måndag 26 december 2016

År 2016, South Park läggs ned?

By Source, Fair use, https://en.wikipedia.org/w/index.php?curid=40799853
Jag skriver på Medium om TV-serien South Park av Matt Stone och Trey Parker. Har satiren fortfarande en udd? Läs mer i Oh my god! 2016 killed South Park! You bastard! Tjugo säsonger är en lång tid. Hur många andra serier från 1997 har hängt med till idag?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

fredag 23 december 2016

Framtidens bil kör sig själv på el?

By Grendelkhan - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=47467048
Hur ser framtidens bilflotta ut? Kommer bilarna att köras på fossila bränslen, eller kan eldrift konkurrera? Kommer människan att köra fordon eller blir det fordonen som kör sig själva genom artificiell intelligens? Jag skriver i Fokus Företagsbilen med Dagens Nyheter den 18 december 2016, där du kan läsa dessa artiklar.

Självkörande bilar nu i trafik. Självkörande bilar testas i allmän trafik. Förhoppningarna på den avancerade tekniken är höga.

Elbilen laddar för genombrott. Elbilarna ökar i antal och förutsättningarna finns att slå igenom som förstabil. Prisutvecklingen kommer att avgöra hur framtiden ser ut.

Bilens fulla pris. Bilens egentliga kostnad löper över hela dess livscykel, billigast nu betyder inte att den är det om den måste repareras ofta.

Så kan företags­bilen stärka varumärket. Om dekorens betydelse för företagsbilen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Intressant

lördag 17 december 2016

FinTech: hype eller boom?


För en tid sedan var det svårt att se vad som skulle kunna förändras i bank- och finansvärlden. Så kom FinTech. Det är en brokig skara företag med olika finansiella lösningar baserade på en internettjänst eller en mobilapp. Det hade funnits sådana företag tidigare, som PayPal, men de hade täckt nischer. Nu kom nya symboler som Klarna och iZettle. Från Afrika kom en våg av nya finansiella lösningar.

Bank- och finans borde vara en lätt marknad att “disrupta”. Kostnads- intäktskvot hos många banker kan vara uppåt 80 procent och om inte bankerna utvecklar nya tjänster som kan ge mycket högre intäkter är det inte troligt att intäktssidan kommer att öka. Hur höga kundvärden kan bankerna kunna leverera? Kundnöjdheten är fortsätt inte så viktig genom de låga inlåningsräntorna. EUs nya bail-in regler och MiFID-direktivet gör marknaden än trögare. Snarare kommer bankerna att sänka sina kostnader, främst för personal och kundbetjäning. Det kan behöva innovativa lösningar, men det ingen revolution av finansväsendet.

Vi lever i en tid av negativ nominell ränta, där långsiktiga placerare i genomsnitt går med förlust på sina investeringar med låg risk. För att göra vinst måste de ta höga risker (det är därför vi har sett börsrace efter Brexit och Trump, höjda risker blir en köpsignal).

Bankerna måste ha kontroll över sin IT, det som outsourcas i andra branscher görs “in house” inom bank- och finans. Det finns också mycket historik, med flera årtionden gamla system.

“Series A crunch” pågår men fortfarande finns det gott om kapital, vilket driver startups till att koncentrera sig på produkten i sig och tekniken bakom, snarare än på hur produkten ska användas av kunden och framgångsrikt marknadsföras. Snarare driver det finansiella startups att fortsätta i tekniska riktningen, för att göra sig mer attraktiva för ett uppköp. Time-to-market på en så hårt reglerad och konservativ marknad är ändå så lång.

Digitala valutor har diskuterats hela 2010-talet. Blockchain är spännande, men är också i hype då den kopplas till lite allt möjligt. Förmågan för Blockchains beror ofta på hur agenter kan samarbeta och konkurrera, så lösningarna ligger i utvecklingen av artificiell intelligens. Därför är Blockchains back-up i dag för bankernas transaktioner, och det behövs några lösningar inom AI innan de riktigt slår igenom.

Så måste kryptovalutorna börja användas till mer än ransomware! Riksbankens e-krona kan mycket väl vara mer fråga om att trycka upp helikopterpengar. Amazon, Uber, AirBnB och andra nätjättar ger inte rabatt till den som betalar i BitCoin snarare än i dollar, euro och kronor. Då kommer förtroendet. Bankerna tycker inte om dem då de är uppbyggda på att skapa pengar från fortsatt kreditexpansion, och kryptovalutor är kopplade till att förse nätverket med processorkraft.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

söndag 11 december 2016

Julian Huxley: gammalt vin i nya flaskor

Jag skriver på Medium om Julian Huxley, gammalt vin i nya flaskor. Ofta tas eugeniken upp när genetiken ska diskuteras. Evolutionsbiologen Julian Huxley myntade ordet transhumanism, men hur lika är idéerna som Huxley hade den samtida rörelsen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 5 december 2016

Gruvindustrin, vänder nedgången och priserna?

By http://www.eickhoff-bochum.de/de/ - Published with author's permission, CC BY-SA 3.0, Link
Gruvboomen från början av 10-talet är slut. Just nu inväntar branschen nästa konjunkturcykel och till dess behöver de kunna styra runt hinder som sjunkande efterfrågan, nya krav från lagstiftare och intressenter och möta de möjligheter och utmaningar som industrins digitalisering för med sig.

