söndag 31 mars 2013

E-demokrati, demokratins framtid?

E-demokrati kan vara värt att satsa på, skriver de moderata riksdagsledamöterna Mats Gerdau, Ann-Britt Åsebol och Lars Beckman. Det är en tänkvärd idé med e-demokrati, det har föreslagits tidigare i Sverige och provats i praktiken i mindre skala som i Kalix.

Formen, att ändra från tryckta valsedlar till elektronik är en inbesparing av skattemedel och samtidigt demokratiskt rätt då valsedlarna är en mycket stor kostnad för mindre partier. Det är därför som även tillräckligt stora partier utanför riksdagen får bidrag för att trycka valsedlar.

Samtidigt ändrar inte e-röstning så mycket. Det gäller att förändra strukturer kring valet också, se på e-förvaltning och vad öppen data kan göra.

I skriften E-demokrati på rätt sätt ser jag över frågorna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Isbergsherdarna

Tänk att ligga på stranden på Kanarieöarna och lapa sol, och så plötsligt ser du ett väldigt isberg guppa förbi.

Nej, det är inte fråga om någon klimatförändring. Det skulle kunna bli resultatet av ett projekt drivet av två franska ingenjörer; Georges Mougin och François Mauviel. Mougin och Mauviel planerar att lösa vattenbristen i Nordafrika på företaget Dassaults uppdrag genom att förflytta hela isberg för smältning. Det finns miljoner kubikmeter vatten fruset på Grönland, och ett isberg kan ge 70 000 människor vatten i ett år.

Nu har de två fransmännen försökt med projektet, som stöds av prins Mohammed Al-Saud, sedan 70-talet. Problemet har tidigare varit att få tag i tillräckligt starka båtar som kan dra ett isberg. Isberg smälter i solen, och de kan vara svåra att dra då 90 procent av massan befinner sig under vattenytan.

Fortfarande är resan beroende av havsströmmarna (båten kan bara styra isberget), men satelliterna är mycket mer precisa än för fyrtio år sedan (ingen vill ha isberg på drift i farvattnen). Bränslekostnaderna för fartyget skulle kunna gå att sänka med att säga segel på isberget. Seglen är tänkta som väldiga drakar som svävar trehundra meter över isberget. Solen går att skydda sig mot genom att täcka isen med 4 mm plast. Det är tunt och slitstarkt, och leder inte värme. Tekniskt fungerar höljet, frågan är om det är ekonomiskt.

Isbergsherdarna Mougin och Mauviel har en intressant idé, men det problem som finns kvar är energiförbrukningen. Avsaltning av havsvatten drar mycket energi, och Nordafrika har dåligt med energi. Om det blir något av solkraftsbygget, kan kanske solkraften i Ouarzazate förse den? Det återstår också att undersöka hur isbergens vandring skulle påverka fisk och plankton i havet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 30 mars 2013

Drönarna anfaller, är du beredd?


Den lilla radiostyrda helikoptern med fyra rotorer surrar som en ilsken bålgeting när den lyfter upp från scenen med en ballongs försiktighet. ITF:s Automationsdagar på Globen visar upp en ny teknik som precis är på väg att flyga ut i fabrikerna, på gatorna och skogarna. Jag rapporterar om drönarna och teknikutvecklingen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 29 mars 2013

En kopp kaffe från en främling på internet


I den ekonomiska krisens spår sprids en gammal sedvänja genom internets sociala nätverk. Den senaste flugan på Facebook-grupper är att bjuda behövande på en kopp kaffe, efter en sedvänja från Neapel. Artikeln Koppen från den osynliga handen i Frivärld Magasin den 29 mars 2013 beskriver det italienska fenomenet med il caffè sospeso som nu sprider sig som en löpeld över internet till krisens Milano, Madrid, Sofia och Bukarest.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 28 mars 2013

Gud spelar med falska tärningar


Matematiken går igenom problemen uppifrån och ned, från det mest komplicerade till det minst komplicerade. Naturvetenskapen gör tvärtom, och bygger upp det mer komplicerade från de enklare delarna. Kaosforskningen gifter samman de båda tankesätten.

Läs mer i Gud spelar med falska tärningar om matematikern Ralph Abraham och hans arbete med kaosteorin i Kulturmagasinet Voltaire, tema: Ralf för april/maj 2009.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 27 mars 2013

Glass gjord på människomjölk

Skandalen var ett faktum! En glassbar i London började att servera en glass, kallad Baby Gaga, gjord på bröstmjölk från en kvinna som donerade frivilligt. Hälsovårdsnämnden stängde ned försäljningen för att göra tester på mjölken.

Människomjölk i glass och ost, många tycker nog att det är äckligt, men att använda människomjölk kommersiellt har debatterats som en del av en hållbar matproduktion.

Bröstmjölk bör testas, för sjukdomar kan smitta via mjölken. Glassbaren i London säger att kvinnan som gav mjölken har testats på samma sätt som någon som ger blod till sjukvården, och att mjölken pastöriserats. Om det inte finns några risker, hon som ger mjölken är med på det, då borde ju glassbaren få sälja människoglassen?

