Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från september, 2014

Klickfarmarna, ett hot mot de sociala medierna?

Sverige är den åttonde största marknaden för nätannonser i Europa. Men frågan om hur många möjliga kunder en annons når är mer komplicerad än man kan tro. Vad händer när de sociala medierna alltmer fylls av fejkade personer? Jag reder ut begreppen kring falska konton och klickfarmare i en artikel för tidskriften Internetworld den 29 september 2014.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Extropism på tröskeln till framtiden

De extropiska idéernas rötter finns i de många små grupper som på 1970-talet arbetade med så skilda frågor som livsförlängning, kryonik, rymdkolonisation, science fiction, datateknik och framtidsforskning. Under årens lopp hade medlemar av dessa olika grupper uppfattat kopplingar och samverkansområden, fler av dem började att undersöka om det även fanns filosofiska kopplingar och en gemensam syn på världen.

Boken Great Mambo Chicken and the Transhuman Condition av Ed Regis beskriver detta röriga, genialiska och excentriska innovationsklimat. Det är så vetenskapliga discipliner och tekniska utvecklingar ser ut innan de blivit kända och regelbundet studerade på universitet. Regis ger exempel som kryonik, nanoteknik och rymdturism, där författaren väljer att skildra de mer skruvade sidorna. Exempel på det är kryonikens första rättsliga problem och hur några av de nedfrysta huvudena försvunnit. Titeln hämtas från ett av rymdturismens tidiga experiment med att avla fram en stam av kycklin…

Vad hotar mänsklighetens överlevnad?

Det är inte särskilt sannolikt att hela mänskligheten kommer att utplånas fullständigt inom en nära framtid, men om det skedde vilken katastrof skulle då vara mest sannolik? Kommer fältet Artificiell Intelligens att utvecklas så mycket att en superintelligens, överlägsen all mänsklig intelligens, kan tillverkas?

Den sortens frågor måste handla om mer än att spekulera om hur många änglar som kan dansa på ett nålshuvud. De behöver underbyggas av en rationell riskanalys. I Nyhetsmagasinet Fokus i nummer 38 2014 skriver jag om Katastroffilosofen Nick Boström och om hans nya bok Superintelligence. Vilka risker ser Boström framöver och finns det något som kan göras för att undvika det värsta?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Intressant

Förpackningen blir viktigare än varan

Jag skriver om modern förpackningsteknik Innovativa förpackningar för Svenska Dagbladet den 19 september 2014.

Läs mer om:

Uppkopplad förpackning ger ny kunskap om varans värde. RFID är en teknik för att kunna spåra och identifiera ett föremål. Den blir också ryggraden för att koppla upp föremål till ett sakernas internet.Den osynliga revolutionen. Rätt förpackning är lika mycket en fråga om att finna en heltäckande lösning för ledtiden som att hitta rätt material.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
Intressant

Forskning för tillväxt, från störst till minst

Jag intervjuar Vetenskapsrådets ordförande Lars Anell om forskningens villkor i Dagens Nyheters bilaga Forskning i framkant, innovationer för tillväxt av den 12 september 2014.

Läs även mer om:

Rymden redo att lyfta. Rymdteknik är ett vitt begrepp som innefattar en rad olika teknikområden som också används i tillämpningar på jorden. Astronauten Christer Fuglesang berättar om sin syn på rymden.Nanoteknik -  materialets minsta byggsten. Nanovetenskapen, kunskap om material på atomnivån, är ett av de viktigaste forskningsområdena just nu. Kan den komma till sin rätt?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
Intressant

Därför gråter kvinnor mer än män

Gråter kvinnor mer än män? William H. Frey är biokemist och expert på tårar och gråt vid Ramsey Medical Center i Minneapolis och har forskat på frågan om kvinnor gråter mer än män.

Fram till tolv års ålder gråter pojkar och flickor ungefär lika mycket. När de fyllt 18 år så gråter kvinnorna sammanlagt 5,3 gånger i månaden mot männens 1,4 gånger. När de gråter, så gråter kvinnorna längre tid än männen, i medeltal 6 minuter mot männens 2-4 minuter.