Jag skriver i Fokus Gruvindustrin för Dagens Industri den 24 november 2016. Läs bland annat:
  • Jan Moström: mer och smartare produktion. Jan Moström, VD för LKAB, växte upp med gruvindustrin och har sett hur branschen har förändrats från ”learning by doing” till att möta den ökade automationen med rätt kompetens. Idag ser han hur gruvbranschen har förändrats och vad som behövs för att möta utvecklingen. Läs profilintervjun för att veta vart gruvindustrins viktigaste företag är på väg.
  • Svensk innovativ gruvindustri har god framtid. Intervjuar med Per Ahl på SveMin och professor Pär Weihed på LTU. Gruvindustrin inväntar högkonjunkturen med effektiviseringar och innovationer.
  • Gruvbolagen satsar på goda arbetsförhållanden och bra livsmiljö. Samhällsnytta handlar om att väga intressen och få till en positiv utvecklingsspiral för gruvan. En jämförelse mellan Skellefteå och Kiruna.
  • Framtidens gruvpersonal. En gruvindustri i förändring efterfrågar arbetskraft med hög kompetens och vilja att lära nytt. Vilka personalbehov finns i framtidens gruva?
  • Träget stål vinner i längden. Slitstål med höga krav.

måndag 28 november 2016

Beyond human på Människa+Maskin

Foto Henrik Ahlén
Mycket spännande att få vara moderator för, från vänster till höger: Christer Sturmark, Sara Modig, Ingmar Persson och James Hughes på den engelskspråkiga panelen Why we have to go beyond human  på festivalen Människa+Maskin på Kulturhuset den 27 november. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

söndag 13 november 2016

Positiva nyheter om medicin, molekylära maskiner och fax


Jag fick tillfälle att den 19 oktober värma upp publiken åt Nicklas Lundblad från Google hos Warp Institute med tre positiva tekniknyheter.

Jag berättade om hur IBMs Watson nu ska sättas in i Tyskland för att kunna forska mer kring sällsynta sjukdomar. Om 2016 års Nobelpris i kemi till molekylära maskiner och vilka möjligheter som tekniken kan ge. Avslutningsvis så har nu Uppsala och Värmlands läns landsting slutat att skicka remisser via fax utan istället digitalt, vilket de är först i Sverige med att göra!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

fredag 11 november 2016

Människa+Maskin, transhumanistisk kulturfestival på Kulturhuset



Gränsen mellan människa och maskin håller på att suddas ut. Att vi omfamnar den nya teknologin är inte heller konstigt, med tanke på vad den gör möjligt. Men utvecklingen väcker också djupt existensiella frågor om vad en människa är.

Den 27:e november utforskar vi gränslandet mellan människan och de allt mer avancerade maskinerna på Kulturhuset Stadsteatern. Läs mer på Kulturhuset i Stockholms sajt för festivalen.

Vad händer under festivalen?

  •  Föredrag och paneler i Foajé 3
  •  Filmvisningar med transhumanistiskt tema på Klarabiografen
  •  Workshops och utställning
  •  Transhumanistiskt mingel och poetry slam! 


torsdag 10 november 2016

Intervju med nobelpristagaren Shuji Nakamura

I Fokus Energi som går med Svenska Dagbladet den 8 november intervjuar jag Nobelpristagaren i fysik från 2014 Shuji Nakamura om hans arbete, LED-lamporna och utvecklingen av LiFi. Ladda ned pdf-filen här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

torsdag 3 november 2016

Föredrag hos GMO-nätverket



Den 20 oktober höll jag ett tal på det nationella nätverket för Modern genteknik vid livsmedelsproduktion - GMO möte i Uppsala. Där berättade jag om genteknikens historia och utveckling med avstamp ur boken Som egenmäktiga gudar och min artikel om de senaste utvecklingarna GMO-frågan i Nyhetsmagasinet Fokus.

Den som vill ta del av min PowerPoint-presentation kan ladda ned den från den här länken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Check Points jakt på Cerber och hotbildens automatisering

En ny sorts ransomwarenätverk angriper användarna. Jag talar med Check Points säkerhetschef Avi Rembaum om jakten på nätverket Cerber och hur det angriper sina mål. Läs mer i TechWorld den 3 november 2016 i artikeln Så kartlade han ransomware-nätverket Cerber.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

lördag 29 oktober 2016

Clownskräcken och moderna myter

Vår tids powerpar: Jokern och Harley Quinn?

Jag skriver om Hejdlösa clownerier i Nyhetsmagasinet Fokus nummer 43, 2016. Det är Halloween och clownskräcken går definitivt mot sitt slut.

Var det en misslyckad PR-kampanj för nyfilmatiseringen av Stephen Kings "It" med Bill Skarsgård som clownen Pennywise? Var det ett typiskt exempel på hur sanning och folklore blandas på internet; alltifrån vandringssägner till IS- rekrytering?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

måndag 17 oktober 2016

Who won the copyright wars of the 00’s then?


The competition from the long tail is not from an obscure back catalog, rather it is from competitors able to produce long tail products through adapting them to customer tastes in real time. Read more in my Netopia review on October 17th And the winner is... of the book Streaming, Sharing, Stealing: Big Data and the Future of Entertainment by Michael D. Smith and Rahul Telang.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 14 oktober 2016

Orbans regeringsstyre präglas av nationalism och korruption

Jag skriver tillsammans med Vladan Lausevic om Ungerns folkomröstning och Viktor Orbans styre. Läs mer i Orbans regeringsstyre präglas av nationalism och korruption i Frihetssmedjan den 14 oktober. Vad är det som egentligen styr den populistiska politiken? Intressant nog drevs folkomröstningen fram av Orbans behov av att avleda uppmärksamheten från ett politiskt misslyckande, hans regering fick även backa från att införa en mycket impopulär lag om att förbjuda söndagsöppna butiker.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

tisdag 11 oktober 2016

Framtidens kontor: stängt, öppet eller flytande?