Ändå så reagerar många. Bröstmjölk är känsloladdat, och kommersialiseringen upplevs som kränkande av ett speciellt band mellan mor och barn. Fast frågan är om inte det bandet är redan brutet av komjölk och bröstmjölksersättning? Det finns försäljning av blod, där svenska landsting betalar för blod som importeras från utlandet. Peruker gjorda av människohår har funnits länge.

Det normala för däggdjursungar är att vid slutet av avvänjningsperioden från mammas mjölk, så minskar produktionen av enzymet laktas. För de människor som lever i kulturer där man inte äter mejerivaror faller produktionen vanligen med cirka 90 procent efter de fyra första åren i livet.

Fast många människor härstammar från förfäder som druckit djurmjölk i mer än 7.000 år, så forskaren Sarah Tishkoff och hennes kollegor skrev i Nature 2006 att det skett förändringar i kromosomerna för att vi ska fortsätta kunna dricka mjölk. Egentligen är det laktosintolerans som är normalt.

Det har gjorts forskning på att genmodifiera kor och getter för att de ska ge mjölk som liknar sammansättningen i människomjölk mer.

Det främsta argumentet mot bröstmjölk är nog att det inte smakar så gott som fet komjölk, och att glassen mest är en gimmick. Men tekniken har gått framåt, det går nu att göra ost på kamelmjölk och getters mjölk används för att tillverka siden. Vad som är äckligt är kulturberoende, och det konstigaste är väl egentligen att vi har lärt oss att dricka mjölk från andra djur, som kor och getter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 26 mars 2013

Reservdelsmänniskan


Nanorör, aerogeler, keramer och kompositer är några av de material från biologi, ytkemi och nanoteknik som används för att förnya våra kroppar. Synskadade kan se igen med kameror i ögonen.

För Magasinet Neo, nummer 2 för 2013, skriver jag en artikel om Reservdelsmänniskan och hur proteser fungerar allt bättre. Kommer vi att vilja ersätta helt funktionella kroppsdelar med teknik?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 25 mars 2013

Nattens död, ljusföroreningar och Earth Hour


Solen går ned men det blir inte mörkt. Miljarder glödlampor, neonrör, strålkastare, gatlyktor och reklamskyltar tänds varje natt och lyser upp hemmen, gatorna, torgen och grusfotbollsplanerna. Människan har tagit makten över dygnet.

Se mer i Diderot där jag beskriver Nattens död. Vad får ljusföroreningar och skyglow för effekter på vår biologi, vår självuppfattning och samhällets funktioner? Energianvändningen är på rätt väg, där elförbrukningen i Sverige stigit med bara 2 procent trots fler apparater och en miljon invånare till i landet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 24 mars 2013

Antibiotikaresistens och TBC, spara eller slösa?

Multiresistent tuberkulos är en allvarlig risk i olika delar av världen, en risk som spridas och bli farligare. På DN Debatt skriver Kristina Bolme Kühn, Otto Cars, Jerker Jonsson och Gunilla Källenius om att den dödliga multiresistenta tuberkulosen måste stoppas med nya läkemedel, vaccin och diagnosverktyg.

Det är bra, och en ansats till lösning som verkar produktiv. Visst är debattartikeln är något tam och har syftet att skribenterna vill ha mer anslag, men den visar på att antibiotikaresistensens är en komplex fråga.

Det är inte riktigt så enkelt att reducera problemet till att bara vara ett välfärdsproblem, som jag tar upp i Världens väntan på antibiotika.

Artikelförfattarna argumenterar för att den nya antibiotika som forskarna tagit fram måste komma ut snabbt och billigt i fattiga länder. Det skulle nog vara farligare ur resistenssynpunkt än att svenska barn får lite för mycket antibiotika på vårdcentralen. Resistensproblematiken, kring farligare sjukdomar och i enorma proportioner är så mycket farligare i fattiga länder. Där behövs ett klokare alternativ än spara och lösa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 23 mars 2013

Är framtiden värd att satsa på?


Marknader är till för att förutse förändringar. Om det var möjligt att förutse allt skulle naturligtvis uppgiften att skapa en sammanhängande plan inte vara så svår. Ekonomiska problem uppkommer alltid därför att det sker förändringar. Marknader är information om begränsade resurser. Skulle denna kunskap kunna användas i ett spel? Kan man satsa på framtida utfall på marknaden som man tippar resultatet i en fotbollsmatch? Är det rätt att göra så?

Läs mer i Är framtiden värd att satsa på? Det behövs inte alltid experter för svaret i Kulturmagasinet Voltaire, tema Finland - krisspecial för december 2008/januari 2009.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 22 mars 2013

Varför har leoparden sina fläckar?

Varför har leoparden fläckar? För att kunna kamouflera sig! William Allen vid universitet i Bristol pekar på att kattdjurens päls varierar efter deras miljö och livsstil.

Tillsammans med sina kollegor har Allen klassificerat och gjort modeller av pälsmönstren hos 35 arter av puma, lodjur, panter, serval, vildkatt och huskatt.

