ingdahl warns that we are building major obstacles toward innovation and its implementation on a societal, organizational and personal level. 
Film from the event and Waldemar Ingdahl's speech Unlocking innovation - exchanging precaution for proaction will soon follow.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
Intressant

Välkommen till världen, Danica May Camacho!

Den 31 oktober 2011 angav Förenta Nationerna att vi blev sju miljarder människor på planeten Jorden. En bebis född den dagen identifierades som ”människa nummer 7.000.000.000”. Det blev den lilla flickan Danica May Camacho i Manila, Filippinerna.



Det är en pr-gimmick av FN och ett sätt att ta upp demografi och världens befolkningstillväxt till debatt. Befolkningen ökar snabbare än någonsin. År 1800 levde det en miljard människor på Jorden, befolkningen fördubblades först år 1927. År 1987 beräknades det finnas fem miljarder på Jorden och 1999 valde FN ut den nyfödda pojken Adnan Nevic i Bosnien-Hercegovina som symbol för den sjätte miljarden på Jorden. Nu dröjer det till år 2027 till nästa miljard, nio miljarder på planeten blir vi först år 2046 enligt FN.

Vi är för många på planeten brukar det sägas. Är vi för många blir det brist på resurser, men vad som är ”för många” är rätt flexibelt. Vi skulle ha svårt att försörja nio miljarder människor om de levde som de sju miljarderna i dag…

Verksamma vitaminer?

Vitaminer är organiska ämnen som är viktiga för kroppen. Ett för litet intag kan leda till bristsjukdomar men för mycket vitaminer kan skada dig.

Kallt och jobbigt idag? Då gäller det att ta vara på hälsan. Det vill många göra, och försäljningen av vitaminer, fruktjuicer och kosttillskott har stigit ordentligt. År 2007 såldes vitaminer och mineraler för 740 miljoner kronor i Sverige, enligt statistik från Hälsokostrådet. Det finns en stor marknad där ute, och bara en titt i tidningarna visar att frågan är ett kontroversiellt ämne. Även stora läkemedelsföretag säljer vitaminer och kosttillskott.

Pionjärer som kemisten Casimir Funk isolerade ett amin, Tiamin som även kallas vitamin B1, och kallade det för livsaminer (vita betyder liv på latin). Senare skulle det visa sig att vitaminer inte behöver innehålla aminer. Det stora genomslaget kom från kemisten och dubble nobelpristagaren Linus Pauling. Pauling var en skicklig kemist, men gav sig på att stödja användningen av vitamin C som me…

Gröna skogar för klimatet

Skogen spelar en allt viktigare roll i klimatfrågorna, både som kolsänka och som källa till förnyelsebar energi samt för nya drivmedel. EU-kommissionen höll den 31 mars 2011 ett seminarium i Stockholm om skogsbruk och klimatpolitik.

Sedan dess har initiativet om den europeiska gemensamma skogspolitiken enligt MEP Christofer Fjellner nu ha tagit stopp. Frågan om en gemensam europeisk skogsstrategi har tagits upp fler gånger tidigare. Troligen kommer vi få sedan förslaget komma tillbaka.

Jürgen Salay från DG Klimat redogjorde för att EU nu alltmer ser på skogen som en europeisk fråga. I nuläget är skogsvård något som medlemsländerna bestämmer över själva, men betydelsen för klimatet bör integreras i energi, transport och jordbruksfrågorna. Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP samt landanvändningsdirektivet efter FN:s anvisningar om LULUCF (Land use, land-use change and forestry) och forskningspolitiken öppnar för fler bidrag till skogsbruket från budgeten 2014-20. Parlamentet gett en …

Sjunker kvaliteten på sperma?

Under många år har vi fått höra att kvaliteten på mäns sperma håller på att falla, ett exempel i högen är den här artikeln hos NBC. Vi har fått höra berättelser om att alltför trånga jeans skulle föra scrotum för nära kroppen och kroppsvärmen dödar spermierna. Testiklarna är känsliga för sin omgivning, men inte fullt så känsliga.

Det också tagits fram studier från spermadonatorer där forskarna räknat spermier i sädesvätskan och undersökt rörligheten. Då brukar miljögifter och kemikalier, mobiltelefoner eller läkemedel lyftas fram som orsak till att alla män snart kommer vara infertila.

Fast spermadonatorer kanske är lätta att ha som testgrupp, men den tenderar att vara lite väl likformigt beroende av studenter från medelklass i storstad. Det spelar roll, skillnad i spermakvalitet kan variera mycket från region till region.

Ursprunget kommer från en studie publicerad 1992 av den danska forskaren Elisabeth Carlsen, där antalet spermier i sädesvätskan rapporterades ha minskat med 50 pro…

Biologisk mångfald, en förenklad målsättning?

