Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från januari, 2014

Lexbase, en följd av offentlighetsprincipen

Kontroversen med siten Lexbase rullar vidare, med en nedstängning från Bahnhof, och främst har debatten kretsat kring bristerna i Personuppgiftslagen PUL.

Bristen har varit att vi eftersträvat anonymitet snarare än integritet. Informationen om medborgarna har blivit alltmer öppen, samtidigt som informationen om myndigheterna har slutits. som Anders R. Ohlson tog upp för några år sedan. För som Dag Öhrlund påpekar på sin blogg, staten är värre än en Lexbase genom offentlighetsprincipen
Jim Harper, ansvarig för informationspolitiska frågor vid libertarianska tankesmedjan Cato, har skrivit om denna nya situation för friheten i boken Identity Crisis: How Identification Is Overused and Misunderstood. Harper menar på att vi måste omformulera våra frågor till att gälla vår informationsidentitet snarare än integritet. Integritet är inget man får av lagar och regler, utan det är ett tillstånd av kontroll som upplevs subjektivt av individer. Där menar Harper att lagarna och idéerna bakom utf…

Konstens reträtt från kulturen?

I mellandagarna fick jag tillfälle att gå på Moderna Museet och ser Cindy Sherman som ställer ut.

Hon beskrivs som en av samtidens viktigaste konstnärer, jag är beredd att hålla med, vilket säger en hel del om samtidskonsten. Den utvecklingen, som man kan se börjar med surrealismen och Duchamp, har nu präglat så mycket av 70-talets chocktaktik att den mist sin ställning i kulturen.

Camille Paglia har i sin bok Glittering Images från 2012 påpekat att chocktaktiken inte gynnat konstens ställning i samhället. Paglia skriver att konsten ”tillåtit sig att definieras ur allmänhetens synpunkt som ett arrogant, isolerat brödraskap med frivol smak och låga standarder”. Det har också hållit en knökkonservativ konstsyn och kritik mer relevant i samtiden än den borde vara. Jämförelseobjektet borde inte längra vara 1800-talets akademister. Lars Anders Johansson skriver om institutionernas betydelse för samtidens konstbegrepp.

Stephen Hicks skriver det räcker inte att konstatera att konst är ful, …

Inför EU-valet: en ny medeltid

Det var ett rätt bra år för EU. Kroatien gick med och både Serbien och Montenegro rörde sig mot medlemskap. Lettland införde euron, och lilla Andorra började prägla sina egna euronmynt. Det var ett rätt dåligt år för EU då Cypernkrisen definitivt visade att det är skillnad på euroland och euroland och Island fryste sina medlemsförhandlingar. Läget känns lite för lugnt mot vad det borde vara, och i Sverige förbereder sig partierna på att valet till Europaparlamentet ska fortsatt vara ett kyrkoval i jätteformat inför huvudshowen: valet till den riksdag som alltmer tappar sin makt till Europeiska rådet och COREPER.

I PIIGS-länderna så känner företagare, politiker och intellektuella att euron har fångat dem i en fälla. Devalveringsvapnet är borta för att lösa ekonomiska problem. Det för med sig en del gott, men man har inte riktigt kunnat dra nytta av förändringen. Snarare än frågor om budgetpolitik och arbetsmarknadsproblem ställs det frågor om den roll Tysklands spelat med dåliga lån. …

Får man hudcancer av att sola solarium?

Det talas ofta om riskerna av att sola solarium och dess koppling till hudcancer. Nu kan det komma lagförslag om en gräns på arton år för att sola solarium.

Många former av cancer är väldigt vaga och öppna för definitioner, och det finns ett skifte i vad som definieras som melanom. International Agency for Research on Cancer (IARC) är ofta grunden för argumenten om förbuden med sin rapport. Rapporten refererar 24 kohorter och fall-referentstudier om sambandet mellan användningen av solning inomhus anläggningar och risken frö melanom risk. Av dessa är endast fyra som visar ett litet statistiskt signifikant samband. Ingen av de fyra har en relativ risk är som är större än 1,50 det tyder på en svag relation. Vilket även rapportförfattarna tar upp.

En av de större studierna om riskerna för melanom med solning gjorde av ett forskarlag i Oslo. De följde mer än 100.000 norska kvinnor över en genomsnittlig åttaårsperiod och fann ingen statistiskt signifikant samband mellan solarium-användnin…

Yes, we have no bananas!

Bananen har blivit en mycket populär frukt. Det äts hundra miljarder av dem varje år i världen. Det är inte bara därför att frukten är praktisk, nyttig och god utan därför att fruktbolagen finner den effektiv att odla. Skördarna har jämn kvalitet på frukterna och då det går att få stora mängder att mogna samtidigt kan man få mycket stora skalfördelar.

Problemet är att av alla tusentals olika sorters bananer så ser du bara en i fruktståndet: Cavendish. Det mycket, mycket sällsynt att du hittar någon annan variant.

Så var det inte 50 år sedan, då var det en annan variant som dominerade odlingarna lika starkt: Gros Michel. Den banansorten utsattes för en svampinfektion, Panamasjukan, som slog ut plantage efter plantage. Svampen var snabbare än det gick att röja ny mark. Omkring år 1960 var Gros Michel-bananen nästan helt utrotad och hela bananbranschen gick på knäna.

Nöden är uppfinningarnas moder och många plantager började att odla en variant som tidigare ratats. Den hade dålig smak, …

Net delusion, teknokrati mot radikalkonservatism

Boken The Net Delusion kom ut i samband med Arabvårens nätevangeliska brittsommar där en del långsökta resonemang om de sociala mediernas betydelse för omvälvningarna togs på något för stort allvar. Det gjorde Morozov upp räkningen med och visade hur orimliga utfästelser gjordes för länder med låg spridning av internet och rätt låg läs- och skrivkunnighet till att börja med. Evgeny Morozov, ursprungligen från Vitryssland, blev därefter sedd som en av de viktigaste, och grinigaste om man frågar hans belackare, kritikerna av internets frälsningslära.