Kontor är arkitektur, design och social miljö. Hur kommer framtidens kontor att se ut? Vad ställer medarbetare för krav på kontoret? Hur blir arbetsplatsen ett viktigt redskap för organisationen att dra till sig talang? Är framtidens kontor stängt, öppet eller flytande? Baserat på ett tal skriver jag om framtidens kontor på Medium. Häng med på en utflykt inom historia och debatt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 2 oktober 2016

5G den uppkopplade gruvan

Peter Burman – kopplar upp gruvindustrin mot framtiden. Peter Burman är projektledare för Gruvautomationsprogrammet vid Boliden och aktuell med pilotprojektet för utveckling av 5G-tekniken i gruvor, Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining, PIMM. För Smart Media berättar han att det är möjligt att läsa mejl 1000 meter under jord, om gruvans framtida robotar och svarta låda, samt hur intresset för gruvan och gruvteknik föddes.

Automatisering länkar samman gruvan. Genom att öka produktiviteten och förbättra säkerheten för personalen med automatisering stärks konkurrenskraften. Fler maskiner kopplas mot varandra i ett ”sakernas internet”.

Minskat mekaniskt slitage. Inom alla industrier påverkar mekaniskt slitage och korrosion utrustningens underhållskostnader, tillgänglighet och livslängd, och därmed företagets ekonomi. Att motverka slitage handlar ofta om att hitta rätt material. Men för gruvindustrin ser marknaden annorlunda ut.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

fredag 30 september 2016

Jesus, transhumanism och evigt liv


Tidningen Dagen publicerar artikeln Dröm om evigt liv med chip i handen om transhumanismen som filosofi.

Skribenten ställde mig några frågor via e-mail för artikeln, där några av svaren kom med i den publicerade versionen. Det kan vara intressant för läsarna att se alla frågorna och svaren som utökad läsning.

Varför är du engagerad i transhumanism?

För att göra livet och världen bättre för mig själv och andra. Det finns många problem i vår samtid som inte kan lösas med samtidens organisationer, kunskap och teknik. I en tid där vi möter så mycket cynism och pessimism ger de transhumanstiska idéerna en balans till världsbilden.

Vilka drömmar har du för det framtida samspelet mellan människa och maskin?

Ett gott samspel, som det varit allt sedan människan byggde den första tekniken. Tekniken har alltid varit en förlängning av människan och hennes ambitioner, och gränsen mellan dem har även varit svår att dra tidigare. Det är när vi försöker att dra en skarp gräns mellan människa och teknik som det kan gå illa, för då tänker vi inte etiskt kring handlingarna vi utför med tekniken.

Det finns ju en dröm om att nå det eviga livet genom att koppla sitt medvetande till någon form av dator. Skulle du säga att detta är en central tanke och strävan inom transhumanismen?

Evigheten är en mycket lång tid, redan att leva i hundra år är långt för många idag (även om antalet hundraåringar ökar). Viktigast, och än så länge mest praktiskt, är att i möjligaste mån få chansen att leva vidare en tid till om man vill det. Att ladda upp medvetandet som datormjukvara har diskuterats, men är förstås tekniskt svårt inte minst då kunskapen om hur hjärnan fungerar saknas. Centralt i transhumanismen är snarare vad man vill göra med livet, inte att undvika döden. Livet är oftast så bra att döden är ett mycket sämre alternativ.

Det finns ju de som tror att detta ska vara möjligt inom en relativt snar framtid. Är det något som transhumanister idag upplever som bittert, att kanske tillhöra den sista generationen som faktiskt måste dö och utplånas för alltid?

Det är alltid bittert att dö. En förlust av att inte få veta vad som hände sedan med nära och kära, få utvecklas vidare själv eller ställa gamla misstag tillrätta. Om någon generation i framtiden får den chansen, så mycket bättre för dem. Vi upplever det till viss del då de flesta i vår generation kommer att leva bra mycket längre och vid bättre hälsa än våra farföräldrars generation.

Mitt intryck är att många som är involverade inom transhumanism har en negativ syn på religion, åtminstone vad det gäller monoteistiska religioner. Varför? Ser man dessa som bromsklossar?

Det finns en betydande grupp kristna, mormonska, judiska och buddhistiska transhumanister jämte den grupp som kommer från en sekulär och ibland ateistiska bakgrund. Kristna transhumanister ser livsförlängning som en möjlighet att invänta Kristi återkomst. Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens sätter fingret på att människan inte är skapelsens krona för att hon är mest intelligent utan för att hon är älskad av Gud. Kristna transhumanister ser inte att frälsningen är begränsad till människan, utan att även artificiell intelligens kan sprida Guds ord. Det liknar vissa samtida kristna tolkningar om djurens roll i Skapelsen.

Kristendom och transhumanism ger sätt för samhället och kulturen att förstå hur teknik kan användas. Där möts kristendom och transhumanism i sin grund att mätta, hela och lära ut. Eskatologin behöver inte tolkas som en domedag där bara ett fåtal överlever i en fjärran himmel, utan som en uppmaning till ett fredens rike på Jorden. Det är en teologisk tolkning där den kristna missionen också drar nytta av rymdresor, artificiell intelligens, livsförlängning samt förbättringar av hjärnans och kroppens förmåga. Överlappningarna i idéerna har noterats av kyrkliga företrädare. Engelska kyrkans ledande forskare på Nya testamentet, N. T. Wright, deltar regelbundet i diskussioner om transhumanism och den kristna tron.

Flera svenskar är ju ledande tänkare inom detta område. Är det bara en slump eller ser du några orsaker till det?

Vi tänker ofta att internet är globalt, men det påverkar också lokalt då likasinnade kan hitta varandra. Sverige var tidigt ute med internet. De första transhumanisterna kunde bygga institutioner, skapa gemenskap och få struktur på sina idéer genom internet. Eldsjälar tänder varandra, så därför fortsatte transhumanismen i Sverige även när äldre företrädare flyttade utomlands.