Det är mycket intressant att se hur det blir allt vanligare med att ifrågasätta begrepp som biodiversitet, biologisk mångfald och artrikedom. Det är viktigt steg mot en bättre miljödebatt att man börjar diskutera vilka målen ska vara, istället för att bara rusa på.


Det är så dags att börja tänka till
De är, som jag tidigare tagit upp, rätt vaga begrepp som har svårt att peka ut vad som de konkreta problemen i miljöfrågorna. Diskuteras frågor om jakt på noshörning, elefant eller på valar behövs ett mycket mer lokalt fokus. Då undviks även globala program som REDD som främst handlar om att skjuta till pengar till mottagarländer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Öppen sjukvård

”Generation pjosk”, ungdomarna, är de som har förstått hur framtidens vård borde se ut. Vården är till för människorna. Vården går nämligen mot att bli mer personcentrerad, och handla mer om välmående än friskhet. Vård efterfrågas nu när patienten behöver det, och på det sätt hon vill ha.

Så är inte vården uppbyggd. Läkarna är ett skrå skyddat av legitimationer, att det är svårt för läkare från andra länder att få sin legitimation överflyttad samt makt att styra hur många som antas till utbildningarna.

Trycket från efterfrågan kan få mer av sjukvården att flytta ut på internet. Primärvård och sekundärvård smälter ihop. Det som är bra med internet är ökad patientföljsamhet. Många inte tar sin medicin som de ska, t.ex. är det bara 80 procent av alla blödarsjuka som gör det. Det är för lite preventiv vård, den är reaktiv istället för proaktiv.

Mycket av utvecklingen beror på om sjukvården får ta del av den information som insamlas om patienterna eller av sökresultat, ungefär som Smittsk…

Jordbrukets Romeo och Julia

Ekologiskt lantbruk och genmodifierade grödor brukar betraktas som varandras motpoler. Kanske är det dags för en omvärdering, kanske till och med för ett äktenskap mellan gmo och eko?

Förbjuden kärlek och dramatik i nummer 11, 2012 av tidningen Lantmannen. På sidorna 6-10 intervjuar jag månadens profil: forskaren Pamela Ronald och hennes make ekobonden Raoul Adamchak.


Pamela och Raoul på besök hos KSLA i Stockholm den 31 augusti
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant

Hög spänning med smarta nät

Smarta elnät ökar effektiviteten och kontrollen genom mätare som sänder information mellan dig som elkonsument och eltillverkaren. Utrustad med den informationen, kan elbolaget kontrollera elektriciteten i systemet för att möta förbrukningstoppar i realtid. Kunderna får bättre säkerhet mot elavbrott och ser tydligt när elpriset är som billigast på dygnet och kan anpassa sig till det.

Elnät och IT i ett system, är det science fiction? Snarare en gammal tanke. Professor Lars Nordström vid KTH kom in på frågan om smarta elnät genom sitt arbete med standardisering av datasystem, nu är Nordström rådgivare åt EU. Över en lunch berättar han om Vattenfalls kraftsystemsstyrning TIDAS på 70-talet och Sydkrafts styrning av effekttoppar på 80-talet. Så sent som 1998 satsade Vattenfall på att bygga smarta nät, Sens-El. Då såg inte kunderna någon nytta för egen del med smarta nät.

Egentligen gjorde Thomas Alva Edison fel. Han byggde elnätet som ett monopol som styrde allt från koleldningen till gl…

Är det inte måndag snart?

Sitter du och längtar efter att helgen ska slut? Att det äntligen blir måndag och du kan få gå till jobbet, tillsammans med en konstig känsla av lättnad att äntligen få vila ut efter den arbetsamma helgen.

Det intrycket slog Arlie Russell Hochschild, professor vid Berkeleyuniversitetet, när hon intervjuade folk för sin bok The Time Bind. De svarande var ofta inte så stressade av sina uppgifter på jobbet, utan i hemmet. Borde det inte vara tvärt om?

Det bakomliggande skälet är hur förändringar på arbetsplatserna sammanfaller med människans psykologi. Våra hjärnor värderar de tydliga målsättningar, återkoppling, gränssättningar och personliga uppmärksamhet som slagit igenom på många arbetsplatser.

Däremot konstaterade Russell Hochschild att hemmet och privatlivet präglas av dåligt formulerade uppgifter, tidsbrist, brist på tydlighet i utförande och målsättningar. Hemma blir systemvetaren även snickare, chaufför, relationsterapeut, finansrådgivare och så vidare. Då blir övertid snarare …

GPCR, avskaffa nobelpriset i kemi

Nobelpriset i kemi 2012 går till Robert Lefkowitz och Brian Kobilka, ett välförtjänt pris som dock visar varför nobelpriset i kemi måste förändras.

