lördag 31 oktober 2015

Skapa opinion på stället


Föreningen Vetenskap och Folkbildning har kommit med en opinionsundersökning som blev kattmynta för journalister, att människor med alla möjliga partisympatier kan ha ovetenskapliga åsikter. Det finns frågor kring vetenskapligheten i studien. Jag ser den som en illustration av offentligheten är för okritisk mot opinionsundersökningar och vad de kan säga.

Undersökningen har något tusental respondenter. Problemet är att svarsfrekvensen i opinionsundersökningar minskat så mycket på 2000-talet. Mer än hälften av dem som kontaktas av opinionsundersökningsinstituten svarar inte alls eller svarar bara på vissa frågor. Då måste man arbeta med mycket osäkra kompensationer för att förstå siffrorna och hur avvikande icke-respondenterna har varit.

Det ger inte en representativt urval. En del undersökningar låter respondenterna registrera sig själva, vilket bäddar för ordentligt missvisande undersökningar.

Då många människor är beroende av medierna för att bilda sig en uppfattning om vad som anses vara "allmän opinion" är opinionsundersökningarna av avgörande betydelse.

Ofta har de svarande inte en aning om vad de tillfrågas om, och de har sällan rätt om någon komplicerad fråga förutom av slump.

Skälet är att många svarande skapar sig en opinion på stället, vilket leder mig till slutsatsen är opinionsundersökningarnas syfte numer inte handlar om att mäta en offentlig opinion utan om att skapa den.

Faran med “SIFO-kratin” är att den ger okunskap en legitimitet i den offentliga debatten då det är billigt att ha en okunnig åsikt relativt att ha en som är insatt i frågan. Tyckandet tar heller inte fram ny och djupare kunskap om sakfrågan.

Då tempot är rushat för opinionsundersökningarna är det nog bara en from förhoppning att företagen skulle fråga respondenterna om deras förkunskaper. En sak de skulle kunna göra oftare är att ge frågor som innehåller information, villkor och svarsföljder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 27 oktober 2015

Gamification, game over?


Spelifiering, handlar om att använda dataspelens logik och motivationer för att utveckla programvara eller arbetsuppgifter. Tanken är att leken gör jobbet lättare. Det var omkring år 2011 som spelifieringen började omtalas som en ny trend, exempelvis med hur företag använde dataspel för att utbilda ny personal. Nike+ innehåller element av spel för att uppnå digital health.

Fast förhoppningarna att ett kontorsjobb skulle förvandlas till ett parti Angry Birds eller Minecraft har inte slagit igenom under åren. Spelifieringen har gått över kanten på Gartnerkurvan. Just Nike+ är ett av de mest lyckade exemplen med 28 miljoner användare fast Nike+ handlar ju andra sidan om att uppnå motionärens egna mål i jämförelse med andra, inte ett företags mål för dennes prestationer jämfört med andra. Användaren bestämmer vad hon vill göra med Nike+ inte Nike. Går det verkligen att göra samma för ett företags arbetsuppgifter? Kan medarbetaren helt och hållet sätta upp sina egna mål? Det går väl till en viss gräns, bättre i en del branscher.

Det handlar om mer än bara design, det handlar om att dataspel ju allt som oftast är till för att roa. Gamification handlar om att på ett bra sätt visa personalen vad som är ett bra beteende på arbetet, samtidigt som det lämnar ett utrymme för att experimentera och hitta nya idéer. De stora skillnaderna i motivation betyder stora skillnader i spelupplevelse.

I slutändan är det troligt att spelifiering blir en viktig del av arbetslivet, men inte på grund av spel i sig, utan därför att alltfler yngre medarbetare ser datamiljön som det självklara sättet att interagera med allt. Språket och begreppsvärlden från dataspelen blir alltmer naturlig för dem. Då kommer speldesign helt enkelt ersättas av bra arbetsergonomi och utformning av arbetsuppgifter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

fredag 23 oktober 2015

Israel: from ‘start up’ to ‘scale up’ nation


Israel has more companies on the fast growing NASDAQ exchange than any country except the US and China. At the DLD Tel Aviv conference it is clear that Israeli high-tech is booming: in the first six months of 2015, activity rocketed as start up raised $1.64bn. Follow me to Tel Aviv in Israel: from ‘start up’ to ‘scale up’ nation and learn more about the challenges for the future.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 22 oktober 2015

Afrika, en förlovad kontinent för FinTech?

"Vi behöver banktjänster, men inte längre banker" har IT-miljardären Bill Gates sagt. Finansiell teknik, eller FinTech, kan ge honom rätt, särskilt i Afrika där mobilt internet ger miljoner människor tillgång till finansiella tjänster.

Läs mer i Om sex år har alla i Afrika en mobil plånbok i OmVärlden magasin den 22 oktober 2015 om hur FinTech omvandlat Afrikas finansiella system.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 21 oktober 2015

Marty McFly och tillbaka till vilken framtid?


Den 21 oktober 2015 har blivit ett lika ikoniskt datum som den 21 december 2012 (då mayakalendern förutspådde att världen skulle gå under). Det var det datumet som karaktären Marty McFly (spelad av Michael J. Fox) reste till i filmen Tillbaka till framtiden 2.

Den 21 oktober 2015 var en popkulturell bild av framtiden sedd från 80-talet och sedan blivit den ikoniska nära framtiden för den generation som såg Tillbaka till framtiden-trilogin. En framtid som var relativt nära, så nära att biobesökarna kunde tänka sig att de själva levde i den som vuxna.

Marty McFlys amerikanska år 2015 är inte socialt annorlunda än filmens 80-tal. Det går att göra en framtidsprojektion om 2040-talet som fortfarande antar att Sverige finns kvar och har landsting, samtidigt som man antar att informationstekniken gör stora framsteg.

Robert Zemeckis film går ju in för komiska poänger och igenkänning (faxmaskiner och japanska företagsuppköp) men pekar ändå på ett problem som ofta präglar framtidsutsikter; vi tror att framtiden är mer av samma.

Därför missar också filmerna inte bara på vilka prylar som skulle finnas, utan också vilka framtider vi anser vara möjliga (jämför med filmen Tomorrowland). Främst gäller det de omvälvande effekt som informationstekniken har fått på vardagen. Troligen kommer vi ta lika mycket fel om 2040-talet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 8 oktober 2015

Biohacking och bioetik, så skapas framtidens människa

Hur påverkas samhällsetiken av den snabba utvecklingen inom bioteknik? Föreningen Människa Plus och Statens Medicin-Etiska Råd samtalar om biohacking och morfologisk frihet på Epicenter i Stockholm.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 2 oktober 2015

Fokus Kompetensutveckling

Universitetet för arbetslivet. Högskolor och universitet utför utbildningar på uppdrag av en utomstående beställare från näringslivet eller från den offentliga sektorn.

E-learning – tillgänglig och engagerande. Interaktiv utbildning har länge varit omtalat. För något år skulle MOOC-kurser ställa universiteten på huvudet. Nu övervinns tekniska problem och kursdeltagarnas engagemang förbättras.

Företagskultur är ett viktigt sätt att attrahera och behålla talanger, även jämfört med lönen. Då behövs ett tydligt kompetensutvecklingsarbete. I artikeln Kompetensutveckling och företagskultur intervjuar jag Mattias Segelmark, HR-chef på 3.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

Den smarta staden, en ny generation

De senaste åren har intresset förnyats för att diskutera städernas infrastruktur. Miljöfrågor och klimatfrågor diskuteras tillsammans me...