Som du känner till finns det ju många som känner rädsla inför denna utveckling, och det är lätt att måla upp mörka framtidsscenarier. Hur ser du på problemet att det kanske bara blir en del människor som har råd att uppgradera sig, till exempel koppla upp sitt medvetande till en dator och bli smartare, medan andra tvingas leva med sin medfödda intelligens? Är inte risken stor att vi får extremt ojämlika samhällen?

När människan blir högfärdig tror hon att inget kan göras bättre. Alternativet till förnyelse är inte stabilitet, det är stagnation och sönderfall. Ny teknik börjar alltid användas av dem som har mest kunskap eller pengar. De blir ofta försökskaniner för några av de tidiga användningarna. Den intressanta frågan är hur snabbt en ny teknik kan användas av alla som vill? Hur bygger man in kunskap i tekniken och tydliggör de etiska valen som den enskilde användaren står inför? Det är först då som användaren kan göra bruk av sitt eget förnuft och sina egna värderingar.

Är det ett problem om det visar sig att människan bara var en utvecklingsfas i evolutionen och att vi försvinner som ras när intelligentare varelser eller maskiner tar över. Eller har mänskligheten ett värde i sig?

Den moderna människan hade tidigare sällskap av andra människoarter, varför de dog ut vet vi inte riktigt. En del forskningsresultat verkar tyda på att de korsats med oss. Är det möjligt att något liknande händer igen? Det vet vi inte, och det är kanske inte viktigast. Det är inte arten som står i förgrunden, det är värde och värdighet. Värde och värdighet finns hos individen vare sig de är människor, modifierade människor, djur, djur med förstärkt intelligens, digitala livsformer eller något annat. Det är främst i vårt eget liv som vi kan välja mellan att utföra goda eller onda samt bra eller dåliga handlingar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

onsdag 21 september 2016

Framtidens vård 2020

Sjukvården håller på att förändras bort från den mekaniska löpande band sjukvården var på 1900-talet. Det skapar ett krav på flexibilitet för sjukvården för att kunna fungera, snarare än att upprätthålla jämlikhet och hålla miniminivåer.

De privata vårdgivarnas andel av de europeiska sjukvårdssystem är fortfarande relativt låg. Omkring 15 procent av all vård ges av privata vårdgivare i länder som Sverige och Tyskland, mot en fjärdedel i Frankrike. Storbritannien har fortfarande kvar sin planekonomiska koloss NHS. Ofta är marknaden begränsad till dem med försäkring eller som betalar själva.

Ersättningssystemen för läkemedel går definitivt mot att vara “performance based”, läkemedelsföretagen får betalt efter resultat. Det är att föredra framför de private-public partnerships som etablerats för antibiotikautveckling, vilka ofta leder till regulatory capture.

Produktiviteten står allt mer i fokus, med både aspekter av volym och kvalitet i tjänsteleveransen. Det måste bli lättare att kunna överföra best practice mellan olika sjukvårdssystem. Trenden anas i att Frankrike och Tyskland går det från ersättningar per diem till diagnosrelaterade grupper, vårdval i Sverige och Frankrike tar bort minimitiden “borne basse” för att en sjukvårdgivare ska få ersättning för patienten.

Många hoppas mycket på monopsoni, att en köpare på marknaden ska driva ned kostnaderna för läkemedel och personal, men som vi ser från USA så driver inte det ned kostnaderna. Det är därför som USA inte kan få någon kostnadsminskning av någon slags federal sjukvård, kostnadsökningen i USA kom för 30-40 år sedan genom att bygga in olika val i vården. I dag följer USAs kostnadsökningar OECD-ländernas. Det är ungefär samma missriktade förhoppningar som driver tanken på att slå ihop landsting till storregioner. Det är inte lösningen den svenska sjukvårdens problem.

Det gäller att få ut patienterna från sjukhusen. Det är dyr vård, som innebär risker för patienter med sjukhussjukan, och får man lika bra vård hemma är mycket vunnet. Kirurgi förs redan ut till specialistklinker så att man får rätt vård på rätt nivå. Så egentligen är det bra att läkare och sjuksköterskor har kortare tid med patienterna, det gäller bara det sker av rätt skäl.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 19 september 2016

Stora Nolia, Norrlands mötesplats

Jag skriver om mässan Stora Nolia och dess expansion till nya mässor och mötesplatser i Fokus Framtidsregioner i Dagens Nyheter den 19 september 2016. Hur kan mässor och konferenser bidrag strategiskt till att utveckla en region?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 16 september 2016

Terri Wills från WorldGBC i Fokus Bygg

Jag intervjuar Terri Wills, VD för World Green Building Council, i Fokus Bygg för Dagens Industri.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 13 september 2016

Göteborg och världen, öppet för studier

Livsvetenskap på Göteborgs universitet eller High school i USA? Läs mer i Fokus Studera den 13 september i Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

måndag 12 september 2016

Sopsug och järnvägssäkerhet, infrastrukturinvesteringar

Jag skriver om fasta system för sopsug, om järnvägssäkerhet och om timmerbankar och tågvagnsinvesteringar i Fokus Infrastruktur som går i Svenska Dagbladet den 12 september 2016. Ladda ner här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

söndag 11 september 2016

Det nyckelfria samhället

Jag skriver om det nyckelfria samhället i Fokus Bostadsrätt i Svenska Dagbladet den 11 september 2016. Tidningen finns att ladda ner i PDF-format på den här länken. Uppkopplade fastigheter är inte längre en framtidsvision utan en del av fastighetsskötseln, det även före tillämpningen av ett internet-of-things.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

fredag 9 september 2016

Composable infrastructure och slutet för servern

Nu börjar vi se vi slutet för den traditionella servern. Den ersätts av skräddarsydda samlingar av beräkningskraft och lagring. Komponenter inuti ett chassi har en app som låter arbetsbelastningen själv montera ihop den server som behövs för jobbet.