Ju mer forskarna jämförde katterna med avseende på levnadsmiljö, aktivitet på dygnet, bytesdjur och så vidare, så framträdde resultatet att kattdjur som lever i täta miljöer som tropiska regnskogar eller som tillbringar en stor del av sitt liv i träden har mer komplexa och oregelbundna mönster på sin päls teckning. De kattdjur som lever på öppna platser, som savanner, har enkla mönster på pälsen. Mönstren gick till och med att anpassa till matematiska formler.

Det stora undantaget är tigern, där det är svårt att förstå varför den har ränder. Förmodligen för att den tidigare levde i ett mer blandat gräslandskap, men det finns inte tillräckligt många kattdjur med ränder att jämföra med.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 21 mars 2013

Varning för radioaktiva bananer!

Varning för radioaktiva bananer! Bananers radioaktivitet ger ett intressant perspektiv på risker och riskbedömning. Bananer innehåller mycket kalium, i kalium finns den naturligt radioaktiva isotopen kalium-40.

Bananer är alltså mer radioaktiva än de flesta födoämnen. Om du tar några bananer och ger dem en undersökning med en geigermätare så skulle deras naturliga radioaktivitet på 18,5 becquerel utlösa ett strålningslarm. Det säger en hel del om vilka gränsvärden vi sätter idag, hur vi uppfattar faror och FNs atomorgan IAEA undersöker även på naturlig bakgrundsstrålning.

Fast du kan fortsätta att äta bananer i rikliga mängder, att de innehåller kalium är nyttigt. Du har alltid radioaktiva ämnen i kroppen och människokroppens homeostatiska system balanserar din nivå av kalium-40. Det är troligare att du skulle dö av att överäta bananer än av ackumulerad radioaktivitet.

Tanken om den bananekvivalenta dosen avdramatiserar rädslan för radioaktivitet och sätter in tanken i ett spektrum av risker. Det visar relationen mellan ofarliga, tillräckligt säkra och farliga doser.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 20 mars 2013

Ulliga, gulliga dinosaurier

Dinosaurier avbildas inte längre som de grå kolosserna som visades i vetenskapstidningar och skolböckerna på 90-talet. Nu visas de istället i glänsande färger, ränder och mönster.

Det började med att forskarna fann filament på fossilerna från köttätande dinosaurier, och kopplade dessa till att dessa kan ha varit tidiga tecken på vad som skulle bli fjädrar i evolutionen. Där fanns tecken på melanosomer med pigmentet melanin, som delvis påverkar vilka färger fjädrarna hos vår tids fåglar får (fåglar är en gren av dinosauriernas familj).

Den kinesiske forskaren Fucheng Zhang blev världsberömd när han började att undersöka dinosauriernas färger. Det var också han som förordade att dinosaurierna hade fjädrar. Fossiler från Kina visade att arter som Caudipteryx hade riktiga fjädrar.

Andra arter som Sinosauropteryx, Beipiaosaurus och Psittacosaurus hade tunna trådar på delar av huden. Var dinosaurierna, de fruktade skräcködlorna, duniga som små kycklingar? Därom tvista de lärde och den eventuella förekomsten av fjädrar gäller nog inte alla arter, men Zhangs idé har vunnit mark i debatten på senare tid. Han har studerat trådarna under elektronmikroskop, och studierna har visat mikrometerstora strukturer som är identiska med melanosom hos dagens fåglar.

Finns det några andra teorier? Andra forskare menar att dunet egentligen är avtryck av celler från bakterier som lämnats i sedimentet när dinosauriens ben har fossiliserats. Zhang kontrar med att melanosomer är mycket uthålliga, mycket mer än det keratin som finns i fjädrar och hår. Melanosomet finns inne i filamentet, inte utanpå som det skulle ha gjort om det var fråga om avtryck av bakterier. Mönstret som filamentet ligger på benen överensstämmer också med hur fjädrar skulle sitta på en av dagens fåglar.

Färgerna på dinosaurierna kan ge oss ledtrådar till hur de levde. Om de fungerade som fåglarnas fjädrar, så kan färgen ge ledtrådar till hur väl de höll tätt mot väta och kyla, om de var bra kamouflage eller om de användes till parningsritualer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

tisdag 19 mars 2013

Israel, det digitala entreprenörskapets förlovade land


Israel är på många sätt ett osannolikt land. Det borde inte ha klarat utmaningarna av massinvandring, krig och ekonomisk felhushållning. Israel verkar ha rest sig från problemen för tjugo år sedan och utvecklats i rätt riktning. Hur gick det till?

I Frivärld Magasin av den 19 mars 2013 berättar jag i ”Ta av dig slipsen, det här är Israel” om hur Israel förändrats de senaste åren till att bli en ekonomi driven av innovation och som frisläppt entreprenörskapets kraft.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 18 mars 2013

Fryser fåglar om fötterna?

Fåglars fjädrar isolerar kroppen, och de kan hålla sin kroppstemperatur på 40 grader Celsius, men benen är nakna. Fryser de inte om fötterna?