Det var länge okänt hur celler kan känna sin omgivning förblev ett mysterium, men många trodde att det var genom receptorer dolda i cellväggen. År 1968 var Lefkowitz först med att visa receptorernas existens genom radioaktiva markörer. Senare lyckades han även få fram dem ur cellväggen.

På 80-talet så fick Kobilka, som arbetade med Lefkowitz, i uppdrag att isolera den genetiska koden för en av de mest genomgripande av dessa cellreceptorer, den beta-adrenerga receptorn. Lefkowitz och Kobilka insåg att det fanns en hel familj av receptorer som fungerade på ett liknande sätt. De fick namnet G-proteinkopplade receptorer, GPCR.

Nu vet vi att G-proteinkopplade receptorer är en av de största familjerna av cellreceptorer, som påverkar cellen på olika sätt. Vi vet hur GPCR byggs upp, hur de fungerar och hur de regleras. Det är viktigt därför att r…

Apokalypsen inställd

Anders Bolling, journalist på Dagens Nyheter, stack ut hackan ordentligt när han gav ut sin bok Apokalypsens gosiga mörker. Finanskrisen rasade som värst, klimathotet var på allas läppar inför Köpenhamnsmötet och framtiden såg mörk ut.

”Vad jag vill säga är detta: världen är betydligt bättre än vi tror”. Han läste igenom tidningar från 1978 och fann att nyheterna då gav ett intryck av en värld plågad av krig, terrorbalans, svält och miljöförstöring. Ett intryck som verkar gå igen i dagens rapportering. Då tittade Bolling på vad forskning och statistik sade. Krigen blir färre, svälten minskar, miljön mår i huvudsak bra.

Miljarder fler människor kan födas och överleva än vad pastor Malthus eller professor Ehrlich trodde var möjligt. Resursbegränsningarna de tyckte sig se var inte skrivna i sten. Avkastningarna på skördarna ökades genom bättre grödor och pesticider, och syntetisk gödning gjorde marken bördigare. Det betyder inte att tillgångarna är obegränsade, men att synen om att vi re…

Astrobiologins sökande efter liv

För att hitta liv i rymden gräver vi oss allt djupare ner i vår egen jord. Astrobiologi är en ny forskningsdisciplin som fått mycket mer uppmärksamhet efter att sonden Curiosity börjat sitt sökande på planeten Mars. Jag skriver artikeln Hallå, där ute? i Nyhetsmagasinet Fokus nummer 40, 2012.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

Ozonhålet läkt eller oskadat?

Professor Murry Salby vid Macquarie University i Sydney publicerar en artikel över sin forskning om ozonlagret. Salby och hans medarbetare har funnit att atmosfären över Antarktis visar de första tecknen på att återbildas.

Det är förstås svårt att mäta förändringarna på lång sikt. Det kan ske en stor variation i ozonlagret från år till år. Salby anser att han har kunnat plocka bort de naturliga variationerna och finna den underliggande trenden i datamaterialet. I huvudsak styr dessa processer hur mycket klor som lossnar från freonerna varje vinter, och avgör hur mycket ozon som senare kommer att försvinna.

Då ozonlagret absorberar solljus kan det skydda mot höjda temperaturer och minska issmältningen på Antarktis. Några forskare har tidigare sagt sig ha funnit att ozonhålet slutat växa, men ingen hade hittills funnit tecken på att ozonet återbildats.

Nu kommer SMHI med data om att ozonhålet är rekordlitet. Har då Montrealavtalet från 1987 redan varit framgångsrikt? CFC-gaser förbjöds…

Kvasikristaller bryter mot naturens regler

Kvasikristallerna bryter mot naturens regler och Daniel Shechtman bröt mot ett helt forskningsfält när han gjorde upptäckten som ger honom nobelpriset i kemi år 2011. Det mest kontroversiella nobelpriset är för kristallografi. Många kemister står också undrande om vad det är. Kemin hamnar ofta mellan biologi och fysik, nobelprisets indelningar från 1800-talet är otidsenliga.

Kristallografin är ett experimentellt område som förs in under den kondenserade materiens fysik. Kungliga Vetenskapsakademien verkar ha en förkärlek för att belöna det, och nu blev det fältets mest udda fågel som fick pris.

Vår förståelse av hur atomer i ett material ser ut, från en DNA-molekyl till en supraledare, har byggts på kristallografin. Kristallografi studerar hur atomer ordnas i fasta material, åtminstone i kristallform. Kristaller blir genomlysta i ett elektronmikroskop och mönstret i bilden används för att bestämma hur atomerna i materialet är placerade. Atomer ordnas som tegelstenar i ett regelbundet…