Tekniken kallas för composable infrastructure och jag beskriver den och dess möjligheter i TechWorlds artikel Här är tekniken som innebär slutet för servern den 9 september.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 7 september 2016

Jag vill bo i en uppkopplad Zvamp

Internet of Funghi - IoF?

Ända sedan Elias Fries grundade studiet av svampar på 1800-talet har vetenskapen kunnat finna nya svar på denna gåtfulla organisms frågor. Gentekniken har gett forskarna framgångar när släktskap som tidigare antogs på svamparters yttre likheter har bekräftats eller avslagits.

Än mer fascinerande är att svamparna, detta "naturens matsmältningssystem", även diskuteras som ett slags "internet". Världens största organism är en omkring 8.650 år gammal svamp i Oregon som format sig som ett nätverk. 

Svampar måste kunna bilda väldigt många olika enzym för att bryta ned sin varierade kost. Enzymen skickas ut ur svampen för att bryta ned organiskt material i närheten. De är så anpassningsbara att den sydamerikanska svampen Pestalotiopsis microspora kan leva på att äta polyuretan.

Svamparnas mycel som växer under jorden är ett mycket starkt material som forskare framställt tegelstenar av.

Forskningen kan inte ännu framställa ett resilient svamparnas internet för att sända information i ett resilient nätverk eller framställa nya kemikalier eller material från svamparna, men det finns många spännande och fantasieggande idéer i Paul Stamets bok Mycelium Running

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

måndag 5 september 2016

Tesla från lyx till vardag?

Elon Musk har lyckats med det östtyska Trabant aldrig klarade. Ställa hundratusentals människor i väntekö för en ny bil, och få dem att älska det.

Är Tesla bilindustrins Apple? Jämförelsen kommer ofta upp då bägge företagen tillverkar högteknologisk, snyggt designade produkter för ett dyrare marknadssegment och båda har geniförklarade ledare som ikoner: Elon Musk och den framlidne Steve Jobs.

Musk är en duktig entreprenör (tyvärr också en mycket skicklig bidragsentreprenör) som visat framfötterna i många branscher, men bilindustrin är något annorlunda mot konsumentelektronik.

Apples storhet ligger i användarvänlighet, design och apparaternas ekosystem - samt en skicklig användning av underleverantörer. Apple utformar på sin höjd produkterna i Cupertino, mest så styr de upp hur legotillverkarna ska anpassa sina varor så att de fungerar med Apple. Tillverkningen av konsumentelektronik är högvolymsproduktion, där själva tillverkningsprocessen inte spelar lika stor roll som de värden Apple lägger in i produkten.

Bilar är mycket mer komplicerade än konsumentelektronik, kraven som tillverkare ställer är därför mycket högre. Det förklarar att bilindustrin med Toyota i spetsen började många av tankarna kring tillverkning enligt lean, med ständig kvalitetsförbättring som mål. Sportbilar à la Ferrari Testarossa och Lamborghini Countach fångar fantasin, fiffiga features är ibland säljargument men ofta vill folk bara köpa en sossecontainer som går från punkt A till B. Teslas modeller går mer in i sportbilsklassen, än T-Fordsklassen, vilket märks på priset.

Det är därför som så många kunder har varit okej med Teslabilarnas kvalitets- och pålitlighetsproblem. De vet att de får en lynnig bil, som sportbilar brukar vara. Teslabilarna brukar ha en hög andel av dem som reserverar en bil, ställer sig i kö, som sedan inte lägger en order när de kommer fram. De vill ha en felfri bil, inte måndagsexemplaren i början av produktionen. Vissa siffror pekar på att så mycket som en tredjedel av dem som reserverat gör så.

Det är inget fel på sportbilar. De har sin användning. En del tillverkare går med bra vinst, till viss del genom reparationer och reservdelar för sina dyra bilar.

Tesla har en historik av att missa leveransdatum och sina egna prisuppskattningar. Det händer för uppskattningarna är svåra att göra, de Tesla du ser på Musks häftiga lanseringar är handbyggda prototyper.

För om en tillverkare ska bygga en vardagsbil, där de flesta kunderna finns, så minskar toleransen för lynnighet och excentricitet hos bilen. Den ska fungera i vardagen. Kunden måste med regelbundenhet kunna veta vad hon byter till för bilmodell, till vilket pris och vad andrahandsvärdet kan vara.

För det behövs en kedja bakåt, i både försäljning och tillverkning för att hålla en enhetlig produkt. Tesla måste se upp för att kunderna inte blir besvikna. Bilbranschen är hård i det här segmentet, så tillverkarna behöver också ha en styrka till att kunna klara att en lansering inte går bra. En styrka tillverkare ofta får genom att sälja miljoner bilar på marknader som i många fall är ganska mättade och dras med överproduktion. Det skulle behövas ett steg bortom dagens bilar för att ändra på det.

Så Tesla kan titta på hur Apple gör affärer, men det är inte riktigt på det sätt som många tror.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 2 september 2016

Sverige behöver globalodlad mat

Det är trevligt att gå på Bondens marknad och prata lite om mat med försäljarna. Grönsakerna och den andra maten brukar också hålla en hög kvalitet. Men är det bra att äta närodlat? Allt oftare kommer krav att kommuner och myndigheter ska upphandla närodlad mat. Efter att ha läst En Hipsters dilemma så är jag orolig över hur klok en sådan policy är.

Att äta lokalt producerade livsmedel sägs minska miljöpåverkan och klimatavtrycket, men produktivitetsskillnader spelar roll. Alla platser i världen är inte lika bra för livsmedelsproduktion. Brasiliens och Argentinas jordbruksmarker skulle kunna exportera mat till en befolkning på 800 respektive 400 miljoner människor, så fenomenalt produktiva är de.