De fryser om fötterna, men det är inte så farligt. Fåglars ben består inte av muskler som våra, utan mest av senor. Senor klarar temperaturer på 20-30 grader under fågelns normala kroppstemperatur. Därför kan fågeln ha kalla fötter. Värmen hålls av att vener och artärer inte är åtskilda i benen. De består istället av ett finmaskigt nät av blodkärl som passerar varandra precis vid benets smalaste del.

I den passagen kan det varma blodet från artärerna värma upp det kalla blodet från venerna som går tillbaka in i kroppen. Värmen stannar kvar i fågelns kropp och sparar energi. En sinnrik avvägning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 17 mars 2013

Nålar av is

När snön precis har fallit har nysnön en luftig täthet på mellan 5-15 procents vatten och iskristaller, ofta formade som små nålar av is. När du pulsar runt i nysnön så trycks luften ut, isnålarna går sönder och du hör ett knarrande ljud från friktionen mellan isytorna.

Hur högt det knarrande ljudet låter beror på hur varmt det är, ju kallare det är desto mer friktion och skörare isnålar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

fredag 15 mars 2013

Genvägar i skogen

En klonad gran? En asp med gener från en flundra? Svensk skogsforskning bryter ny mark.

Jag skriver om Genvägar i skogen i Nyhetsmagasinet Fokus nummer 10 för 2013 av den 8 mars.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 14 mars 2013

Igloo, skydd från kylan

Iglu betyder hus på inuiternas språk.



En igloo är särskilt intressant därför att det är en kupol som byggs av enskilda block som läggs på varandra, utan att ha ett stöd under byggandet. En välbyggd igloo klarar att en person står på toppen.

Hemligheten för att bygga en riktigt stark igloo är härden inuti byggnaden. Värmen från elden gör att isen smälter något på insidan, för att sedan frysa igen. Då bildas ett lager med is som ger byggnaden extra styrka.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 13 mars 2013

Förbjuds snus?

Kommer det att bli ett förbud av snus genom att tillsatserna förbjuds? Jag tittar närmare på det senaste om tobaksdirektivet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Kalla fakta

Sverige ligger långt norrut. Det är Golfströmmen som ger Skandinavien ett mycket varmare klimat. Jämfört med andra platser på våra breddgrader borde vi bo på isvidder, föga lämpade för mänskligt liv.

Den svenska vintern biter ändå hårt. Människan behöver en konstant hög kroppstemperatur för att må bra. Kroppen har en fysiologisk värmereglering för att begränsa värmeförlusten och främst hålla kroppstemperaturen i de viktigaste organen: hjärnan, ryggmärgen, hjärtat, lungorna, levern och njurarna. Blodcirkulationen styrs om till till bålen, och kärlen dras samman. Då sjunker hudens och extremiteternas temperatur. Därför är det viktigt att ha mössa och vantar på, särskilt i en nödsituation, där du kan behöva använda händerna. Nedkylda händer förlorar i fingerfärdighet, styrka och snabbhet redan vid en nedkylning på fem-sex grader. Går kroppstemperaturen i en lem under tio grader, sker en så kallad Lewisreaktion, där kroppen spontant värmer upp sig kortvarigt.

Människokroppens celler producerar en imponerande mängd värme, 100W i viloläge. Det är mer än en glödlampa. Det mest går till att värma kroppen och ge energi till musklerna vid arbete. Hårt kroppsarbete ger en effekt på 1000- 2000W (ungefär effekten på en ugn). Därför är det bra att röra på sig när man fryser, kroppen skapar värme. Den bästa balansen mellan värmeproduktion och värmeavgivning är som bekant 37 grader Celsius, så det är viktigt att inte bli överhettad när man vill hålla sig varm.

Kroppen avger värme genom andningen och kroppsytan, främst genom konvektion. Våra kroppar är inte anpassade till den kyla som finns i Sverige, därför är kläderna viktiga. Kläderna ska isolera och hindra ångmotstånd. Isoleringen bygger upp lager av luftskikt som hindra värmeförlusten. Ångmotståndet handlar om hur mycket av kroppens fukt som släpps igenom kläderna. Om du blir mycket svettig i kallt väder, så kommer de våta kläderna inte kunna isolera kroppen.

De bästa kläderna behöver inte skydda bäst. Du kan ha plagg i Gortex och ändå frysa, om plagget inte samverkar väl med dina andra kläder. Ett bra tips är att tänka på treskiktsprincipen när du klär dig för kallt väder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 12 mars 2013

Varning för IP-kalypsen!

Alla datorer som finns uppkopplade mot nätet måste ha en IP-adress, ett nummer som identifierar den bland allt som är uppkopplat och gör att datorn kan utbyta information. IP-adressen fungerar som en snigelpostadress, med avsändare och mottagare. Precis som med posten används den för både brev och paket, stora och små meddelanden.

När internet började fanns det 4 miljarder adresser tillgängliga, och det antogs vara nog. Så blev det inte, internet blev enormt, och tekniker började fundera på om antalet IP-adresser skulle ta slut? En av lösningarna som togs fram är IPv6, med en enorm mängd tillgängliga adresser.

Kruxet är att IPv6 inte kan kommunicera direkt med det gamla IPv4. Det finns ett fåtal IPv4- adresser kvar för utdelning. Försök att uppgradera alla användare till den nya versionen har inte lyckats, och nätet kommer nog att få använda båda protokollen parallellt. Det kan leda till problem om inte datorer kan kommunicera med varandra över nätet.

IPkalypsen kan nog undvikas genom att tillåta översättning mellan de två protokollen. Det går att jämföra med att datorerna nu talar två olika språk, och behöver översättare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 11 mars 2013

Snabbare än ljuset?

Hade Albert Einstein fel? Kan subatomära partiklar rör sig snabbare än ljusets hastighet? Stämmer Star Trek med verkligheten? Medierubrikerna haglade år 2011.

CERN i Genève skapar elementarpartikeln neutrino. En neutrino kan inte samverka med normal materia, så de kan gå rakt igenom Jorden som om den inte fanns. OPERA, en slags kamera, kan spela in neutriner. Om du dividerar avståndet mellan CERN i Genève och OPERA i Gran Sasso med tiden det tar för partiklar att färdas sträckan så får du partiklarnas hastighet. Det gjorde partikelfysikerna på OPERA-projektet och märkte att neutrino kom till laboratoriet i Gran Sasso omkring 60 nanosekunder före fotonerna. Fotoner är ljus, alltså skulle något kunna färdas snabbare än ljusets hastighet? Ett liknande neutrinostråleprojekt finns i Kamiokande, Japan.

Har det skett ett mätfel? Forskarna i Gran Sasso hävdade att de kunde mäta på tio nanosekunder när, så 60 nanosekunder är ganska mycket. Fast ljus färdas cirka 30 centimeter på en nanosekund så forskarna måste känna till avståndet mellan källan och detektorn med en noggrannhet på 3 meter. Om forskarna missat med upp till 20 meter, så skulle det förklara skillnaden mellan neutrino och fotonerna.

Partikelfysik är ett område där detaljerna spelar mycket stor roll och även för fältet små detaljer kan ha stor effekt. Det är inte lätt att exakt mäta ögonblicket som en neutrino skapas. Vi vet inte heller exakt på vilka sätt som neutrino kan skapas. Neutrino som skapas i CERN:s partikelaccelerator kanske har andra energier än de som skapas av supernovor? Avståndet mättes med vanlig GPS, och den avståndsmätaren kan göra allt för stora fel.

Det gick illa för OPERA-projektet, det visade sig att mätfelet berodde på en felaktig kalibrerad optisk fiberkabel. Talespersonen Antonio Ereditato och experimentsamordnaren Dario Autiero tvingades sluta. De kanske var för snabba med att rapportera sina exceptionella fynd utan att vara förberedda på en exceptionell granskning, men forskning utvecklas just genom att vara öppen och pröva nya saker. Ereditato och Autiero gjorde inte något fel i att experimentera. Om något behöver vi vara mer ihärdiga i framtiden.

Kanske blir det gamle Albert som skrattar sist, även om det nu skulle finnas partiklar som är snabbare än ljuset. Det innebär att orsak och verkan inte längre fungerar, fast vi kan inte anta att framtida händelser inte påverkar oss i nuet. Där har relativitetsteorin fortfarande symmetri och experimentella data på sin sida, mer än mätningar av orsak och verkan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

fredag 8 mars 2013

Automationen effektiviserar industrin

Hur påverkar automation svensk industri? I Dagens Industri den 8 mars 2013 medföljer bilagan Modern Industri för en effektivare produktion. I bilagan har jag skrivit följande artiklar:
  • En industri som går för egen maskin. När saker får sköta sig själva efter väl utformade system så sparar automation tid, möda och kostnader.
  • En fråga om säkerhet. Hur kontrolleras säkerheten av EU:s maskindirektiv?
  • Energieffektivitet, om processen själv får välja. Processautomation och mätdata i kombination förbättrar energieffektiviteten. Kan anläggningarna själva börja med att berätta hur de kan arbeta bäst?
  • Materialforskningens guldålder. Hur material är sammansatta, hur de kan användas och omformas har haft en avgörande betydelse för människan ända sedan stenåldern. Nu börjar forskarna skapa allt fler nya material.
  • I atomsmedjan. Material för morgondagen.
  • Kunskap genom ömsesidig nytta. Universitetsforskningen och näringslivet kan stärka varandras styrkor och förbättra varandras svagheter.


torsdag 7 mars 2013

Konstgjorda celler är framtidens fabrik


Cellen är livets byggsten. Den är som en liten, tyst och ren fabrik som utför en uppgift. Tänk om det gick att bygga en livsform som tillverkar saker?

Den finns redan! Craig Venter byggde den första syntetiska livsformen år 2010. Den 6 mars 2013 tar Diderot upp Konstgjort liv, forskningens långa arbetet med att kunna designa en organism från grunden. Kommer vi att få se konstgjorda organismer inom sjukvården och industrin eller kommer tekniken att regleras allt för hårt? Vad kan tekniken göra inom en nära framtid?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 6 mars 2013

Utseendefixering i betraktarens öga?

Utseendet är en viktig påverkan för vårt beteende. Det beror inte bara på vilka ideal samhället har idag, utan på medfödda egenskaper. Människans hjärna är anpassad för att diskriminera på urval av utseendet.