Frey tar upp att visst spelar socialiseringen en roll, men det finns även fysiologiska skillnader. Ett annat skäl kan vara att kvinnor i puberteten får högre nivåer av hormonet prolactin som stimulerar mjölkproduktionen och även tårvätskeproduktionen i kroppen (kroppens mest mångfacetterade hormon). Det finns dessutom anatomiska skillnader i tårkanalen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Intressant

Politikens smedja: en strumpdocka utan arm

Politiken har alltid balanserat mellan att utforma policy och politisk kamp. Det lutar åt ett håll ibland, ibland åt den andra. Tevi Troy är medveten i sin artikel att han håller på att skriva en moralsaga om att förvärva, förvalta och förslösa genom tankesmedjornas tre generationer. Moralsagor hamnar lätt i villfarelsen om att det var bättre förr. Troy påpekar även den första generationens tankesmedja hade sina låsningar, bara det att den passade in i en politisk miljö där aktörerna ofta var mycket enhetligare än idag.

Den politiska miljön där den tredje generationen verkar är under ett starkt förändringstryck, med en stark fragmentering på väg. En del mönster från mitten av 2000-talet finns kvar, men miljön på internet har förändrats radikalt.

Det finns regionala skillnader. I USA är tankesmedjorna starkare, samtidigt som PR-branschen har konkurrens från jurister genom att det amerikanska rättsväsendet ofta kan gå in och avgöra policyfrågor. På EU-nivå har de inte samma avtryck som…

Politikens smedja: en PR-firma utan uppdragsgivare

"Do tanks", som den tredje generationen också kallas, tog balansen mellan forskning och PR-arbete i en ny riktning. En beskrivning av den tredje generationens tankesmedja skulle kunna vara ”en PR-firma utan uppdragsgivare”. De kan inte vara specialiserade på ett fåtal frågor, då måste nå ut brett och de kan ligga på gränsen till att vara aktivister.

Tevi Troy berättar i sin artikel hur den amerikanska vänstern skapade den första tredje generationens tankesmedja: Center for American Progress CAP år 2001. Det gällde att ge en plattform åt de kadrer av intellektuella som blivit över efter segern för George W. Bush och där universitetsmiljön förändrats för mycket för att kunna ta emot dem. Redan i början av 90-talet hade IEAs dåvarande chef, den nu framlidne John Blundell, känt trycket från en del intressenter att omforma tankesmedjan till en do tank.

Den tredje generationens tankesmedjor nådde ut i media. Deras politiska slagfärdighet gav dem en fördel om donationerna mot den …

Politikens smedja: en ledarredaktion utan tidning

Den första generationens tankesmedjor finns det kvar en hel del av även på 2010-talet, men under 1970-talet började en ny generation av tankesmedjor att ta form.

Det tidiga 70-talet var en politiskt laddad tid, en skiljelinje mellan två samhällssystem. Den första generationen hade blivit märkbart byråkratisk och krävde långa förberedelser för att kunna göra vaga utlåtanden. Medierna hade börjat att ta över universitetens roll som debattdomare, den andra generationen kan därför kallas ”en ledarredaktion utan tidning” eller ”ett partikansli utan parti”. De producerade böcker, rapporter, kommentarer, debattartiklar, essäer och kunde även ställa upp i radio och TV-program som ”talking heads”.

Tevi Troy beskriver i sin artikel hur det gick till när den andra generationen gjorde sitt genombrott i USA. Steget från forskning och sammanställning till policyrekommendationer begränsades av att skattelagstiftningen bestämde hur givare fick göra avdragsgilla gåvor till politiska institutioner. Det…

Politikens smedja: ett universitet utan studenter

Valet står för dörren, kanske med ett regeringsskifte i sikte. Kan en motsvarande förändring även ske de i vidare politiska kretsarna runt europaparlament, riksdag, landstingsfullmäktige och kommun? Hur kommer de institutioner som burit upp det politiska landskapet under de senaste årtiondena att se ut?

Många böcker har skrivits om de politiska partiernas fall och oförmåga att kunna styra sin egen opinionsbildning, främst genom att förlora makten över agendan till medierna.

De senaste decennierna har debatten om politikens långsiktiga perspektiv handlat om tankesmedjornas alltmer framträdande roll. Ofta har tankesmedjorna omtalats i konspirationstankar, som främst pekar på att delar av allmänheten saknar makt och insyn i det politiska skeendet. Tankesmedjorna, på bägge sidorna av Atlanten, sägs vara innovatörerna inom idébyggandet genom partiernas rädsla att förlora kontakten med det som uppfattas som mittenväljaren.

Bilden av tankesmedjan som växande maktfaktor i samhällsdebatten oc…