Matmilen, de utsläpp av växthusgaser som behövs att få maten från ax till limpa, är inte alls hög jämfört med livsmedelsproduktionens plantering, bevattning, skörd, uppvärmda växthus, gödsel och bekämpningsmedel. Det spelar en betydligt större roll och det är där som man bör titta på förbättringar, oftast är de mycket lättare att genomföra på andra platser än i Västeuropa och Sverige.

Livsmedelssäkerheten behöver globalodlat. Ett dåligt år kan alltid inträffa och finns en global kedja kan handlarna vara säkrare på en mer stabil och prisvärd leverans. Det ger också en allmän kvalitetsförbättring, för vill odlare och bönder i t.ex. Brasilien och Argentina sälja till Europa måste de hålla vissa produktionskrav och uppfylla hög kvalitetsvillkor - och ändå vara jämförelsevis billiga. På Bondens marknad behöver det inte alltid vara fallet.

För när jag handlar på den lokala marknaden mitt i Stockholms stad så köper jag grönsaker, honung och korv som är lyxprodukter och det är lika mycket showbusiness som mathandel. Ofta varor med hög kvalitet, men de lämnar ett stort avtryck i min plånbok. Det är pengar som jag inte kan använda på andra viktiga varor och tjänster. Ibland köper jag lyxprodukter men om jag tvingas att alltid köpa till en standard jag inte har råd med så kommer jag att bli fattigare.

De gröna argumenten om klimat och miljö har blivit svagare, istället uppbackas det lokala med beredskapsskäl. Mat måste odlas i Sverige för att kvaliteten är så hög och landet måste kunna ha beredskap om det blir kris. Första skälet med kvalitet handlar om att man inte tänker på komparativa fördelar och förmåner från handel och pressar in konsumenten i en dyr konsumtion. Det andra skälet har vi sett tidigare, det är det svenska totalförsvaret. Ett ineffektivt system som ledde till att människor i Sverige slösade bort sitt välstånd på dyr och dålig mat. Det är som att du skulle en alltför dyr försäkring, som du inte behöver. Tyvärr är det vanligt, många är överförsäkrade.

Du hade kunnat vara mycket rikare om inte politikerna gjort detta historiska misstag. Det enda som kan konkurrera med totalförsvarets självhushållning i galenskap är EUs gemensamma jordbrukspolitik CAP.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

onsdag 31 augusti 2016

Delningsekonomin är körd?

Hey! It's your Uber driver here. Am outside.

Uber, delningsekonomin flaggskepp, gör en mycket stor förlust. En expert i Veckans Affärer påpekar att få andra företag än Uber skulle kunna göra sådana förluster och fortfarande vara aktivt. Är delningsekonomin körd?

Många skulle reagera på att likställa Uber med "delningsekonomin", och det finns ett bra argument för att det egentligen är flera olika företeelser vi ser.

En del säger att Ubers förluster beror på att företaget subventionerar sina priser för att vinna ett lokalt monopol, fast den strategin verkar inte ha lyckats. Trösklarna att ta sig in på marknaden är låga, för ett flertal olika affärsmodeller, om det inte är fråga om att svåra licenser och regleringar instiftas.

Det är kanske mer att Ubers affärsmodell påminner om taxis, som AirBnBs påminner om att hyra ett hotellrum. Skillnaden är att det är något enklare, för allt finns på en plats och att det är billigare. Lyft, en av Ubers hårdaste konkurrenter brukade ha en mycket mer lokalpräglad image, med fistbumps och rosa mustascher i plysch på bilarna. I dag konkurrerar Lyft på priset.

Sedan början av 10-talet och särskilt efter 2014, då delningsekonomin var uppe på hypetoppen, så har det visat sig att det som inte har kunnat skala är just de delar av delningsekonomin som var "delningsekonomi"; mer av att hyra eller sälja snarare än att låna eller swoppa något. Användargränssnittet, UX, är ofta för dåligt i den mer "delningsekonomiska" delen av delningsekonomin. Det är som Open Source mjukvara (eller hur den brukade vara), bra teknisk produkt men svårt att använda.

En viktig drivkraft är att arbetskraft i dag kostar mycket, av olika skäl, och att många yrken inte har en så hög produktivitet vilket gör det svårt att anställa.

Det betyder inte att delningsekonomins sajter och tjänster inte finns, eller att de gör ett dåligt jobb. Det är bara att utvecklingen har gått ifrån mycket av det som ursprungligen kallades för delningsekonomin till att bli en tillgångsekonomi... fast för att förstå den krävs en annan debatt än den som funnits runt delningsekonomin.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

måndag 29 augusti 2016

Italiens folkomröstning bryter upp Europa?


Italien konseljpresident Matteo Renzi är Europas sista Tony Blair- politiker. Hans parti, Partito Democratico, kommer från det gamla kommunistpartiet PCI men via många kringelikrokar från Tangentopoli och den första republikens fall. Så är ju också Italiens politik som den är, där politiken blev än mer partistyrd efter att den andra republiken kom.

I oktober kommer Italien att folkomrösta om förändringar i konstitutionen, reformen Renzi- Boschi.

Högsta domstolen, la Consulta, skulle få en uppgift att granska lagförslag och ålägga en tidsgräns för debatten kring dem. Det skulle sätta fart på den dyra och långsamma lagstiftningen, kanske även göra den mer rättssäker.

Senaten skulle minskas till 100 ledamöter, utses av regionerna (förutom fem senatorer som utses av republikens president) och mista det allra mesta av sin rätt att initiera lagstiftning.

Det finns en del bra i senatsreformen, för den behöver verkligen reformeras, men många väljare är skeptiska till att ge politikerna i regionerna mer inflytande. Regionerna skakas ofta av tydliga och för väljarna begripliga och direkta skandaler i massmedia, så förtroendet är (inte alltid helt rättvist) lägre för de politikerna än för senatorerna.