Det kallas för lookism, från engelskans ord för utseende. Föräldrar kan diskriminera sina egna fula barn, och favorisera sina vackrare barn. Småbarn reagerar på utseende, och även fula människor reagerar negativt på andras fulhet. Varför det? Ett rimligt skäl är att fulhet ofta kopplades till sjuklighet och skador under graviditeten. Det var inte lönt att investera så mycket känslor och ansträngning i fula barn, som ändå nog skulle dö snart.

Påverkas omgivningens uppfattning om utseende vilka personer som anses vara attraktiva? Ja, det gör det. Det tydligt t.ex. i samhällen där mat varit eller är svår att få tag i att måttet på vilken BMI hos kvinnor som anses attraktiv är annorlunda.

Markus Jokela vid Helsingfors universitet tog fram ett paper om skillnader i barnafödande mellan fysiskt attraktiva kvinnor och andra. Får vackrare kvinnor verkligen fler barn? Blir kvinnorna verkligen vackrare över tiden genom det naturliga urvalet? Det verkar konstigt att det skulle finnas dimorfism hos människor, en anmärkningsvärd skillnad i utseendet mellan individer av samma art, i det här fallet utseendet. Dimorfism tar relativt lång tid att komma fram i evolutionen.

Jokela själv bemötte en hel del av missuppfattningarna kring artikeln på sin blogg. Studien tittade främst på om attraktivitet är kopplad till skönhet, de skillnaderna fanns hos både män och kvinnor och attraktiva kvinnor får inte fler döttrar än andra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 5 mars 2013

Tobaksdirektivet och snuset: tre elefanter

Debatt på Europahuset om kommande EU:s tobaksdirektiv med Pierre Schellekens från europeiska kommissionen, MEP Christofer Fjellner, MEP Carl Schlyter och MEP Åsa Westlund samt folkhälsominister Maria Larssons politiskt sakkunnige Ulrik Lindgren. Debatten kom att handla om cigaretter, men även om snuset.

Det blev en debatt med tre elefanter mitt i rummet.

Den första elefanten var maltesisk, kommissionär John Dalli och skandalen med om han hade begärt en muta av Swedish Match för att att häva EU:s försäljningsförbud av snus i det nya direktivet. Hur det än må vara med det så är misstankarna mot tobaksdirektivet stora. Nederländerna sätter sig emot direktivet, i Danmark så pressade Europakommissionen regeringen att sluta med sin tolkning av direktivet där våtsnus var tillåtet att sälja (danskarna tolkade förbudet som mot nya produkter inte redan introducerade) och Sverige kämpar för att häva försäljningsförbudet.

Lyckas Sverige häva försäljningsförbudet blir det ingen stor exportmarknad, menade Schlyter, det blir de stora amerikanska tobaksbolagen som köper upp allt de kan. Det stämmer, Schlyter har rätt, för så ser det ut redan idag. De stora företagen är dem som kan överleva på en så sönderreglerad marknad som den europeiska. Snustillverkare i Sverige har inte en chans på egna ben.

Dessutom är snus okänt för den rökande allmänheten. Moderatorn Teresa Küchler påpekade att i Europa är inte snus en stor fråga, då de flesta inte vet om att det finns, och vet man om snusets existens så är missförstånden många och vanliga ("snus är en sorts hasch", "snus är farligare än cigaretter"). Hur ska de få reda på snus och dess relativa risk? Tobaksreklam är förbjudet i EU (även om vissa länder tolkar det annorlunda), går det att informera utan att företagen är med? Vi talar om att Europaparlamentet rekommenderade förbud mot att sälja lakritspipor för att inte uppmuntra rökning. Samtidigt går diskussionerna i Bryssel om EU ska återuppta bidragen till tobaksodlarna inom EU.

Smugglingen har ökat enormt och har nu svindlande 10 procent av den europeiska marknaden (i Sverige 12 procent!). Förtjänsten av att smuggla är inte lika hög som med narkotika, men straffen är lägre vilket skapat ett läge där en allt mer desperat medelklass tar risken. Det är förluster på 11 miljarder euro i skatteintäkter. Läget är allvarligt, som riksdagsledamot Hanif Bali skrev för en tid sedan.

Det går att diskutera siffrorna, men inte omfattningen av problemet. EU försöker nog att pressa länder som Moldavien och Ukraina att höja sina tobaksskatter, men illicit whites och kopior berörs ju ändå inte och numer går det att köpa öppet i Stockholm. Det finns inte en chans att små tobaksaffärer klarar sig utan. De stora tobaksbolagen understödjer snarare att EU inrättar än mer kontroll över produktionen och leverantörskedjan av tobaksprodukter. De stora tobaksbolagen gillar den sammansmältningen mellan företag och myndigheter, för då blir det bara jättarna som klarar de höga affärsomkostnaderna.

Mycket av debatten på Europahuset handlade om plain packaging och om vilken procentandel av paketet som den svenska regeringen skulle gå med på. Frågan hur effektiv plain packaging egentligen är, eller om det underlättar för illicit whites och de största tobaksbolagen om det inte finns några varumärken välja mellan, kom inte upp till fråga.

