lördag 29 augusti 2015

Uber för kiosker?

Det är tuffa tider för korvkiosker, tobaksbutiker och tidskriftsbutiker. Pressade av franchise inom närbutikerna och av förändrade vanor både genom storköp och e-handelns slutliga intåg även i dagligvaruhandeln så läggs många ned. Finns det en lösning i automatisering, Big Data och delningsekonomin. Häng med och rädda den svenska kiosken i Uber för kiosker på Medium.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 28 augusti 2015

Ceph: automatisering och öppen mjukvara omvandlar lagringen

Sättet som IT-miljöer lagrat data på har förändrats mycket lite de senaste åren. Nu utmanas hårdvara av mjukvara och automatisering. Läs mer om den öppna tekniken i Ceph skalar upp utan att tappa prestanda i TechWorld den 27 augusti 2015.

Lagringsplattformen Ceph har länge använts inom forskningsvärlden. Nu vinner det öppna systemet mark även bland företag som hanterar stora datamängder. Hur fungerar Ceph egentligen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 27 augusti 2015

Kungamakten och vetenskapen

Kungamakten är en gammal vidskepelse, som inte har en plats i det moderna samhället som grundar sig på demokrati och vetenskap. Å andra sidan har monarkin och vetenskapen länge levt samman. Vad kan historien säga oss om monarkins och vetenskapens förhållande i samtiden och framtiden? Läs mer i Vetenskapernas beskyddare i Medium.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 25 augusti 2015

Ett vetenskapsmuseum för vuxna

Vi går ut gymnasiet och från naturkunskapen vet vi att Newton fick ett äpple i huvudet och att det ledde till att tyngdlagen upptäcktes. Det kompletteras med lite grundläggande kunskaper om kroppens anatomi och en del stela experiment från fysiken och kemin. Tyvärr uppfattar många naturvetenskaperna som ämnen som det bara är att plugga sig förbi, utan något djupare intresse. Hur kan naturvetenskap och teknik kommuniceras bättre? Läs mer i Ett vetenskapsmuseum för vuxna på Medium.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 24 augusti 2015

Sällsynta jordartsmetaller inte så sällsynta


I början av 10-talet återkom många debatter från 70-talet om att naturresurser skulle ta slut. Det hade ju varit en rasande efterfrågan på råvaror när Kina, Indien, Brasilien och andra länder lagt i en extra växel på tillväxten under 00-talet.

Det talades om peak oil, oljetoppen, nästan som om en peak everything var på gång. I samhällsdebatten drogs linjära utvecklingar in i framtiden. Tillslut skulle det bli för dyrt att utvinna råvarorna.

Vi blev tvungna att lära oss namnen på en mängd konstiga mineraler, de sällsynta jordartsmetallerna. De omtalades för att de var så viktiga för samtidens prestigeprodukter: smartphones, elbilar och vindturbiner.

De sällsynta jordartsmetallerna hade tidigare brutits i flera gruvor runt om i världen men år 2010 hade Kina fått en mycket dominant ställning. Så lade Kina upp begränsningar för sin export, kinesisk industri skulle få första tjing.

Fast så sällsynta är inte sällsynta jordartsmetaller. Amerikanska Molycorp började bryta mineralerna i Kalifornien och aktien gick upp i en stratosfärisk bana. Det ständigt stigande priset lockade företag i Australien och Malaysia. Många tillverkare, som världens största biltillverkare Toyota, började se sig om efter alternativ till de där jordartsmetallerna som är så dyra. De började hitta både billigare och bättre alternativ.

Efterfrågan rusade upp, nu skulle ju snart peaken komma och den som satt på mest neodym, lantan och cerium skulle tjäna storkovan.

Det visade sig att det blåsts upp en bubbla för jordartsmetallerna. Molycorp gick i konkurs då de gjorde enorma investeringar för att öka produktionskapaciteten, precis som alla andra. En produktion det inte gick att sälja till så höga priser. Priser och andra förhållanden kan förändras snabbt där efterfrågan är inelastisk, vilket var rätt lätt att förutse.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 23 augusti 2015

Efter Higgsbosonen

Så gick det till när Peter Higgs och François Englert vann Nobelpriset i fysik för Higgsbosonen. Vart går forskningen härnäst. Läs mer i Medium Higgsbosonen bytesplats till okänt universum.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 22 augusti 2015

Epidemiologi, samtidens viktigaste vetenskap?

Epidemiologin undersöker hur sjukdomar smittar i en befolkning eller analyserar om det finns samband mellan att kroppen utsätts av en yttre påverkan (som tobaksrök, stress eller hormoner) och att en viss sjukdom utvecklas (som cancer, högt blodtryck eller hjärtinfarkt). Fältet används för att hitta och värdera hälsoeffekterna hos alltfler livsstilsfaktorer, kostvanor och miljöfaktorer. Forskningsresultaten uppmärksammas ofta i medierna, då de berör allmänhetens liv på ett mycket direkt sätt med larm om pandemi av svininfluensa, miljögifter i omgivningarna eller vilka hälsoeffekter olika sorters mat kan ge. Jag tittar på epidemiologin och disciplinens grundare Richard Doll i en artikel i Medium.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

fredag 21 augusti 2015

TTIP och ISDS, är det frihandel?


Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, förkortat TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), är ett planerat frihandelsavtal mellan EU och USA med syftet att förenkla handel dem emellan genom att ta bort olika handelshinder.

Det är tuffa tider för EUs ekonomi, som skulle behöva en kraftinjektion. År 2007 stod EU för 31 procent av världens BNP, år 2015 för 22 procent. År 2016 går Kina om EU som helhet. USA har också behov av ett avtal, men förhandlar samtidigt om ett tiotal andra avtal med olika länder vid Stilla havet. President Barack Obama har dessutom haft problem med sin Trade Promotion Authority som tagit av hans handelspolitiska fokus. I Sverige har avtalet diskuterats lite, jämför med Tyskland till exempel.

Det mulilaterala spåret i Doharundan har inte fungerat på många år. Kanske kan WTOs ministermöte i december i Kenya ändra på dödläget, troligen blir det svårt. Så fram till dess blir det bilaterala avtal mellan stater.

Ett avtal som TTIP hjälper fram handeln, men kritiken har varit hård. De flesta som kritiserat gillar inte handel till att börja med. Omtalade skiljedomstolar som ISDS är inget nytt, de har funnits i avtal sedan 60-talet. Mer problematiskt är att det är mer av reglering av handeln snarare än fri handel. Målet Tesco mot Levi's år 2001 är ett exempel. Tesco direktimporterade Levi's jeans från USA, förbi deras brittiska kanal, då det gav 35 procent lägre pris. EU-domstolen fastslog att Levi's hade rätt. Liknande regleringar finns i TTIP.

Nu är ju inte en reglering av TTIPs snitt statisk, det är en process som vidareutvecklas och kan förbättras. Men en process utfall beror på vilka idéer som finns i den. Tyvärr känns det som att de stora framgångarna på 90-talet med GATT:s Uruguayrunda inte så mycket berodde på att man hade ett ramverk utan att det fanns en politisk vilja i den processen, särskilt från USA. USA tryckte på att frihandel var viktigt och det gav resultat. Finns det en sådan konsensus i dag om ekonomisk frihet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 20 augusti 2015

Försäkringar, en riskabel affär?

Ska du teckna en försäkring? Försäkringen måste vara anpassad till vad just du behöver, vara flexibel och ha ett bra pris. De som utvecklar dessa anpassade produkter är matematiker med försäkringar som specialitet och kallas för aktuarier. En aktuaries arbete är att beräkna och värdera risker som ligger till grund för priset på produkterna. Läs mer om försäkringar i min artikel Vem kan räkna med din risk? på Medium.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 19 augusti 2015

Drawing the line, why opacity undermines trust


Did someone nudge you in to this website based from your previous searches? Who is going to see what texts you looked at here? Will reading this affect your credit rating?

I review Frank Pasquale's book The Black Box Society: The Secret Algorithms That Control Money and Information by Frank Pasquale in All your data can and will be used against you, published by Netopia on August 17th 2015.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

tisdag 18 augusti 2015

Fokus Gruvindustrin

Gruvor har ett oförtjänt dåligt rykte som farlig arbetsmiljö. Dagens gruvor möter andra sorters utmaningar, som gamnacke och terminalarm. När uppstår risker i arbetet?

Gruvbranschen måste rekrytera för att täcka upp sin produktionsökning. Arbetskraftsbehovet har ändrats, vilket ställer nya krav på branschen. Behovet av arbetskraft kvarstår

Smarta maskiner – framtiden för gruvnäringen. Framtidens gruvmaskiner har krav på sig att bli smartare, mer effektiva och mer självständiga. Kommer det i framtiden att finnas människor i gruvan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 17 augusti 2015

Fokus Logistik

Logistik kan liknas vid en stafett där stafettpinnen, varan, ska levereras i rätt tid, till rätt plats och till rätt kostnad. Strategin i stafettloppet

Sjöfarten är det viktigaste transportslaget globalt och den alltmer effektiva moderna hamnen blir en viktigare knutpunkt även för andra transportslag. Hamnen blir framtidens knytpunkt

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 16 augusti 2015

Fokus Industri

Materialforskningens guldålder! Hur material är sammansatta, hur de kan användas och omformas har haft en avgörande betydelse för människan ända sedan stenåldern. Nu börjar forskarna skapa allt fler nya material.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

lördag 15 augusti 2015

Donald Trump: American Berlusconi


Hur kan Donald Trump vara så framgångsrik i det amerikanska nomineringsvalet? Han passar in i en strömning i de mogna demokratierna som påminner om Jeremy Corbyn i brittiska Labour och sverigedemokraterna.

Vid första anblicken har inte en förvirrad miljardär, en relik från 70-talet och ett gammalt nazistparti så mycket gemensamt men det beror på att vi inte tittat tillräckligt mycket på hur politiken runt dem ser ut.