Matteo Renzi har, tyvärr, satsat väldigt mycket av sin politiska prestige på folkomröstningen och sagt att han kommer att avgå om det blir ett 'nej'. Det skulle skapa en ny kris i ett viktigt EU-land, dåligt inte minst när Italiens banker är illa ute och Italien försöker med alla möjliga medel att återkapitalisera dem på trots mot EU:s "bail in" regler.

Då tar Renzi till valfläsket. Konseljpresidenterna Lamberto Dini och Mario Monti gjorde viktiga reformer av pensionssystemet de senaste tjugo åren. Den senaste reformen innebär att både män och kvinnor ska till 2018 ha en uniform pensionsålder vid 66 år och 7 månader. Nu vill Renzi istället sänka pensionsåldern, hur det ska gå till med den tämligen tomma statskassan?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

torsdag 25 augusti 2016

Säkrare system och effektivare personal

Förebygga, svara och återhämta. It-säkerhet i rätt utformning. It har blivit affärsdrivande och allt fler företag blir allt mer beroende av it. Därför behövs den hållas säker från angrepp och malware.

HR-system som sparar administration. Mängden information om löner, bemanning, tidrapport­ering och reseräkningar i ett företag har stigit. En tydlig plan för hur talanger i personalen ska hanteras för att vilja stanna och växa behövs.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Fred för Colombia

Det har hänt en del i Colombia sedan jag skrev om presidentvalet och sedan rapporterade om resultatet. Det är nu ett fredsavtal på gång mellan regeringen och FARC.

Colombia var ett land i sönderfall på 90-talet, precis som dagens Venezuela. Utvecklingen i Colombia visar att god politik kan vända även hopplösa situationer. Medellin, tidigare känt som knarkkungen Pablo Escobars stad och hem för drogkarteller och mord, har fått pris som innovationsstad. Det finns även dem som pekar ut Colombia, landet där kidnappningar var endemiska, som en resedestination för familjeresor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

måndag 22 augusti 2016

Ett låst USA och en ny tids genombrott


USAs politik inför presidentvalet känns rätt låst. Trump får massor av press men Clinton verkar bli den första president som vinner stort utan något egentligt stöd hos väljarna.

Både republikanernas och demokraternas politiska program är uppfyllda. Det vi ser är det sista 1900-talsvalet. För många av dagens politiska debatter är redan slut, de handlar om gårdagen. För det samhälle politiken som företeelse, och från den personliga utgångspunkt Trump och Clinton har, med industrijobb som bas har redan passerat. Det räcker att se på långsiktiga trender för att se en förändrad ekonomi där de industrijobb som kommer tillbaka till USA automatiseras. Därför är det viktigt att börja tala om framtiden redan nu.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant

fredag 19 augusti 2016

Säkerhet och HR-system

Jag skriver i Fokus Moderna IT-lösningar som går i Dagens Industri den 19 augusti om HP Entreprise och säkerhetslösningar samt om Flex och kraven på moderna HR-system.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

tisdag 16 augusti 2016

New media coverage the ecosystem of piracy report

The report on the ecosystem of piracy has seen an extensive media coverage since its publication on August 1st.

Here is an additional round-up:

Cong ly

nVIDIA

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

fredag 12 augusti 2016

Världselefantdagen: elfenben till salu


Idag är Världselefantdagen, World Elephant Day, och det är en högtid som är till för att stoppa samma problem som med noshörningshornshandeln.

Länder som Kenya, med president Uhuru Kenyatta, har i år demonstrativt eldat upp betar från elefanter och noshörningar som tjuvskyttar skjutit ihjäl. Risken är att aktionen får motsatt effekt, genom att förstöra elfenben och noshörningshorn, kan den svarta marknaden priserna på dessa produkter faktiskt stiga. Om detta händer, kommer tjuvskyttar har ett ännu starkare incitament för att illegalt döda elefanter och noshörningar.

Tidigare aktioner har inte gett resultat. Det finns ett handelsförbud för närvarande på plats och asiatiska konsumenter fortfarande köper olagligt elfenben. Minska tillgången har en begränsad effekt på efterfrågan. De flesta vet i dag att jakt på elefant och noshörning är förbjudet, de aningslösa köparna finns inte kvar. Fast nu vet de som tänker köpa elfenben att en hel del har eldats upp och därför blir utbudet mindre och dyrare. En del bovar kan nog börja tänka att elfenbensbranschen kanske är något att investera i...

För problemet är att det inte finns en vettig och kontrollerad marknad, förutom de framgångar som har setts i Sydafrika och Namibia. Där finns mer av äganderätter till djuren.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Media coverage the ecosystem of piracy report

onsdag 10 augusti 2016

Dra undan benen för cybercrime

Den 10 augusti 2016 på DN Debatt fortsätter Karl Lallerstedt på Black Market Watch och jag att argumentera för att debatten om illegalt kopierat material på internet har skiftat från 00-talets fildelning till ett ekosystem av cyberbrottslighet och säkerhetshål, där piratkopiering är en bit. Läs artikeln här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant

Pokémon är hopp och lek ute


Andreas Ekström på Sydsvenskan skrev år 2008 artikeln Varning för barn om moralpaniker och att den ständigt återkommande lösningen är Hopp och lek ute. Faror beskrivs på samma sätt som för 50-60 år sedan och lösningarna antas vara desamma. Snarare än dataspel har moralisk upprördhet blivit ett eskapistiskt opium för folket. Med tanke på hur stilla många av kritikerna Pokémon Go sitter borde de kanske också ägna sig åt hopp och lek ute?