Rökningen hänförs fortfarande till en smittomodell, då politiker och tjänstemän antar att det beror på dåliga förebilder och okunskap om rökningens faror. Men det är få som röker som inte vet om att det är farligt, och varningstexterna på cigarettpaketen är bara slagord som ger liten vägledning. Sociala orsaker och skillnader i rökning togs inte upp.

Forskningsläget på snuset togs hastigt upp, men det är uppenbart att frågan är passé och har numer inträtt i expertpingis ("din studie säger så, men jag har en annan studie som säger motsatsen"). Det är synd, då det finns viktig kunskap att hämta därifrån om hur ett direktiv kring folkhälsan kan fungera, oavsett användning av tippex.

Den andra stora elefanten mitt i Europahuset, som inte kom fram, var läkemedelsindustrin. Läkemedelsindustrin har blivit en viktig aktör i tobaksfrågan därför att sluta röka preparaten är en stor marknad. Kopplingarna och lobbyverksamheten har blivit än mer komplicerade de senaste åren (se artikel i Aftonbladet). Framgångarna för nikotinersättningsmedlen är begränsad för att uppnå rökstopp, och många av preparaten påminner om snus. Det är små kretsar av forskare, aktivister och tjänstemän inblandade, vilket ger risk för regulatory capture.

Läkemedelsindustrin fruktar konkurrens från elcigaretter. E-cigaretter har inte så mycket att göra med tobak eller ens cigaretter förutom att de utformats att likna cigaretter. Det är en kinesisk uppfinning som kommit de senaste åren och som syftar till att minska rökningens skador. I korthet förångas nikotin med smakämnen som propylenglykol (används i snus). Den farliga förbränningen i munhålan, det som orsakar lungcancer, undviks. Forskningen på e-cigaretter har förstås inte kommit lika långt som för snuset, men goda effekter har uppmätts. Otvetydigt är de mindre farliga än cigaretter.

De flesta elektroniska cigaretter ger en dos mellan 12-20 milligram nikotin per enhet. Direktivet säger att de inte får säljas i EES-området om de ger en högre nikotindos än 2 milligram per enhet. Utöver det så måste e-cigaretterna godkännas av EU:s läkemedelsverk EMA. Den policyn betyder att e-cigg inte kommer att ge användaren en dos som tillfredsställer nikotinbegäret och då funkar inte elcigaretter som alternativ till cigaretter. Varför ser det ut så? Därför att WHO och kommissionen är rädda för att det kan "åternormalisera tobaken", det är en symbolfråga.

Då är det konstigt att tobaksdirektivet inte berör vattenpipor och cigariller, vilka är långt farligare än snus och e-cigaretter. Fjellner påpekade att direktivet främst handlar om cigaretter och löser resten med särregleringar för varje produkt, vilket ger mycket olika förutsättningar för olika producenter - vilket är tvärtom mot vad direktivet borde åstadkomma.

Smaksättning berörs av direktivet, "tobak ska smaka tobak" är motivet enligt den nye hälsokommissionären Tonio Borg. Men, som de församlade politikerna i Europahuset konstaterade, så är det svårt att avgöra när snus och cigaretter smakar för mycket av något annat och det blev en lång diskussion med Schellekens från kommissionen om vilken sammansättning av nationaliteter bedömningspanelerna skulle ha. Om det blir en panel med europeisk sammansättning, kommer de kunna uppfatta smakskillnaderna i det svenska snuset?

Frågan var också hur många svenska snusprodukter som skulle förbjudas av direktivet genom att vissa stoppas? Var det 10 procent, 20 procent eller alla? Mest troligt verkade 10 procent vara.

Misstanken i samhällsdebatten är att tillsatsförbudet är ett sätt att gå bakvägen för att gå runt Sveriges undantag från försäljningsförbudet. EU säger att Sveriges undantag bara gäller försäljningen av snus, inte innehållet. Därför ger direktivet allmänheten det konstiga intrycket att alltså reglera en produkt som är förbjuden. Det verkar som om det svenska undantaget kommer att behöva ses över ordentligt av jurister och det är anmärkningsvärt att läget verkar så otydligt än idag.

Schlyter sa att regeringen måste backa om att EU ska släppa exportförbudet. Det skulle troligen ta ifrån handelsminister Ewa Björling ett av hennes viktiga kort på handen: att om förhandlingarna går dåligt kunna falla tillbaka på att bevara Sveriges undantag.

Det finns inga riddare i vita rustningar i den här frågan. Det finns inte en perfekt lösning. Rökning är farligt, snus är långt mindre farligt. Det är bakgrunden till den tredje elefanten i Europahuset, det finns alternativ till "quit or die" fast en sådan politik är inte uppe på bordet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 4 mars 2013

Senaste nytt om hjärnan

De senaste åren har forskningen om hjärnan fullkomligt exploderat. Ny rön tillkommer hela tiden, inte bara för att förstå kroppens viktigaste organ, utan också för att börja förändra det.

Artikeln Senaste nytt om hjärnan recenserar boken Hjärnrevolutionen. Varför din intelligens ­påverkar allt du gör – och allt du gör påverkar din intelligens av Johan Norberg i Sundsvalls Tidning den 3 mars 2013 .

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

söndag 3 mars 2013

Occupy science

Det ligger något och pyr i forskningen och utbildningsväsendet. För att forskningen och vetenskapen ska fungera väl behövs annat än vaga protester.

Marc Kuchner skriver i Scientific American om den nya vändningen: Occupy Science. Vid Occupy tältlägret i Baltimore så protesterade några forskare mot dåliga arbetsvillkor och naturvetenskapens låga ställning i det amerikanska samhället.

Det finns stora problem i hur forskningsstrukturerna fungerar, men Occupy-rörelsen verkar inte kunna beskriva problemen eller ta fram lösningar. Det är svårt att avgöra från beskrivningen Kuchner ger hur många forskare som deltog, men känslorna av frustration finns ute på många institutioner. Det är många osäkra år som doktorand och forskningsassistent, eller än mer osäkra anställningar. Professorer arbetar mer med administration än att forska.

Forskningen har efter det system presidentrådgivaren Vannevar Bush utformade varit ett centralplanerat system. Forskningsmålen var relativt lätta att formulera då. Den forskning som ligger närmast näringslivet får förstås anslag, men även företagen satsar mindre på forskning och utveckling. Då handlar det mer om vidareutveckling än om innovationer. Innovationspolitiken har lidit av att bli otydlig. Rob Lyons har skrivit en bra artikel om dagens innovationspolitik.

Frustrationen beror också på ett strukturskifte för kunskapsarbetarna, universiteten och högskolorna har förändrats.

Det finns alltså många problem i samhället att ta itu med men avsaknaden på idéer, bristen på ledarskap och att organisationer vittrar samman är inte styrkor. För att få rätsida på utbildningsväsendet behövs fler alternativa sätt till finansiering, öppnare karriärvägar och konkreta förslag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 2 mars 2013

Usama bin Ladens DNA

Usama bin Laden, Al Qaidas ledare, är död. Det var mycket viktigt för amerikanerna att få fram ett DNA-test för att visa bin Ladens identitet för världen. Det är anmärkningsvärt hur snabbt och säkert DNA-analyser görs nu för tiden. Det brukade ta veckor, nu går matchningen på 24 timmar. Tillförlitligheten av hur väl ett DNA-spår kunde matchas med en person var starkt omdebatterad av forskningen en bit in på 90-talet.

Bin Laden dödades troligen med en specialstyrka just för att kunna få ett vävnadsprov från honom att analysera på basen i Afghanistan. Det lättaste hade annars varit att bomba sönder hela kvarteret med en kryssningsmissil eller göra en attack med beväpnade drönare.

John Brennan, rådgivare till president Obama, gick ut med att man till 99,9 procent säker på att det är bin Laden. Det är svårare än man kan tro att få 100 procents visshet. Matchningen sker mot DNA-prover man har från släktingar av Bin Laden, och det är egentligen sannolikhet för släktskap mellan två personer som går att få fram, inte att en persons identitet. Det tar hänsyn till hur vanliga vissa DNA-markörer är i befolkningen som helhet. Delar man sällsynta aleler är sannolikheten högre för att man är släkt.

Nu hade Usama bin Laden bara halvsyskon, som en syster vars DNA underrättelsetjänsten fick tillgång till när hon dog på ett sjukhus i Massachusetts. USA har ett stort register av prover från kända terrorister, Black Helix, som startades efter 911.

Själva jakten på Bin Laden blev långt mindre högteknologisk än väntat. Förutom möjligheten att någon tjallat, identifierades gömstället troligen genom att huset utmärkte sig för att inte ha telefon och internet. Det säger en del om hur vanlig tekniken är, även i ett fattigt land som Pakistan.

Fast frågan är hur viktig Usama Bin Laden var? Nätverket Al Qaida kanske fortsätter, men det är inte lika starkt som för bara något år sedan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 1 mars 2013

Transparenta Slovenien

Staten Slovenien har genom sin kommission för förhindrande av mutor öppnat sina data. Vem som helst att gå in och söka rätt på hur den slovenska staten spenderar sina medel.

Supervizor, som tjänsten kallas, gör att medborgarna kan söka efter vart skattepengarna går och se vilka företag, organisation och politiska partier som tar emot dem. Det finns uppgifter från finansministeriet lagrade tillbaka till år 2003. Det var ett år före landets EU-inträde och de nuvarande standarderna i statsredovisningen.

Det börjar komma fram fler och fler appar på att följa statsfinanserna i realtid, även i USA och i EU-förvaltningen. Problemet är fortfarande att e-förvaltningen inte är bättre än sin svagaste länk, att alla siffror och transaktioner inom statsförvaltningen verkligen rapporteras in. En nog så svår fråga.

Se även mer i E-demokrati på rätt sätt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Make the future come sooner på Arholma GAL-festival!

Den 3 september anordnas Arholma GAL-festival – en mötesplats och forum för gröna, alternativa och libertära aktörer. Festivalen å...