Den republikanska nomineringen har massor av kandidater men de har ingen politik. Det är så 2008 att ha en agenda, som Politico säger. Medlemstalen i de stora masspartierna i Europa sjunker. I dag är knappt en tiondel av tyska SDPs medlemmar under 35 års ålder, på 80-talet var det en tredjedel.

Politik har blivit ett nischintresse, det finns så mycket spännande och intressant att engagera sig i särskilt då internet öppnat upp fler möjligheter. Alltså blir engagemanget tunt, särskilt i något så komplext som ett politiskt parti. Att arbeta politiskt är rätt tröstlöst, så de flesta motiveras av att de sitter eller vill sitta på ett politiskt uppdrag. För att få i gång folk politiskt behöver man vara mycket engagerad och det lättaste sättet att verka engagerad är att vara kränkt. Det driver politiken till mer extrema partier och att mittensmeten blir alltmer beroende av särintressen både innanför och utanför staten.

Det är förklaringen bakom Corbyn, han är en relik men partimedlemmarna är också reliker. Är du t.ex. fortfarande Labourmedlem år 2015 och inte på valbar plats, så är du nog kvar i Corbyns värld. Därför fungerar han internt, fast han inte kan vinna val. Donald Trump förklaras av att han är en amerikansk Silvio Berlusconi som dessutom befinner sig i ett politiskt vakuum.

Och här någonstans finns förklaringen till varför den politiska samtidsdebatten är så upphettad men samtidigt så enormt tom på innehåll. Den gäller inte så mycket längre.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 9 augusti 2015

Anticipating 2040


I am speaking at Anticipating 2040 - roadmap to sustainable abundance. The one day conference at Birkbeck College in London on Saturday 3rd October will feature eleven speakers who will address aspects of a potential roadmap to sustainable abundance between the present day and the year 2040.

The topic of my speech will be The force of the many: The future of Blockchain, 3D-printing and other decentralized technologies

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

måndag 3 augusti 2015

Hormonstörande ämnen, hur farligt är det?

Hormonstörande ämnen (s.k. endokrina disruptorer) har länge väckt min nyfikenhet. Media kommer regelbundet med nya larm. Nu finns det ju ett tjugotal år av forskning gjord på frågan. Därför läste jag med intresse den här genomgången i Toxicology Letters.

Författarna tittar på bröstcancer, spermakvalitet i testiklar, skönhetsprodukter samt cocktaileffekter, även kallade lågdoseffekter, finner deras skador för osannolika.

Doserna som människor utsätts för är låga jämfört med dem i djurförsök och doserna människor får i sig kommer främst av att äta östrogena ämnen (s.k. fytoöstrogener) i soja, rågbröd, linfrön, bönor, jordnötter och solrosfrön. Dosernas koncentration från miljön tenderar också att minska samtidigt som viktiga studier för att bevisa hypotesen om hormonstörande ämnen har motbevisats, dragits tillbaka eller inte har kunnat reproduceras. Doserna spelar roll, fytoöstrogener kan vara 1.000 till 10.000 gånger starkare än konstgjorda östrogenet.

Lågdoshypotesen handlar om att låga doser skulle kunna ha farliga effekter som inte finns vid höga doser om de blandas med andra ämnen i låga doser. Fast det skulle vara svårt att förklara hur människan som organism kan leva vidare då vi ofta tar tusentals naturliga hormonliknande ämnen från mat och miljö som kan vara giftiga vid höga doser i ett experiment, om ämnena avsevärt skulle öka eller minska kroppens egna hormonella aktivitet. Vi borde helt ha märkt effekterna tidigare. En tankeväckare är påpekande att största endokrina experimentet i historien är p-pillret, men det är mycket sällsynt att p-pillret tas upp i diskussionerna om hormonstörande ämnen.

Det har gjorts många epidemiologiska studier. Det behövs en biologisk mekanism, en orsak till varför en sjukdom skulle bryta ut men hur kan avgöra det när det är osäkert att sjukdomen i sig själv existerar?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 2 augusti 2015

Utveckling under press

Samtidens konflikter beror på att många traditionella samhällen och kulturmönster är i kris i en globaliserad, moderniserad värld. Antingen väljer man att anamma det och bli något främmande, eller att behålla sin identitet och vara i underläge. Det lindras ofta genom att känna sig kränkt.

Förändringstakten har ökat. Nu dyker ju hela paketet av förändringar upp med första mobiltelefonen i byn och bryter igenom en illusion av kontroll av den egna kulturens utveckling. Utvecklingen kan gå mot bra mycket mindre fundamentalism och xenofobi. Kan räkna med att den disruptiva förändringstakten fortsätter att vara hög över den tiden?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Intressant

Google Gemini - the innovator's dilemma?

Det var många som reagerade på Googles AI Gemini. I sitt försök att korrigera tidigare bias i sökmotorn har Google fått kritik för att ha gå...