Mark Tovey leder tankarna vidare, Pokémon Go passar inte in på att vara eskapism. Eskapistiska spel borde isolera från sociala sammanhang och Tovey påpekar att spelet också pekar på viktiga förhållande i världen. Det finns en ojämlikhet i hur naturresurserna, förekomsten av pokémon i ett område, är geografiskt fördelade. Det finns slump och bondtur som konkurrerar med meritokratin. Det finns dem som får fördelar genom att använda botar eller genom att hyra in poképrenörer och tränare, har man pengar kan man bli mycket bra. Det påminner om hur det ser ut i den virtuella världen Second Life.

Vi har bara börjat att se tillämpningarna av gameification spelifiering i arbete och samhällsliv.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

söndag 7 augusti 2016

Ta citius, altius, fortius på allvar i OS! Slopa dopingförbuden

Förbudet mot doping innebär att kvaliteten på preparaten eller dosen inte granskas. Det är ett problem för elitidrotten men även allt mer för de motionärer som vill förbättra sina resultat.

Jag skriver i Aftonbladet Slopa nolltoleransen mot dopning om att det är dags att ta mottot citius, altius, fortius på orden. Det är dags för en säker idrottsmedicin som inte lägger krokben för utvecklingen av bättre läkemedel.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Intressant

lördag 6 augusti 2016

Ghostbusters, ett bedårande barn av sin tid

Ghostbusters har spelats in på nytt. Den nya versionen av den gamla succén från 1984 har omgetts av en massa kontroverser på nätet. Kontroverser som inte motsvarar filmens betydelse.

Den gamla filmen från 1984 blandade en mängd element: den var äventyr, action, komedi, sci-fi och lite skräck. Den sorts breda blandning som precis började slå igenom på 80-talet. När vi tittar tillbaka idag så funkar den väl, men en del av skämten och uppläggen känns lite passé.

Det brukar sägas att Ghostbusters 1984 var en symbol för Reagan-eran. Det stämmer till viss del, det var en tid då småföretagandet kom igång. Fienden för spökjägarna är inte bara mesopotamiska ockulta väsen utan också en nitisk tjänstemän på USAs miljöskyddsmyndighet EPA. Det var teman som en del av filmens skapare delade som personlig ståndpunkt, men de var också påverkade av tidsandan, de förväntningar filmskaparna uppfattade hos sin publik. Filmen är inte en Pansarkryssaren Potemkin utan idéerna finns med i bakgrunden, inbakade i karaktärer och handling. Därför är det först senare som första Ghostbusters- filmen setts som politisk. Den betydligt sämre uppföljaren från 1989 saknar den rätta kemin mellan berättelse, karaktärer och tidsanda.

Ghostbusters 2016 blev kontroversiell för att spökjägarna spelas av kvinnor. Det kan vara en idé som fungerar för att få en ny spinn på en gammal serie, men att t.ex. följa Jane Bond på dödligt uppdrag istället för James Bond är bara början på författarens arbete, inte slutet. Den nya Ghostbusters-filmen ska egentligen inte blicka bakåt, första filmen har inte hänt i handlingen, men det märks att filmskaparna har blivit påverkade av kontoversen på nätet. Det inte bara för att huvudrollsinnehavarna från 80-talets filmer dyker upp i småroller, utan också att mycket i handlingen verkar jämföra sig med den äldre filmen. Ja, trollen på nätet kan vara jobbiga, men det är ju för dem som köper biobiljetten man ska göra filmen. Filmen i sig fungerar, den stora avvikelsen är inte könet på karaktärerna utan att humorn har förändrats sedan 80-talet. Humorn i de två filmerna känns besläktad, om än från någon generation senare av Saturday Night Live, så där blir den smakfråga.

Politiskt är nya Ghostbusters kanske mer medveten, bland annat för att sträcka ut ett långfinger åt trollen, men även för att den påverkas av sin samtid. Den här filmen handlar om att bli sedd och att bli trodd, men det är auktoriteten som avgör det. I den här filmen vet stadsförvaltningen om att det finns spöken, men låtsas inte tro på dem för att inte skapa panik. Erkännandet för spökjägarna är inte att de kan skicka en faktura till staden New York utan att staden New York ger dem bidrag.

Men varför behöver en Milo Yannopoulos bråka med Ghostbusters? Delvis därför att särskilt populärkulturen är en betydelsefull arena för samtiden, snarare än konsten. Men även delvis för att en internetpersonlighet behöver drama till sin egen person, snarare än att på allvar diskutera vilken politik som är praktisk.

Summan är att Ghostbuster 1984 och 2016 är båda medelbra filmer. Den från 1984 har åldrats något men är fullt sevärd, den från 2016 når inte upp till vara så spännande och rolig som den tänkt sig men är fullt sevärd.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

onsdag 3 augusti 2016

Beroende går över av sig självt


Jag skriver om boken Unbroken Brain: a revolutionary new way of understanding addiction av Maia Szalavitz i Modern Psykologi nummer 8/2016.

Människor hamnar inte i beroenden därför att de kommer över en drog och börjar ta den regelbundet, skriver Szalavitz. Beroendet har en historia rotad i deras individuella, sociala och kulturella utveckling. Den beroende hjärnan är inte "trasig" som många andra forskare och författare har skrivit. I stället, säger hon, har hjärnan bara kopplats annorlunda, det är inte nödvändigtvis fråga om en förstörelse av vävnad.

Det är också därför som beroende är den psykiska sjukdom som har bland de högsta siffrorna för tillfrisknande. Det är en minoritet av dem med beroendeproblematik som behöver hjälp för att sluta och de flesta slutar i tjugoårsåldern, när prefrontala cortex i hjärnan är färdigutvecklad.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Nudge – en frihetlig knuff?

Vinnaren av årets Nobelpris i ekonomi, Richard Thaler från University of Chicago, har varit ett delvis kontroversiellt val. Thaler är känd ...