Tydligt påverkad av Neil Postman och dennes skeptiska inställning till mediesamhället så kändes det att Morozov gick något för långt i The Net Delusion. Morozov är nära att hävda att den kinesiske demokratiaktivisten inför massakern på Himmelska fridens torg år 1989 hade större möjligheter att påverka med en fax än dennes motsvarighet på 2010-talet med sociala medier. Är dagens Ryssland mindre öppet än gårdagens Sovjetunionen? Det kommer n…

G- cloud, upp i brittiska statens moln

Det brittiska statsmolnet G-Cloud är en delad miljö för molntjänster. Syftet är att enskilda myndigheter inte ska behöva utveckla egna system och infrastrukturer.

I TechWorld från den 14 januari kan du läsa mer i G-Cloud - Storbritanniens statliga moln. Det är det senaste i en trend av enskilda stater bygger upp egna molntjänster för att bland annat skydda sin säkerhet. Vilken roll kommer de nationella molnen att spela i framtiden?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Radio Voltaire, forskning och vetenskap

Vetenskapsradio är alltid kul att spela in och mellan 2009 till 2011 spelade Radio Voltaire in ett flertal poddsändningar med mig om aktuella ämnen. En del finns att lyssna på under taggen Radio Voltaire här på bloggen.

Svininfluensan och andra pandemier, 20 mars 2009Arthur Koestler: Lotusen och Roboten, om Asiens utveckling 16 februari 2010Earth Hour och energianvändningen 25 mars 2010Vulkanutbrott, jordbävningar och katastrofer 20 april 2010Kemikaliesamhället 27 maj 2010Fotbolls-VM och vetenskapen 1 juli 2010Hjärnan, hur mycket vet forskningen? 22 juli 2010Djurrätt, hur medvetna är djur? 19 augusti 2010Vetenskap och politik, om evidensbaserad politik eller politikbaserad evidens, 9 september 2010Gud och vetenskapen, 22 oktober 2010Rapport om klimatforskningen och COP16 i Cancun samt en radioessä om Nobelpriset, 25 november 2010Gambling och matematikens spridning i samhället, 13 januari 2011Det övernaturliga och skeptikern, 3 februari 2011Energi för framtiden. Fungerar sol, vind och …

Varför får alla cancer?

Cancer ökar i befolkningen, som tur är. Skälet är rätt förvånande för många. George Johnson ger i New York Times förklaringen, befolkningens dödstal i andra sjukdomar som hjärt-kärlssjukdomar har minskat så mycket. En viktig faktor till högre cancersiffror är förstås att fler blir äldre.

Cancern har inte ökat på grund av kemikalier i miljön. Det svåra är att cancer är en komplex sjukdom som följer med åldern. Det är svårt att besegra den i ett koncentrerat 'krig mot cancern'. Det ger oss ett viktigt skäl till att försöka minska skadorna från åldrandet i allmänhet, snarare än att försöka fixa en sjukdom åt gången.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Gratisturen, kulturens väg över internet

Upphovsrättsdebatten tog en ny vändning de första åren på 2010-talet. En viktig bok var Free Ride som publicerades av Robert Levine år 2011. Förutom att recensera Free Ride fick jag även möjligheten att intevjua författaren.

Sommaren 2012 på Irland var riktigt kall och ruggig, irländarna själva sa att det var en de värsta på länge. På det prydliga men något slitna affärshotellet i Dublin tog samtalet med Levine en något annan vändning än jag förväntade mig. Första intrycket av Levine som person hade jag fått från Twitter och det är onekligen inte de bästa sida kontroversiella frågor tar fram hos debattörer där. Levine är bra mycket avslappnad och bekväm under intervjun.

”I Free Ride pekar jag på att vi egentligen inte sett några nya affärsmodeller på nätet sedan Napster, det handlar om ompaketering av andras innehåll för att strömma den genom bredbandet. Piratkopieringen var killer appen som skapade efterfrågan på bredband och mediaspelare som iPod. Det är inte rätt att det är så, fr…

Konvergerad infrastruktur kan spara mycket pengar

Konvergerad infrastruktur i servrar, lagring och nätverk diskuteras som en lösning. Lösningen handlar om att ta sig bort från stuprörstänkandet – där varje del av systemet arbetar för sig – och istället se alla tekniker som en helhet.

Läs mer i Nya IT-trenden för företag kan spara mycket pengar. Jag talar där med Mathias Persson Ölander, som är Sales manager för IBM PureSystems, om konvergerad infrastruktur och vilka effekterna blir i organisationerna av trenden med Byod (Bring-your-own-device).

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Automatisering och virtualisering av IT-avdelningen

Det som kostar med IT är inte inköp av hårdvara och mjukvara, utan att hantera systemen under deras livscykel. En del i arbetet med att effektivisera kostnaderna ligger i att automatisera datacentret bland annat genom virtualisering, genom att få servrar och nätverk att arbeta smartare, och att ta bort onödiga manuella moment.

Läs mer i Var befinner ni er på resan? Vad ger en effektivare och säkrare IT-drift?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

Upp i molnet med bekymren

Internet är fantastiskt med alla sina funktioner och möjligheter, men det har blivit mycket att tänka på för användarna oavsett om de är mindre eller större organisationer. Det krävs mer lagringsutrymme, datorprestanda och det blir allt viktigare att se till att användandet verkligen fungerar som det ska.

Läs mer i Upp i molnet med bekymren. Är det dags att dra större nytta av molntjänsterna?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant